Dokumentation: Inspirationsdagar 2021 inför LONA-ansökan

Diskussioner och frågor under workshopen

• I vissa kommuner har LONA-handläggare inte tid att skriva, titta på och skicka in ansökningar till länsstyrelsen. 
  • Sök samarbeten med tillexempel ideella föreningar och naturskolor. Se presentationen av Jakob Emander om Hitta ut och av Anna Holst om hur naturskolan i Nyköping jobbar.
  • Ta in extern resurs som skriver ansökningarna. Exempel: Tillgänglighetsåtgärder i Haninge och Salem där ideell förening initierade projektet och skrev ansökningarna. Åtgärderna gjordes av kommunen. 
  • Var ute i god tid. Börja gärna redan under våren (sista ansökningdag är 1 december).

• Även om vi vill jobba med LONA-projekt så finns lite resurser och det faller ofta på att det är svårt att sköta om områden i vilka man gör åtgärder.
  • Samarbeta över förvaltningsgränser. Exempel projekt i Haninge där tillgänglighetsåtgärder genomfördes i kommunens naturområden. Projekten spände över flera förvaltningar, Kultur och fritid, Samhällsbyggnad, Teknik och fastighet.

• Hur ska vi tänka kring att lyfta upp kommunens natur- och friluftsområden? Det finns en farhåga att ju fler besökare desto mer kan naturen ta stryk i form av slitage och skräp. Vad finns det för bra sätt att motverka dessa negativa effekter?
  • I projektet "Hitta ut" som Jakob Emander berättade om har man tagit fram en app som bidrog till att sprida ut trycket på naturområdena i Karlshamn. Appen lyfte upp fler områden att besöka än vad som kanske finns på kommunens hemsida. 
  • Erbjud unga personer sommarjobb som naturvärdar. Vallentuna kommun utbildar sommarjobbare att bli naturvägledare. De ska möta personer ute i naturområdena, prata allemansrätt och erbjuda guidade turer.
  • Utbilda nya svenskar till naturvägledare. De kan också bli naturvärdar och guider. Viktigt att kunna bemöta besökarna ute i naturen på deras språk. I Linköping utbildas språklotsar som ska jobba tillsammans med kommunekologen. Titta gärna på presentationen som Sara Bäckman, Badr Bajoud och Houshang Yadegari gav kring flerspråkiga naturvägledare. 
  • Stiftelsen Skånska landskap har jobbat med "nudging", som handlar om att skapa förutsättningar för att göra bra val, att göra det lätt att göra rätt. Läs mer om det i den här artikeln. 

• Hur kan vi jobba med naturinformation så att den blir tillgänglig för fler?
  • Se information om språklotsar och sommarjobbare ovan.
  • Skyltar på flera språk. Men det talas många språk i Sverige idag så för att få med så många språk som möjight utan att det blir för mycket skyltning - hur ska man tänka då? QR-koder till översättning?
  • Rörlig bild? Upplandsstiftelsen och Naturskyddsföreningen har tagit fram filmer om allemansrätten på flera språk. 

• Hur hittar vi nya målgrupper?
  • Skapa möten och mötesplatser i naturen för människor som kanske inte känner varandra sedan tidigare. Bygg mötesplatser med och för användaren. Till exempel så har Gällivare kommun jobbat ihop med Byggprogrammet (gymnasiet). Elever därifrån har byggt dass i olika naturområden vilket givit dem en känsla av ägandeskap. 
  • Håll praktiska kurser på persiska eller andra språk om odling av grönsaker och medicinska växter. 
  • Träffa målgruppen på plats. Om målgruppen är nya svenskar, besök SFI-klasser eller andra mötesplatser. Om målgrupper är personer med funktionsnedsättning hör av er till funktionsrättsorganisationer.
  • Utbildningspaket för flerspråkiga naturvägledare med fokus på nya svenskar

• Hur kan man jobba på ett bra sätt mellan kommun och privat markägare kring att bevara tätorsnära skog för att värna friluftslivet?
  • Inleda samverkansprojekt där kommunen kompenserar markägare för att sköta skog mot frilufts och rekreationsmål istället för ekonomiska mål. Detta för att sätta ett konkret värde på tillgången till tätortsnära natur för friluftsliv samt en grön infrastruktur kopplat till denna. 
  • Läs på CNV:s hemsida om Naturvägledning i den brukade skogen. 
  • Ett förslag kom fram om att låta företag "sätta namn" på en del av skogen som då avsätts för friluftslivet, i alla fall så länge företaget betalar. 

• Att ta fram naturvägledningsplan. 
  
  • Se Tina Ottossons presentation. 
  • Samla flera aktörer som jobbar med naturvägledning i samma område och se deras insatser som ett sorts värdskap. De kan marknadsföra området gemensamt samtidigt som de själva blir marknadsförda.
  • Teman: Vad vill vi förmedla? Varför? Hur förmedlar vi? Workshop med föreningar, representanter för skolorna, seniorer, nya svenskar osv.
  • Webbsida på CNV om att planera för naturvägledning. Handböcker, exempel, mallar och literaturtips: Planera för naturvägledning
  • Prenumerera på nyhetsbrev: Insatser för grön infrastruktur och ekosystemtjänster

• Biologisk och kulturell mångfald
  • Se Sara Rydemans presentation.
  • Arbeta med "recept för rabatter" och pollineringsstigar
  • Folkbilda boende i närområdet om naturens värden och möjligheter
  • Utflyktslekplats med natur- och trädgårdstema. Naturpedagogik och lek och lär i fokus. 
  • Alla naturprojekt går att beskriva även kulturhistoriskt. Till exempel att restaurera en gammal tidigare utdikad våtmark eller ta fram ett eklandskap under igenväxning. De gamla spåren finns överallt. Naturminnen, fornlämningar och kulturarter. Länka ihop biologisk mångfald och kultur/historisk mångfald, hitta gemensamma nämnare. Ex.märgelgravar som har biotopskydd (småvatten).
  • Gemensamma guidade vandringar med kommunenekolog och kultursekreterare. Lyckad blandning mellan natur och kultur. Att läsa landskapet, både naturmässigt och kulturlämningar. Alléer är också ett exempel på kulturgenererad miljö som också är värdefulla biologiskt.
  • Försöka mixa olika grupper av människor i naturen och skapa en mångfald genom mötesplatser ute som attraherar olika målgrupper, men på ett sätt så att spontana möten kan uppstå. Odla i zon 7-8 = populärt just nu. Jobba med större variation av växtval när kommunen själv planterar.
  • Odlarverksamhet i föreningsform, kanske verksamhet för barn som handlar om att odla tillsammans. Att bygga nätverk av odlargrupper som kan träffa varandra och utbyta erfarenheter, så att man integrerar människor med olika bakgrund. Skapa nya kolonilottsområden och gemensamma skogsträdgårdar med handledning i odling. Mobilt team av trädgårdsvägledare som kan finnas på olika platser och knyta ihop dem.
  • Samlas kring maten. Var maten kommer ifrån. Våra lokala producenter. Koppla ihop mat från olika kulturer och hitta gemensamma nämnare. Vad kan man skörda från landskapet? Samarbeta med REKO och inspirera fler att delta med olika bakgrund.
  • Exempel: Stadsodlingens år 2017, Uppsala.
  • Exempel: Blomrika vägkanter, Naturskyddsföreningen (kontakta din lokala krets).
  • Exempel: Utveckla genbanker av rödlistade arter i tätortsnära parker, Linköping.
  • Exempel: Konstverk som samtidigt är faunadepåer.

Exempel från workshopen på upplägg av projekt 

• Tillgängliggöra naturen i jordbrukslandskapet så att fler kan röra sig i naturen. Hur? Genom att kartlägga allemansrättslig mark i samarbete med markägare. Vem genomför projektet? Kommunen i samarbete med markägare, LRF, Scouterna, hembygdsföreningar. 
  •  Tänk på att inkludera målgruppen tidigt i projektet. Ta kontakt med funktionsrättsföreningar och dem på kommunen som jobbar med målgruppen (till exempel Kultur- och fritid, Stöd och omsorg). I många kommuner finns också ett funktionshindersråd. Råden kan heta lite olika saker, de består av politiker och representanter från olika funktionsrättsorganisationer i kommunen.