Ur SLU:s kunskapsbank

Skogens konung utmanas om tronen

Senast ändrad: 31 januari 2018
Älg. Foto: Beautiful Sweden

Vad händer när nya arter etablerar sig i ekosystem där de tidigare aldrig funnits? Och hur ska flerartssamhällen förvaltas? I Sverige finns det tydliga instruktioner för älgförvaltning, men saknas i stort sett för övriga klövdjur, trots att de på sina håll är viktigare vilt än älg.

Flera klövviltsarter har under de senaste decennierna ökat snabbt i antal och utbredning i södra, mellersta och delar av norra Sverige.

– I forskningsstrategin för 2015-2020 identifierade Naturvårdsverket flerartsförvaltning av klövvilt som en ny och viktig utmaning. Vi ska tackla denna viktiga förvaltningsfråga genom forskningsprogrammet Beyond Moose, berättar Joris Cromsigt, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

För att studera generella mönster och förändringar över tid kommer forskarna att använda nationella databaser som t.ex. Skogsstyrelsens älgbetesinventering, statistik över viltolyckor och avskjutningsstatistik.

– Vi kommer att använda DNA- och telemetriteknik som verktyg för att följa populationer, deras födoval och förekomsten av föda, både i experiment på landskapsnivå och i korrelativa studier.

Resultaten kommer att användas som underlag för att ta fram förslag på förvaltningsåtgärder och nya metoder för att inventera flerartsklövdjursamhällen och deras effekter i landskapet.

Tillit bygger på deltagande

Medan Beyond Moose utgår från biologiska och ekologiska förutsättningar intresserar sig forskningsprogrammet Governance för de mänskliga aspekterna på flerartsförvaltning, särskilt styrning.

– Älgförvaltning är normen i Sverige. Vi ställer frågan om vi kan fortsätta med de beprövade metoderna eller om det måste skapas något nytt, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

För att förvaltningsmodeller ska accepteras av alla inblandade aktörer måste systemen bygga på tillit. Och tillit bygger på deltagande.

– När den nya adaptiva älgförvaltningen infördes för ett par år sedan enades alla aktörer om att anstränga sig för att bygga tillit, säger Camilla Sandström.

Beyond Moose samlar in data och analyserar dessa, medan Governance arbetar med de processer som leder fram till ökad tillit.

– En grundbult är att de inblandade enas om att de viltdata som finns är kvalitetssäkrade. Det finns alltid ett mått av osäkerhet när det handlar om vilda djur och det är därför ett förvaltningssystem helst ska vara adaptivt så att det är inbyggt i processen att kunna skruva på reglagen om data tillkommer eller förändras, säger Camilla Sandström.

Hjälper Sverige klara krav

Resultaten från forskningsprogrammen kommer att ha stor betydelse för att förvalta flerartssystem. De kommer även att förenkla avvägningar mellan olika ekosystemtjänster, som viltkött och rekreation från jakt å ena sidan och fiber och mat från vilda och odlade växter å andra sidan. Ur ett internationellt perspektiv kommer resultaten hjälpa Sverige att leva upp till kraven att förvalta vår biologiska mångfald hållbart.

– Samtidigt kommer vi att ha ett aktivt utbyte av erfarenheter med andra länder inom Europa och Nordamerika som står inför utmaningen att förvalta växande klövviltsstammar, säger Joris Cromsigt.

Forskningsprojekten bedrivs i samarbete mellan SLU, Umeå universitet, Svenska jägareförbundet och Naturvårdsverket.

Text: Olof Bergvall


Kontaktinformation
Sidansvarig: ulla.ahlgren@slu.se