Cannabis sativa, hampa, är en för Sverige nygammal växt som ger fiber, energi och frön. Oljan som utvinns ur fröna har en hälsosam sammansättning med stor andel omega-3-fettsyror. Restprodukten som återstår efter pressningen, hampfrökakan, har en sammansättning motsvarande rapsfrökakans, men har bättre proteinkvalitet. I dagens klimatdebatt vore det positivt att hitta alternativa proteinfodermedel till det importerade sojamjölet. Hampfrökaka har fördelar framför de vanligaste inhemska proteinfodermedlen ärt och åkerböna, då andelen våmstabilt protein är högre och hampan kan odlas betydligt längre norrut i landet än ärt och åkerböna. Hampa har tidigare varit förbjuden att odla i Sverige, på grund av att det finns sorter som innehåller narkotiska substanser, men de sorter som är aktuella för odling i Sverige idag innehåller dock inte dessa substanser.
Syftet med denna studie var att jämföra foderkonsumtion, tillväxt, slaktkroppsegenskaper och köttkvalitet hos växande nötkreatur av mjölkras som fick antingen hampfrökaka eller sojamjöl som proteinfodermedel.
Material och metoder
Två försök genomfördes, där det första försöket inkluderade 55 mjölkrastjurkalvar från 96 till 250 kg levandevikt och det andra försöket inkluderade 51 mjölkrasstutar under slutgödning från 381 kg levandevikt till slakt vid 600 eller 650 kg levandevikt. I vardera av de två försöken utfodrades hälften av djuren med hampfrökaka som proteinfodermedel och den andra hälften fick sojamjöl som proteinfodermedel. Alla djur fick ett fullfoder i fri tillgång bestående av vallensilage och krossat korn i proportionerna 40:60 till kalvarna och 45:55 till stutarna. Effekterna av proteinfodermedel på foderkonsumtion, tillväxt och träckegenskaper studerades i båda försöken. För stutarna undersöktes också slaktkroppsegenskaper och fettsyrasammansättning i köttet.
Resultat
Inga effekter av proteinfodermedel på tillväxt eller slaktkroppsegenskaper kunde påvisas. Intaget av neutral detergent fibre (NDF) var högre för djur som fått hampfrökaka än för de som fått sojamjöl (P<0.05). I försöket med kalvarna resulterade den högre foderkonsumtionen hos djur som fått hampfrökaka (P=0.025) i kombination med samma tillväxt som för djur som fått sojamjöl i att foderomvandlingsförmågan var sämre hos hampfrökalvarna (P=0.038). Hos såväl kalvar som stutar var antalet långa (>1 cm) kvarvarande foderpartiklar i träcken lägre hos djur som utfodrats med hampfrökaka än hos djur som utfodrats med sojamjöl (P<0.05). I stutförsöket var även torrsubstansinnehållet i träcken högre (P=0.005) och konsistensen fastare (P=0.025) hos djur som utfodrats med hampfrökaka. Det större fiberintaget hos djur som utfodrades med hampfrökaka i jämförelse med djur som utfodrades med sojamjöl resulterade i bättre mag/tarmfunktion, vilket indikerades av det lägre innehållet av långa partiklar, högre torrsubstansen och den fastare konsistensen i träcken hos dessa djur. Dock åtföljdes inte den förbättrade mag/tarmfunktionen av högre tillväxter hos djur utfodrade med hampfrökaka. Utfodring av hampfrökaka medförde ett ökat innehåll av konjugerad linolsyra (CLA) i köttet medan kvoten omega-6/omega-3-fettsyror minskade (P<0,05).
Slutsats
Sammanfattningsvis verkar det som om man ersätter sojamjöl med hampfrökaka till intensivt uppfödda slaktnöt bibehåller man produktionsnivån samtidigt som man förbättrar mag/tarmfunktionen hos djuren och fettsyrasammansättningen i köttet.
Finansiärer
Studien finansierades av AGROVÄST, Stiftelsen Lantbruksforskning och Sveriges lantbruksuniversitet.
Läs mer
För frågor, kontakta Anna Hessle när det gäller uppfödningen av djuren och Tyler Turner när det gäller köttkvaliteten.
Prefekt: Anna Wallenbeck, tel. 018-674504.
Ställföreträdande prefekt: Anders Karlsson, tel. 0511-672 10.
Biträdande prefekt för forskarutbildning: Katarina Arvidsson Segerkvist, tel. 0511-671 44.
Biträdande prefekt för grundutbildning: Lisa Lundin , tel. 018-671650.