Är metoderna för rengöring och desinfektion på svenska slakterier och styckningsanläggningar tillräckliga för att garantera säkra livsmedel?
Senast ändrad: 04 mars 2021
Korrekt rengöring och desinfektion av livsmedelsanläggningar är en förutsättning för att säker mat av hög kvalitet ska kunna produceras. Ett exempel på hur bristande hygienrutiner på slakterier har påverkat humanhälsan var det kraftigt förhöjda antalet humanfall av campylobacterios i Sverige 2016-17 på grund av otillräckligt rengjorda transportlådor åt kyckling. Rengöring är även särskilt svårt i de fall det förekommer bakteriell biofilm som gör bakterier resistenta mot rengöring och desinfektions medel. Syftet med projektet är att minska spridning av dessa bakterier och genomförs i nära samarbete med livsmedelsföretag
För att upprätthålla god kvalitet på våra svenska livsmedel och hindra överföring av livsmedelsförstörande-, sjukdomsframkallande- och antibiotikaresistenta bakterier krävs effektiv rengöring och desinficering. Alla livsmedelsanläggningar måste rengöras och desinficeras dagligen, vilket kan vara en utmaning i våta miljöer med mycket utrustning, såsom slakterier och styckningsanläggningar. Det höga tempot under slaktprocessen ökar också risken för kontaminering av bakterier till slaktkroppen och köttet. Även om många rengörings- och desinfektionsmetoder finns tillgängliga, förekommer det patogena- och livsmedelsförstörande bakterier, t.ex. Pseudomonas spp., Listeria monocytogenes, Campylobacter spp. på ytor som är i kontakt med livsmedel efter rengöring och desinfektion. Detta innebär en risk för att förstörelsebakterier, såsom Pseudomonas spp. kan kontaminera livsmedel, vilket påverkar livsmedlens kvalité och hållbarhet negativt. Många livsmedelsburna patogena bakterier, såsom Listeria monocytogenes och Campylobacter spp. kan även ingå i biofilm, vilket innebär att det kan vara extra svårt att bli av med dessa bakterier vid rengöring och desinfektion. Även antibiotikaresistenta bakterier såsom ESBL E. coli kan förekomma på slakterier och överföras till människa via livsmedel.
Syftet med projektet är att minska spridning av sjukdomsframkallande-, produktförstörande och antibiotikaresistenta bakterier. Detta görs genom att kartlägga bakterier med hjälp av helgenomsekvensering, fastställa deras förmåga att bilda biofilm på livsmedelsanläggningar, samt genom att utvärdera rengörings- och desinfektionsmetoder med fokus på hur effektiva de är mot biofilm. Projektet genomförs i nära samarbete med livsmedelsföretag och bidrar till ökad hållbarhet och säkrare animaliska livsmedel vilket gynnar konsumenterna.
Medverkande:
Madeleine Moazzami, BVF
Ingrid Hansson, BVF
Sofia Boqvist, BVF
Ivar Vågsholm, BVF