Fullfoder – konkurrenskraftig utfodring på ekologiska gårdar med automatisk mjölkning?

Senast ändrad: 26 januari 2024
Svart ko vid foderbord. Foto.

Hur påverkar fullfodrets koncentrationsgrad mjölkningsfrekvens och mjölkavkastning i automatiska mjölkningssystem?

Stall med automatiska mjölkningssystem (AM) är vanliga i Sverige, inte minst i eko-besättningar. I stall med AM anses en bra kotrafik och en hög besöksfrekvens i mjölkningsenheten vara en förutsättning för en väl fungerande produktion. Det finns dock en del kor som inte kommer så ofta till mjölkning, vilket bl.a. kan påverka juverhälsan. Många sätter också ett likhetstecken mellan en lägre besöksfrekvens och en lägre avkastning, men det finns studier som pekar på att en lägre mjölkningsfrekvens inte behöver innebära en lägre mjölkavkastning utan det beror på flera olika faktorer.

För att få en högre mjölkningsfrekvens rekommenderas mjölkproducenterna att inteerbjuda ett högkvalitativt vallfoder eller en fodermix med ett högt energiinnehåll på foderbordet eftersom det anses sänka mjölkningsfrekvensen. Det är inte ovanligt att halm blandas i mixen för att minska koncentrationsgraden. Det måste dock ses som en stark begränsning för produktionen att inte kunna erbjuda ett vallfoder eller fullfoder med ett högt energiinnehåll på foderbordet. I andra sammanhang betonas vikten av tidig skörd för att säkra ett vallfoder med toppkvalitet.

Då det saknas vetenskaplig litteratur om hur fullfodrets koncentrationsgrad påverkar mjölkningsfrekvens och mjölkavkastning är syftet i detta försök att testa hur olika kotrafiksystem påverkar dessa faktorer när korna utfodras med fullfoder jämfört med utfodring av kraftfoder och ensilage separat.

Projektansvariga:

Eva Spörndly och Mikaela Lindberg


Kontaktinformation

Eva Spörndly, universitetslektor
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, avdelningen för skötsel idisslare, SLU
eva.sporndly@slu.se, 018-67 16 32