Sveriges lantbruksuniversitet

Vatten och fisk

Vid SLU finns kunskap om fiskodling, fiskars och andra vattenlevande organismers ekologi, fiskevård och vattenvård m.m. De akvatiska ekosystemens tillstånd och utveckling följs, och man undersöker även hur resursutnyttjandet, t.ex. fiske, påverkar ekosystemen. Vattenbruk, eller akvakultur, innebär odling av vattenlevande djur och växter, vanligtvis i havet eller i bassänger.

I Sverige odlas huvudsakligen musslor, kräftor och fisk. Dels finns det matfiskodling som producerar fisk direkt till konsumenterna, dels odlar man sättfisk för utsättningar i fiskevatten. Vattenbruksforskning rör lämpliga fiskstammar för odling, foder etc. Miljömässiga för- och nackdelarna med vattenbruk, t.ex. näringsläckage och reningseffekter, undersöks också. SLU:s miljöanalysprogram Sjöar och vattendrag bidrar till att ge en helhetsbild över vattenstatus och kemisk-fysisk påverkan på sjöar och vattendrag och större vattensystem. I programmet Kust och hav samlas den marina kompetensen inom miljöanalys vid SLU.


Det finns 114 sidor som är taggade med Vatten och fisk:

Musslor och jäst - alternativa foderråvaror till röding

Inhemska foderråvaror som inte konkurrerar med vår egen matproduktion är avgörande för att vi på ett hållbart sätt ska kunna producera foder till odlad fisk. Forskare vid SLU har i ett projekt visat

Samarbeten mellan SLU och låginkomstländer förbättrar vattenanvändningen i jordbruket

Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att

Ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Förvaltningen av kommersiellt fiske inom EU går mot så kallad ekosystembaserad fiskeriförvaltning, som kräver kunskap om hur olika fiskarter påverkar varandra. Forskningen har gett ny och för

Recipientkontroll

I SLU:s datavärdskap för sjöar och vattendrag ingår även vatten som är påverkade av mänsklig verksamhet, så kallad recipientkontroll. Dessa kontrollprogram ger underlag för uppföljning av lokal

Dioxin fisk

De höga dioxinhalterna i fet fisk från Östersjön är ett stort problem för både miljön och hälsan. Även exporten påverkas. Men varifrån kommer dioxinerna? Karin Wiberg, professor vid institutionen för

Kvicksilver

Visste du att dagens förebyggande åtgärder mot kvicksilver i miljön kan ge resultat snabbare än väntat? Forskning pekar mot att det kanske bara kommer att ta årtionden innan fisken i våra sjöar är

Selektivt fiske

Selektivt fiske innebär enkelt uttryckt ett fiske som fångar rätt arter av rätt storlek vid rätt plats och rätt tidpunkt. Det betyder också att oönskade bifångster kan minimeras. Tillsammans med

Okända gifter dricksvattnet

Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi vid institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, tar en klunk te bryggd på Uppsalas kranvatten. Enligt honom finns det stor anledning att forska om

Försämrad fiskhälsa oroar forskare

Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. – Vi ser exempelvis att

vattenhushållning i jordbruket

Under senare år har översvämningar, skyfall och torra perioder ökat i frekvens. SLU-forskning om dränering och bevattning pågår, och man följer även grundvattnets nivåer och dess innehåll av nitrat.

Invasiv art tar vattenvägen norrut

Invasiva arter härstammar ofta från varmare klimat, vilket kan konkurrera ut inhemska arter framöver. Vattenpest är en invasiv sötvattenväxt, som är vanligast i områden där det finns mycket mänsklig

Framtidens Östersjö

Välkommen till kylvattenrecipienten - det kustvattenområde som påverkas av ett kärnkraftverks utsläpp av varmt kylvatten. Här är vattnet alltid mellan några och upp till 10 grader varmare än i det