Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår ett tiotal forskningsprojekt varje dag i djurstallarna för fågel, gris och nöt.
Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.
Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381
Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826
Uttag av våmvätska för vidare användning i VOS-analys av grovfoder och andra in vitro studier. Inkubering i våmmen för nedbrytningsstudier av foderprover (in sacco-bestämningar).
Forskning inom fodervetenskap och rutinmässig fodermedelsvärdering i Sverige bygger till stor del på metoder som involverar våmvätska från idisslare samt inkubering av foderprover i våmmen. Olika in-vitro metoder, innefattande inkubering med mer eller mindre utspädd våmvätska eller helt våminnehåll används för att studera foderfraktionens nedbrytbarhet samt våminnehållets egenskaper och funktion. Häribland märks referensmetoden för att bestämma grovfodrets smältbarhet, våmvätskelöslig organisk substans (VOS), vilken används för att beräkna fodrets innehåll av omsättbar energi. Nedbrytningskinetik för olika foderkomponenter, framförallt protein och fiber, i såväl kraftfoder som grovfoder bestäms med den s.k. in sacco-metoden där foderprover inneslutna i nylonpåsar inkuberas i våmmen under varierande tid.
Vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, finns lång tradition av att använda våmfistulerade nötkreatur för uttag av våmvätska för olika typer av in-vitro metoder samt vid in sacco-metodik, såväl i forskningsprojekt som i uppdrag från industrin. Forskningen syftar bl.a. till att förbättra utnyttjandet av kvävet i fodret och att utveckla metoder som minskar behovet av in vivo försök. Uppdragen från näringen utgör grunden för en korrekt fodervärdering vilket är en förutsättning för att kombinera konkurrenskraftig animalieproduktion med minimal miljöpåverkan.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, tel., +4618671643.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel., +4618671663.
Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.
Vi startar nu Batch 7 i KoKalv-projektet. Det blir en fullskalig batch med 20 KoKalv-par i VMS-1, 20 kontrollkor i VMS-1 och 20 kontrollkalvar som hålls i grupp inomhus. Vi kommer använda både kvigkalvar och tjurkalvar, renrasiga och köttraskorsningar samt tvillingkalvar. Vi kommer använda samma layout som vi hade i Batch 3, med den långa kalvgömman. Kalvarna kommer avvänjas i två omgångar vid 12 veckors ålder, på fence-line med en grind som möjliggör diande.
De viktigaste forskningsfrågorna i batchen är:
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel. +4618671633, +46706973231
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel. +4618671949, +46730493911
Coenraad (Coen) van Zyl, doktorand coenraad.van.zyl@slu.se, tel. +31647607708
Gunilla Helmersson, försökstekniker, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +461867 1605, +46706664379
Noelle van Dijck, student, noelle.vandijck@wur.nl
På grund av periodvis vattenbrist i vissa delar av Sverige där det finns mycket nötkreatur finns det behov av att undersöka alternativa dricksvattenvattenkällor. Resultat från tidigare studier visar att idisslare kan klara dricksvatten med visst saltinnehåll utan negativ påverkan. På gårdar med bete längs Östersjökusten har bräckvattnet från Östersjön använts som vattenkälla i generationer, utan några entydiga rapporterade hälsorisker. Den här studien behövs för att undersöka om även högproducerande mjölkkor kan klara av att dricka vatten med hög salthalt upp till 8 gram salt per liter vatten; detta motsvarar salthalten i vattnet omkring Gotland och Öland. I den här studien kommer 18 kor i romersk kvadrat vattnas med dricksvatten med tre olika saltkoncentrationer, som kommer att bestämmas utifrån resultatet i pilotstudien.
Anna Jansson, anna.jansson@slu.se, tel.: +4618672106
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel.: +4618671633
Lea Managos, doktorand, lea.managos@slu.se, tel.: +46722380077
Project 2023-2024
Within Swedish egg production, high ammonia levels are considered as the major environmental challenge. The majority of Swedish hens are kept in cage-free systems with access to a littered area which increases the behavioural repertoire of the laying hen in a positive way. However, manure accumulating in the litter will increase the ammonia concentration in the indoor air, as nitrogen in the manure is converted to ammonia by bacteria and in chemical processes. Lower levels of crude protein in the feed and thereby nitrogen in the manure decrease the risk of ammonia formation, however, a certain level of nitrogen in the feed is needed as building blocks for protein. Increased level of fibre in the feed might potentially also reduce the ammonia volatilization by increasing the microbial activity so more nitrogen is excreted as microbial more stable protein. The present project aims to evaluate if adjusted levels of crude protein, amino acids and fibre in the feed can lower the ammonia volatilization from the litter in laying hen facilities while animal performance and welfare are maintained.
Emma Ivarsson, Emma.Ivarsson@slu.se
Helena Wall, Helena.Wall@slu.se, tel.: +4618671716
Adnan Aslam (PhD student within the project)
Erika Ohlsson – master student within the project
Projekt 2023-2024
Intermittent digivning kan hjälpa oss att bemöta två stora problem i ekologisk grisproduktion: suboptimal reproduktion hos suggor (suggor som spontant kommer i brunst under digivning vilket gör att de inte går att hålla ihop grupper som kommer att grisa in samtidigt) och problem med suggors och smågrisars hälsa på grund av integrerad uppfödning där grupper av djur inte kan separeras och lokaler inte kan rengöras mellan grupper. När avvänjningen sker vecka 3-4 efter grisning i konventionella besättningar visar de flesta brunst inom en vecka efter avvänjning. För ekologiska smågrisproducenter är det svårare då avvänjningen sker senare: en del av suggorna kommer i brunst under själva digivningsperioden och de kommer därmed helt "ur fas" med sin grupp. Det blir då omöjligt med omgångsuppfödning med möjlighet till ordentlig rengöring av stallar mellan grupper vilket ger ett högt smittryck (en risk både från djurvälfärdssynpunkt och från produktionssynpunkt). Intermittent digivning betyder att suggan gradvis avvänjer sina smågrisar över en period av en vecka istället för att avvänjningen sker abrupt. Vi kommer att jämföra hur intermittent digivning efter vecka 3 respektive efter vecka 4 efter grisning påverkar brunsten samt om grisarna upplever mer eller mindre stress med denna metod.
Ylva Sjunnesson, ylva.sjunnesson@slu.se, tel.: +4618672174, +46709998846
Olga Sajecka, olga.sajecka@slu.se
Cecilia Kellerman, cecilia.kellerman@gardochdjurhalsan.se
Projektstart 2024
Idag rengörs majoriteten av alla grisstallar med en metod som kallas all in-all out. Metodens syfte är att separera grisar i olika åldrar från varandra och på så sätt undvika att de smittar varandra. Särskilt de yngre grisarna, med sämre utvecklat immunsystem, är känsliga för smittor från äldre grisar. Grisar i samma ålder sätts in i samma avdelning samtidigt, och flyttas samtidigt. När de flyttat så görs stallet rent, oftast med högtryckstvätt, och sedan desinficeras det och får torka innan en ny omgång grisar får flytta in. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella ”smittbördan” i grisstallet vid olika typer av rengöring och i olika steg av rengöringsprogrammet. Vi kommer till exempel jämföra hur tvätt med kallt respektive varmt vatten påverkar mängden bakterier som finns kvar efter rengöring.
Lisa Dahlin, lisa.dahlin@slu.se, tel.: +4618671886
Magdalena Jacobson, magdalena.jacobson@slu.se, tel.: +4618671475
Projekttid 2024
Syftet med studien är att använda en avdelning för slaktsvinen för att logga temperatur och fuktighet, samt följa upp energianvändning för värme och ventilation. Mätvärdena ska användas för validering av en datormodell.
Therese Malm, therese.malm@slu.se, tel.: +4640415223
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217
Johanna Grundin, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
johanna.grundin@slu.se, +4618671698
Linnea Eberson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
linnea.eberson@slu.se, +4618672948