Vatten och fisk
Vid SLU finns kunskap om fiskodling, fiskars och andra vattenlevande organismers ekologi, fiskevård och vattenvård m.m. De akvatiska ekosystemens tillstånd och utveckling följs, och man undersöker även hur resursutnyttjandet, t.ex. fiske, påverkar ekosystemen. Vattenbruk, eller akvakultur, innebär odling av vattenlevande djur och växter, vanligtvis i havet eller i bassänger.
I Sverige odlas huvudsakligen musslor, kräftor och fisk. Dels finns det matfiskodling som producerar fisk direkt till konsumenterna, dels odlar man sättfisk för utsättningar i fiskevatten. Vattenbruksforskning rör lämpliga fiskstammar för odling, foder etc. Miljömässiga för- och nackdelarna med vattenbruk, t.ex. näringsläckage och reningseffekter, undersöks också. SLU:s miljöanalysprogram Sjöar och vattendrag bidrar till att ge en helhetsbild över vattenstatus och kemisk-fysisk påverkan på sjöar och vattendrag och större vattensystem. I programmet Kust och hav samlas den marina kompetensen inom miljöanalys vid SLU.
SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark
Hur påverkas skogen av torka? Är träd olika känsliga för torka? Hur går det med bären? SLU har samlat kunskap om torkans effekter i skog och mark. Flera forskare har bidragit med svar. Hur uppstår
Bedövningsmetoder för fisk får underkänt!
I två studier har vi utvärderat befintliga och alternativa bedövningsmetoder för uppfödd fisk. Vi har studerat regnbåge och den allt vanligare varmvattenlevande arten afrikansk vandrarmal (ibland med
Vad finns dolt under ytan?
De senaste framstegen rörande biosensorer ger ökade möjligheter att övervaka välbefinnandet hos fiskar i vattenbruk. Innan nya biosensorer tas i bruk måste dock deras lämplighet och möjliga
Akvakulturens möjligheter och utmaningar
Säg ”jordbruk” och alla får en bild av vad du pratar om. Men säg ”vattenbruk” eller ”akvakultur”, och associationerna blir nog inte lika tydliga. Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår
Samarbeten mellan SLU och låginkomstländer förbättrar vattenanvändningen i jordbruket
Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att
Rädda regnskogen med olja och protein från jäst
Jästprotein och jästolja producerat från cellulosa från trä och halm kan användas som alternativa protein- och fettkällor i fiskfoder. Vattenbruk är en snabbt växande industri och fisk är ett viktigt
vassfoder
Nu utvecklas vass som ett djurfoder med en extra miljönytta – skörd av vass kan samtidigt motverka övergödning i våra vatten, enligt forskare vid SLU. För att minska övergödningen av Östersjön har vi
Framtidens foder bygger på kretslopp
Vår forskning handlar om hur vi kan selektera mellan tusentals möjliga mikrober, för att isolera de som lönar sig för en mer detaljerad utvärdering. I nuläget är fiskfoder huvudkandidaten, då
Dioxin fisk
De höga dioxinhalterna i fet fisk från Östersjön är ett stort problem för både miljön och hälsan. Även exporten påverkas. Men varifrån kommer dioxinerna? Karin Wiberg, professor vid institutionen för
Fiskefria områden
Att förbjuda fiske har inte bara positiva effekter på fiskbestånden. Åtgärden kan också återställa livsmiljöer för de arter som lever i havet och ge bättre fungerande ekosystem. Forskare har
Sillgrisslor värmeböljor
Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. Många arter av havsfåglar häckar under årets varmaste månader på väderexponerade klippor och stränder.
Kalkningsanalys
Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningen från surt regn är en av de största miljövårdssatsningarna i Sverige. För närvarande kalkas det för 165 miljoner kronor per år. En analys