Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår ett tiotal forskningsprojekt varje dag i djurstallarna för fågel, gris och nöt.
Dålig benhälsa hos suggor är, utöver att det i sig är smärtsamt för det drabbade djuret, även kopplat till andra djurvälfärdsproblem som till exempel ökad smågrisdödlighet. Det långsiktiga målet med det här projektet är att mer effektivt identifiera suggor som har god benstyrka och bra rörelser, och därmed förbättra välfärden för både sugga och smågrisar.
Vi kommer att fokusera på förbättrade fenotyper samt utvecklandet av ett genetiskt test för benhälsa. En sugga som har ont i benen rör sig sannolikt mindre jämfört med en frisk sugga. Suggans aktivitet kommer att mätas automatiskt med så kallade accelerometrar som registrerar frekvensen positionsförändringar djuren gör. Denna information kommer valideras mot bedömningar av suggans benstatus och exteriör. Tryckmatta kommer användas för att verifiera om suggorna lider av hälta. Information om aktivitet och benstatus kommer relateras till suggans fruktsamhet och smågrisöverlevnad.
Vi har sannolikt identifierat den gen som styr nedärvningen av så kallade veka bak-kotor hos gris. Projektet avser att via utökade provtagningar och analyser verifiera dessa preliminära resultat. Syftet är att förbättra djurhälsan genom att med ett enkelt blodprov kunna identifiera avelsdjur som bär på anlag för dålig benställning.
Katja Nilsson, Katja.Nilsson@slu.se, tel. +4618674534
Anna Bergh, Anna.Bergh@slu.se, tel. +4618672152
Suggans betydelse för smågrisarnas hälsa och överlevnad i samband med grisning. Utvärdering av några fysiologiska parametrar.
Försöket syftar till att undersöka ett par fysiologiska parametrar; blodtryck och nivån av antikroppar i råmjölk hos sugga, och dess inverkan på smågrisdödligheten, samt att utvärdera en icke-invasiv metod för att mäta suggornas blodtryck vid förlossning i jämförelse med blodtrycket i olika stadier av dräktighetscykeln.
Anna Carlertz, anna.carlertz@slu.se, +46739364230
Projekttid 2023.
Projektets långsiktiga mål är att med hjälp av artificiell intelligens (AI) och så kallat datorseende öka möjligheterna för lantbrukaren att tidigt upptäcka avvikelser i individuella djurs tillstånd, och därmed kunna sätta in åtgärder för att förbättra suggans välfärd och förhindra att smågrisarna far illa eller dör. Projektet kommer att utgöra en angelägen pilotstudie till en planerad större ansökan om användande av AI-teknik för att registrera beteende och hälsa hos suggor och smågrisar.
Specifikt kommer vi att validera metoder att automatiskt mäta andningsfrekvens hos suggor och smågrisar från film. Andningsfrekvens är en indikator för ohälsa och stress, till exempel värmestress.
Katja Nilsson, katja.nilsson@slu.se, tel., +4618674534. Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik.
Tomas Klingström, tomas.klingstrom@slu.se,
Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.
Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381
Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826
Syftet med projektet är att utvärdera vacciner mot bovint respiratoriskt syncytialt virus (RS-virus) hos unga kalvar med antikroppar från modern (s.k. maternella antikroppar). De maternella antikropparna finns i den första modersmjölken och skyddar kalven mot sjukdom genom bindning till smittämnen. Tyvärr binder de även till vaccin och motverkar därmed effekten av vaccination.
RS-virus är mycket smittsamt och orsakar årliga utbrott av lunginflammation hos svenska nötkreatur. Ett närbesläktat virus, människans RS-virus, är likaså vanligt och kan orsaka svår sjukdom, ff.a. hos små barn och gamla. Medan RS-vaccin existerar för nötkreatur saknas ett sådant för människor, bl.a. på grund av biverkningar av tidigare vaccin, svagt immunförsvar hos små barn och interferens mellan vaccin och maternella antikroppar. Ett genombrott har dock nyligen gjorts inom RS-vaccinologi. Ett virusprotein (fusionsproteinet) har stabiliserats i en form (s.k. Pre-F) som ger ett mycket starkt och effektivt immunsvar.
Vaccin som baseras på Pre-F har visat sig vara effektivt hos människa och mer effektivt än ett kommersiellt vaccin hos kalv. Med Pre-F öppnas även möjligheten att kombinera vaccination med den övervakning av RS-smittspridning som idag sker via Smittsäkrad besättning. Infekterade djur kan nämligen skiljas från Pre-F-vaccinerade, oinfekterade nötkreatur med hjälp av antikroppstest. Därigenom kan virusets spridning övervakas så att angränsande län kan varnas när smittspridning sker. I projektet kommer immunsvaret mot flera vaccinkandindater att utvärderas och de kalvar som stannar i besättningen skall följas upp med blodprovstagning flera gånger under sin livstid. I händelse av ett RS-utbrott kommer vaccinernas kliniska och virologiska skydd därtill att utvärderas genom provtagning med nossvabb.
Jean Francois Valarcher, jean-francois.valarcher@slu.se, tel., +4618671351.
Sara Hägglund, sara.hagglund@slu.se, tel., +4618671891.
Uttag av våmvätska för vidare användning i VOS-analys av grovfoder och andra in vitro studier. Inkubering i våmmen för nedbrytningsstudier av foderprover (in sacco-bestämningar).
Forskning inom fodervetenskap och rutinmässig fodermedelsvärdering i Sverige bygger till stor del på metoder som involverar våmvätska från idisslare samt inkubering av foderprover i våmmen. Olika in-vitro metoder, innefattande inkubering med mer eller mindre utspädd våmvätska eller helt våminnehåll används för att studera foderfraktionens nedbrytbarhet samt våminnehållets egenskaper och funktion. Häribland märks referensmetoden för att bestämma grovfodrets smältbarhet, våmvätskelöslig organisk substans (VOS), vilken används för att beräkna fodrets innehåll av omsättbar energi. Nedbrytningskinetik för olika foderkomponenter, framförallt protein och fiber, i såväl kraftfoder som grovfoder bestäms med den s.k. in sacco-metoden där foderprover inneslutna i nylonpåsar inkuberas i våmmen under varierande tid.
Vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, finns lång tradition av att använda våmfistulerade nötkreatur för uttag av våmvätska för olika typer av in-vitro metoder samt vid in sacco-metodik, såväl i forskningsprojekt som i uppdrag från industrin. Forskningen syftar bl.a. till att förbättra utnyttjandet av kvävet i fodret och att utveckla metoder som minskar behovet av in vivo försök. Uppdragen från näringen utgör grunden för en korrekt fodervärdering vilket är en förutsättning för att kombinera konkurrenskraftig animalieproduktion med minimal miljöpåverkan.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, tel., +4618671643.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel., +4618671663.
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217
Johanna Grundin, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
johanna.grundin@slu.se, +4618671698