Raser i projektet
Rottweiler, Smålandsstövare, Belgiska vallhundar, Jämthund, Keeshond och Riesenschnauzer
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Denna sida finns inte på det önskade språket. Klicka för att stänga denna ruta.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Våra experter möter samhällets behov av aktuell kunskap om hållbar användning av ekosystemen med beslutsunderlag som belyser både användningen av naturresurser och miljökonsekvenserna av den. SLU är Sveriges största utförare av miljöövervakning. Vi möter de svenska miljömålen och de globala målen inom Agenda 2030 genom 12 miljöanalysprogram.
Senaste nytt inom området, direkt till din e-post. Prenumerera nu!
Det är sannolikt att det är olika gener som orsakar epilepsi inom olika raser, detta tror man både baserat på olika nedärvningmönster, men också då den kliniska bilden varierar mellan olika raser.
Epilepsi bör betraktas som ett symptom snarare än en sjukdom, detta då det kan finnas olika bakomliggande orsaker till varför en hund får ett krampanfall. Ett krampanfall utlöses alltid från hjärnan, man brukar tala om en sk. kramptröskel. Om denna tröskel överskrids, får individen ett anfall.
Orsakerna till att en hund får ett anfall kan vara många. Sjukdomar i kroppen kan sänka den normala kramptröskeln med epileptiska anfall som följd. Detta ser vi bland annat vid för lågt blodsocker. Förändringar i hjärnan så som ärrbildningar, tumörer eller inflammationer kan också orsaka epileptiska anfall.
Det finns även olika typer av epileptiska anfall, man brukar framförallt tala om två typer: partiella och generaliserade anfall. Vid ett partiellt anfall sker det en urladdning av hjärnceller i en liten del av hjärnan som t.ex. kan yttra sig i att hunden rycker i ena tassen. Under ett generaliserat anfall sker det en urladdning i hela hjärnan, dvs. hela hunden ligger och krampar. Vissa hundar kan även få partiella anfall som övergår i generaliserade.
Vi är angelägna om att få blodprover från hundar med sk. idiopatisk epilepsi samt friska kontrollhundar av ovannämnda raser. Här finns provtagnings och faktureringsinformation till veterinären.
Hunden skall vara renrasig hund med känd härstamning. Om hunden inte är registrerad i SKK (eller NKK), skall båda föräldrarna vara registrerade. Hunden skall ha haft epileptiska anfall vid minst två olika tillfällen (två olika dagar) i livet.
Hundägaren till fall skall fylla i ett sk hälsoformulär som handlar om bl a debutålder, anfallstyp, anfallsfrekvens och medicinering. Hundägaren skall underteckna ett biobanksmedgivaravtal. Om hunden har veterinärundersökts efter det att epilepsin debuterade, skall kopior tas på journaler (inklusive ev resultat från blodprover, röntgenundersökningar och dylikt) från dessa veterinärbesök.
Hunden skall vara renrasig hund med känd härstamning. Om hunden inte är registrerad i SKK (eller NKK), skall båda föräldrarna vara registrerade. Frisk kontrollhund skall ha fyllt 7 år vid provtagningstillfället.
Hundens ”livshistoria” från det den var valp skall vara känd av ägaren, och ägaren skall under den tiden aldrig ha sett tecken på epilepsi eller annan sjukdom som yttrar sig i form av anfall.
Hundägaren skall underteckna ett biobanksmedgivaravtal.
Rottweiler, Smålandsstövare, Belgiska vallhundar, Jämthund, Keeshond och Riesenschnauzer
Cecilia Rohdin
Klinikveterinär vid Universitetsdjursjukhuset; Smådjurskliniken
E-post: cecilia.rohdin@slu.se
Sveriges lantbruksuniversitet
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Box 7084
750 07 Uppsala
Besöksadress
Almas allé 8
Telefon
018-67 10 00
E-post
dekan.vh@slu.se
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen