Det är ekonomiskt viktigt att kon kan bli dräktig så snart som möjligt efter kalvning. Hur snart detta kan ske beror på förmågan hos kon att återgå till en normal reproduktionscykel.
Denna egenskap har låg arvbarhet hos kor, dvs faktorer som inte är genetiska spelar stor roll. Traditionellt har tiden mellan kalvning och inseminering använts som mått på egenskapen men denna påverkas i hög grad av djurägarens skicklighet att upptäcka brunst.
Forskare vid SLU hoppas kunna öka arvbarheten med förbättrade mätmetoder. Eftersom en ko i brunst rör sig mer undersökte forskarna om man kan öka arvbarheten för egenskapen ”tid till första brunst efter kalvning” genom att använda aktivitetsmätare (motsvarar stegräknare).
Studien visade att arvbarheten för ”tid till första brunst efter kalvning” var högre mätt med aktivitet (0,13) än mätt utifrån inseminering (0,07). Arvbarheten varierade dock över året och var högst för kor som kalvade under vinterhalvåret.
Resultaten innebär att användning av aktivitet som brunstindikator ger möjlighet till snabbare genetisk förbättring av fruktsamheten hos kor men att information från olika årstider bör hanteras olika i avelsvärderingen.
Forskningsnyhet från SLU, publicerad maj 2016
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030216000606
Ismael, A., E. Strandberg, B. Berglund, A. Fogh, and P. Løvendahl. 2016. Seasonality of fertility measured by physical activity traits in Holstein cows. Journal of Dairy Science 99(4):2837-2848.