Ur SLU:s kunskapsbank

Störst ökning av kolinlagring på mjölkgårdar

Senast ändrad: 04 april 2024
Svartvita kor på ett stort fält med gräs.

En ökning av markens organiska kol är viktig för att motverka klimatförändringen. En kartläggning av kolinlagringen för olika produktionsgrenar i Sverige visar att markens kolhalt har ökat allra mest på mjölkgårdar.

I studien användes data från Mark- och grödoinventeringen för att göra en analys av halten organiskt kol i matjorden (0 – 20 cm) och dess förändringar under en tioårsperiod för olika gårdstyper. Totalt ingick data från 576 gårdar, varav 159 mjölkgårdar. Även kolinlagringens effekt på mjölkens totala klimatavtryck utvärderades. Studien finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Störst kolförråd fanns på mjölk- och nötköttsgårdarna. Kolhalten ökade på såväl mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdarna, men ökningen på mjölkgårdarna var allra störst. I genomsnitt ökade markens kolförråd på mjölkgårdarna med 0,4 ton per hektar och år, vilket motsvarar en minskning på ca 0,2 kg CO2 per kg ECM (energikorrigerad mjölk). Detta kan jämföras med mjölkens totala klimatavtryck som ofta anges till ca 1 kg CO2-ekvivalenter per kg ECM.

Kolinlagringens effekt på klimatavtrycket är större än vad många tidigare modelleringsstudier kommit fram till. Detta illustrerar vikten av att ta hänsyn till kolinlagring i bedömningen av olika produktionsgrenars effekt på klimatet.

Länkar till artikeln 

https://doi.org/10.1080/17583004.2022.2074315

https://pub.epsilon.slu.se/28234/1/henryson-k-et-al-220603.pdf

Referens

Henryson K, Meurer K, Bolinder M, Kätterer K, Tidåker P. 2022. Higher carbon sequestration on Swedish dairy farms compared with other farm types as revealed by national soil inventories. Carbon Management 13:1, 266-278

Relaterade sidor: