Ur SLU:s kunskapsbank

Framtidens foder bygger på kretslopp

Senast ändrad: 10 juni 2020
Mikrobodling, foto.

Vår forskning handlar om hur vi kan selektera mellan tusentals möjliga mikrober, för att isolera de som lönar sig för en mer detaljerad utvärdering. I nuläget är fiskfoder huvudkandidaten, då mikrober naturligt ingår som föda för fisken i något av dess livsstadier.

Idag utgör bördig mark källan till mer än
80 % av allt protein vi äter, kompletterad med ett jämförelsevis litet bidrag från fisket. I princip all mat och allt foder kommer alltså från åkrar eller beten. Detsamma gäller för fodret till den odlade fisken. Utöver att marken idag har det stora ”ansvaret” för vår livsmedelsförsörjning, bygger produktionen mycket på linjära flöden av energi och näringsämnen, vilket innebär utarmning på en plats och ackumulering på en annan. Östersjön är ett utmärkt exempel på det senare.

Mikrober är naturens snabbaste producenter av protein och fett och kan bilda dessa ämnen och även vitaminer från en mängd olika substrat, inklusive olika typer av avfallsströmmar som annars skulle kunna sluta som problem i våra hav. I det aktuella projektet har vi odlat mikrober i s.k. vinass, en biprodukt från bioetanoltillverkning.

Förutom huvudspåret med användning av mikroberna i fiskfoder arbetar vi också med potentiella foderingredienser för gris. Det finns sedan tidigare produkter på marknaden också för människa, men då kommer substratet inte från avfallsströmmar.

Länk till artikeln

https://pub.epsilon.slu.se/16481/1/karimi_et_al_200127.pdf

eller

https://www.mdpi.com/2311-5637/5/4/99

Referens

Karimi S, Soofiani NM, Lundh T, Mahboubi A, Kiessling A, Taherzadeh MJ. 2019. Evaluation of Filamentous Fungal Biomass Cultivated on Vinasse as an Alternative Nutrient Source of Fish Feed: Protein, Lipid, and Mineral Composition. Fermentation 5 (4), 99. DOI: 10.3390/fermentation5040099

Sidansvarig: ew-red@slu.se