Jakten på den perfekta kastrationsmetoden

Syfte

För att i framtiden kunna optimera kastrationsmetoder och minimera lidandet för hästen vill vi validera dagens kastrationsmetoder. Detta gör vi genom att mäta faktorer som påverkar mängden vävnadstrauma under en normal kastration och koppla dessa till inflammatoriska biomarkörer och hästens smärtuttryck efter operationen.

Bakgrund

De allra flesta hingstar kastreras, oftast av välmotiverade skäl för att underlätta hanteringen av hästen och för att den ska kunna vistas tillsammans med andra hästar. Trots att operationen är den vanligaste planerade operationen på häst sker komplikationer oftare jämfört med andra planerade operationer. Grundprinciperna för hingstkastration är över 150 år gamla och har sin bakgrund i de metoder som fanns tillgängliga då. Det finns många olika sätt att kastrera hästar, men inga studier som objektivt kan visa vilken metod som är bäst, varken med hänsyn till hästens välfärd eller med perspektiv på One Health och/eller ekonomi.

Vävnadsskada vid kirurgi

All form av kirurgi orsakar trauma (skada) på vävnaden och inflammation. Inga vanliga biomarkörer är specifika för vävnadstrauma, men Serum Amyloid A (SAA) är en mycket känslig inflammationsmarkör som kan mätas i hästens blod och den har visat sig korrelera väl mot hur mycket vävnadstrauma som kirurgin orsakar.

Smärtbedömning på häst

Vi vet att vävnadstrauma och inflammation triggar smärtsignaler från operationsområdet. Det är väldigt svårt att mäta smärta, även hos människor som kan uttrycka sin smärta i ord. Det blir ännu svårare på djur, där vi människor ofta har svårt att tolka smärtsignalerna och som ibland även försöker dölja sin smärta. På senare år har flera studier visat att det går att utvärdera och mäta hästars smärta via deras beteende och ansiktsuttryck. Smärtskalor som bedömer smärta via kropps- och ansiktsuttryck har tidigare inte använts för att jämföra hästens lidande vid olika kastrationsmetoder. Vill du veta mer om smärtforskning kan du gå in på HästSverige och klicka på Hästens smärtansikte under fliken ”Sjukdomar och skador” eller klicka här. 

Forskargruppens medlemmar

Ida Sjöberg, doktorand
Institutionen för kliniska vetenskaper

Susanna Sternberg Lewerin, professor
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Karl Ljungvall, adjunkt
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi

Pia Haubro Andersen, forskare
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi