Förekomst och orsak av njurcystor hos sibirisk katt och neva masquerade

Senast ändrad: 02 juli 2021
Närbild av en katt av rasen neva masquerade

Kronisk njursjukdom är vanligt hos katt och drabbar främst den äldre kattpopulationen. I de flesta fall är orsaken till nedsatt njurfunktion okänd. Syftet med detta projekt är att utvärdera förekomsten av de njurcystor som upptäckts hos sibirisk katt och dess syskonras neva masquerade , samt undersöka en eventuell genetisk orsak bakom de drabbade fallen.

Sibirisk katt (SIB), samt dess syskonras neva masquerade (NEM), är ursprungligen från Ryssland. Rasen har ökat kraftigt i popularitet sedan de första importerades till Sverige, med tolv registrerade SIB i SVERAK år 2000 mot 1992 SIB/NEM år 2019. Den senaste tiden har uppfödare uppmärksammat att raserna är drabbade av njurcystor. Uppfödarna kontaktade forskare på SLU, som bistått med att ta fram ett screening-protokoll för att bättre utvärdera de observerade njurcystorna som förekommer inom rasen.

Genetiska orsaker bakom vissa njursjukdomar

För vissa former av njursjukdom hos katt vet man lite mer om bakomliggande faktorer. Polycystic kidney disease (PKD) är ett sådant exempel (se faktaruta) och denna sjukdom visar sig redan hos unga katter i form av flertalet cystor i båda njurarna, vilka sedan växer sig större och större. I takt med att cystorna expanderar skadas njurvävnaden och njurfunktionen sjunker successivt. Kliniska sjukdomstecken kan ses redan vid ca 7-8 års ålder. Dessa sjukdomstecken är till stor del identiska med dem som ses hos katter med andra former av kronisk njursjukdom; avmagring, dålig aptit och kräkningar. En klinisk diagnos av PKD ställs med hjälp av ultraljud, vilket påvisar cystor i varierande storlek och antal, vanligen i båda njurarna. Denna undersökning kan dock upptäcka sjukdomen först efter det att cystor utvecklats och därför kan ett normalt utseende på njurarna hos kattungar (under 6 månader) inte utesluta att sjukdomen ändå finns och kommer att utvecklas över tid.

De observerade njurcystorna hos SIB och NEM liknar de som ses för PKD. Cystorna verkar däremot inte gå att koppla till perserns mutation.

Syftet med detta projekt är att utvärdera förekomsten av de njurcystor som upptäckts hos SIB och NEM, samt undersöka en eventuell genetisk orsak bakom de drabbade fallen.

Detta forskningsprojekt har fått stöd genom ett forskningsstipendium från Svelands stiftelse för djurens hälsa och livskvalité samt från Stiftelsen Svenska Kvinnors Djurskyddsförening.

Via generösa donationer från uppfödare, kattägare och kattintresserade har projektet även fått in en betydande del medel via crowd-funding. Några av donationerna som kommit in har skett med hjälp av upprop genom bland annat:

Vår sibiriska katt

SIgNE-ringen

Sällskapet Sibirisk Katt (SäSK)

Föreningen Neva Masquerade Sverige (FörNEM)

Vi skickar ett varmt tack till alla som donerat smått som stort till projektet!

Vill du bidra?

Även om kostnaderna för projektet nu är täckta kan du fortfarande bidra till att utöka provtagningen så att forskarna kan utföra fler genomiska analyser. Även fler donerade prover från drabbade katter är då önskvärt att få in! Du hittar information hur du kan donera nedan. Om du vill donera prover kan du ladda ner provtagningsblankett genom att följa länken.

Swisha ditt bidrag till nr: 123 322 23 38

Märk donationen: ”SIB & NEM” eller ”Njurcystor katt”

Tack för din donation till forskningen!

Fakta:

Olika former av Polycystic kidney disease (PKD)

  • Autosomal dominant nedärvning av PKD finns beskrivet hos människa, hund och katt, där mutationer i framför allt genen polycystin 1 (PKD1) kopplas till utvecklingen av sjukdomen.
  • Även mutationer i polycystin 2 (PKD2) har visats ge PKD hos människa, men är mindre vanligt förekommande än mutationer i PKD1.
  • Recessiv form förekommer också och har huvudsakligen kopplats till mutationer i genen fibrocystin (PKHD1).
  • Hos perser (och dess syskonraser) finns en mutation i PKD1 kopplad till en dominant form av PKD hos katt, vilket idag går att testa för med ett DNA-test.
  • Detta test kan användas för att identifiera bärare redan i tidig ålder och uppfödarna har på så vis avelsmässigt effektivt kunnat selektera mot sjukdomen.
  • Dock har cystor i njurarna konstaterats hos katter som inte bär den kända mutationen, vilket talar för att flera olika former av PKD förekommer hos katt.

Kontaktinformation

Åsa Ohlsson, forskare
Institutionen för husdjursgenetik, SLU
asa.ohlsson@slu.se, 018-671352.

Lena Pelander
Universitetsadjunkt, institutionen för kliniska vetenskaper (KV); enheten för hund, katt och andra smådjur        

Telefon: 018-671498
E-post: lena.pelander@slu.se