Kontaktinformation
Institutionen för husdjursgenetik (HGEN), Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik
Korsningsavel har under lång tid varit en naturlig del av avelsarbetet inom vissa djurslag, framför allt hos gris och fågel. Intresset för korsningsavel inom mjölkkor har ökat under de senaste åren, men renrasavel är fortfarande dominerande. Aveln inom ras, särskilt inom holsteinrasen internationellt, har lett till problem som nedsatt fruktsamhet, försämrad hälsa och kortare livslängd, i många länder även i Sverige. I en del länder, som Nya Zeeland, har korsningsavel blivit det normala sättet att undvika dessa problem. Nya avelsverktyg, som t ex könsseparerad sperma och genomiska avelsvärden tillgängliga vid tidig ålder i kombination med användning av köttrassperma ger nya möjligheter för korsning inom mjölkproduktionen.
Huvudsyftet med detta doktorandprojekt är att studera och utveckla nya genetiska och skötselverktyg för korsningsavelsstrategier för svenska mjölkkobesättningar. Vi har undersökt ekonomiska och genetiska konsekvenser av att införa korsningar mellan SRB och holstein i en svensk medelbesättning i samband med användning av könssorterad sperma, köttrassemin och genomisk analys. Vi har även tittat på en bevaringsstrategi för besättningar med SKB, om man slutkorsar dela av korna med SRB.
Nyligen har vi avslutat en enkätstudie, där vi efterfrågade svenska lantbrukares åsikter för användning av könssorterad sperma, köttrassemin, genomisk analys, mjölkraskorsning och embryoöverförning.
Den sista delen av projektet går ut på att undersöka en metod för genomisk avelsvärdering av korsningsdjur genom att använda en sammanfattning av SNP effekter om man inte har data från alla de raser som ingår i korsningen.
I den första simuleringsstudien jämfördes besättningsstruktur samt produktionsresultat och ekonomiskt resultat för besättningar med renrasiga kor och besättningar med korsningskor. Vi använde simuleringsprogrammet SimHerd Crossbred för detta. Vi undersökte både för konventionell och ekologisk produktion, eftersom medeltal för kornas resultat och kostnader och intäkter skiljer sig mellan dessa produktionssystem. Simuleringen visade att det ekonomiska resultatet för mjölkproducenter förbättras när man går från en renrasig besättning till en besättning med korsning och det gäller för såväl konventionell som ekologisk produktion.
I en senare simuleringsstudie använde vi resultaten från SimHerd Crossbred för simulering av den genetiska utvecklingen i besättningen med simuleringsprogrammet ADAM. Användning av könssorterad sperma, köttrassemin och genomisk analys av renrasiga djur ökar det genetiska nivån. Om det finns 30% F1-korsningar minskar den genetiska nivån i besättningen, för att korsningskorna produceras av de genetisk sämsta korna i den renrasiga kärnan. Trots detta överväger fördelarna vid korsning den genetiska förlusten, och det samlade ekonomiska resultatet blir fortfarande bättre än i en renrasig besättning.
Vi använde också SimHerd Crossbred för att undersöka hur mycket ekonomin kan ökas i en besättning med Svensk Kullig Boskap om man korsade 25% av korna med SRB. Som förväntad blev det en ganska stor ekonomisk ökning, men ökningen var inte tillräcklig för att täcka den ekonomiska stöden från staten. Tillsammans med marknadsföring av nischprodukter från gamla djurraser, kan korsning medverka i bevarandet av hotade raser, då mjölkavkastning och slaktutbyte kan ökas från besättningen och därför bevara besättningar med dessa djur. Dock kräver det att korsningsstrategin kontrolleras noggrant.
I enkätstudien som utfördes under hösten 2020, visade resultaten att svenska lantbrukare har stor preferens för användning av könssorterad sperma och köttrassemin. Dock används dessa verktyg bara vid 10-15% av alla insemineringar, vilket betyder att det finns utrymme för att öka deras användning. Lantbrukarna var också positivt inställd till genomisk analys, om mjölkpriset inte är för ostabilt. För mjölkraskorsning fanns det två grupper av lantbrukare: de som gillar mjölkraskorsning och de som är starkt emot det. Embryoöverförning visade sig inte att vara populärt hos lantbrukarna om de skulle spola egna djur. Dock var de neutralt inställda för att köpa in embryon.
I nuläget finns ingen kommersiell avelsvärdering för korsningsdjur i de europeiska länderna. Hittills har man inte haft tillräckligt med genotyper från korsningsdjur för att kunde göra genomisk avelsvärdering. En annan utmaning är, att många korsningsdjur är ProCross, vilket betyder att inga länder har tillgång till både Montbéliarde, VikingRed och Holstein, som ingår i ProCross-systemet. Syftet med vår studie är att hitta en metod för genomisk avelsvärdering, där man inte behöver genotypisk information från de rena raser i referenspopulationen.