Detta är ett Nordiskt projekt - Feed Utilization in Nordic Cattle (FUNC), där avels- och utfodringsspecialister från Danmark, Finland, Norge och Sverige samarbetar. Syftet är att ta fram en definition på fodereffektivitet som kan användas i avelsverksamhet, utfodring och skötsel för en effektivare mjölkproduktion och en minskad miljöpåverkan.
Projektet har många delmål. Doktoranden Bingjie Li studerar genetiska och fenotypiska indikatorer för fodereffektivitet.
Hennes resultat visade att foderintaget (DMI) har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultaten visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holsteinkorna. De potentiella skillnaderna i genetisk varians mellan raserna bör beaktas i framtida studier där foderintag analyseras.
I den andra studien undersöktes fodereffektiviten i form av residualt foderintag (RFI). Vi undersökte effekten av laktationsstadium när RFI modellerades på olika sätt, och skattade genetiska parametrar för RFI under olika delar av laktationen. Effekten av energikorrigerad mjölkmängd (ECM), metabolisk kroppsvikt (BW) och förändring i BW på foderintaget varierade mellan laktationsstadier, särskilt i tidig laktation. Det betyder att om man inte korrigerar för laktationsstadium när man definierar RFI så riskerar man att påverka skattningarna av genetiska parametrar för RFI under laktationen.
Den tredje studien visade att det generella utseendet för de genetiska parametrarna längs laktationen var liknande för de tre studerade raserna. Foderintag är dock inte samma egenskap längs de olika laktationsstadierna, och speciellt inte mellan tidig och sen laktation. Det rekommenderas därför att registreringar av foderintag sprids ut över hela laktationen, eller åtminstone tas i tidig laktation och i mitten av laktationen. Jämfört med foderintag, så hade ECM och BW mycket mindre skillnader i genetisk varians över laktationen i alla tre raser. De genetiska korrelationerna mellan DMI, ECM och BW förändrades under laktationen, men mönstret i förändringarna var liknande i de tre raserna.