SLU-nyhet

FoU-dagarna 2016 – tema djurhållning

Publicerad: 29 november 2016
kycklinghybrider.jpeg

Mer än hundra rådgivare, forskare och lantbrukare och andra hade lockats till Skövde för förkovran och nya insikter den 20–21 september. Konferensen arrangerades av Jordbruksverket i samarbete med EPOK, SLU Ekoforsk och Hushållningssällskapet. Gemensamma sessioner om breda engagerande ämnen varvades med parallella sessioner med det senaste från forskningen inom ekologisk växtodling, trädgård och djurhållning.

Sessionen om djurhållning bjöd på diverse forskning om flera djurslag. Utöver de tre föreläsningar som beskrivs mer utförligt nedan, presenterades forskning om lamm på bete, automatisk vägning på bete, strategier kring parasiter samt stora betesmarker med träddungar för nötköttsproduktion. Dessutom presenterades foderförsök med halm till dikor – mixat eller separat vissa dagar, om blandfoder fungerar till mjölkkor när man har fri kotrafik i robotstallet (ja) och om åkerböna till gris.

Samtliga powerpointpresentationer från djursessionerna finns här.

Biproduktbaserat kraftfoder

Johanna Karlsson från SLU i Uppsala studerar hur det fungerar att använda enbart biprodukter som kraftfoder till mjölkkor. Över hälften av all spannmål som produceras i Sverige används som djurfoder och det diskuteras om detta är uthålligt. Mjölkkor kan leva på annat än sådant som kan användas som livsmedel, framförallt grovfoder, men även olika biprodukter med ett lågt värde som livsmedel är intressanta berättade Johanna. I försök på Lövsta forskningscentrum jämfördes fyra foderstater där en var kontroll och korna fick spannmål och soja. I de andra tre foderstaterna gavs korna betfiber, rapsmjöl och/eller drank. Försöken visade att det inte blev några produktionsskillnader mellan de olika foderstaterna. Korna producerade lika bra med biprodukter som med spannmål och soja. I dessa försök ingick fodermedel som inte kan användas i ekologisk produktion så Johanna jämförde försöket med Österrikiska ekoförsök där man kommit fram till samma slutsats. Foderstaterna med biprodukter i försöken gav högre livsmedelsomvandlings-effektivitet och nettoproduktion av livsmedel jämfört med kontrolldieterna.

I ekologiska foderstater är vallens proteinkvalitet extra viktig

Elisabet Nadeau, forskare vid SLU i Skara berättade om tillsatsmedlens betydelse för vallproteinets kvalitet (där hög kvalitet kännetecknas av hög vomstabilitet hos foderproteinet) och hur det påverkar mjölkproduktionen. I ett försök på Nötcenter Viken (drivs av Lantmännen) fick korna tre olika sorters ensilage: obehandlat ensilage som kontroll, ett med bakteriebaserat och ett med saltbaserat tillsatsmedel. För att studera effekten av tillsatsmedel på proteinkvaliteten beräknades foderstater utifrån halten av vomstabilt protein i kontrollensilaget.
För varje typ av ensilage utformades två totalfoderstater med kraftfoder, en med lågt totalt innehåll av vomstabilt protein (2,5 procent av torrsubstansen) och en med högt innehåll av vomstabilt protein (4,7 procent av torrsubstansen). De kor som fick en totalfoderstat med högt innehåll av vomstabilt protein skiljde sig inte i mjölkavkastning. Däremot ökade mjölkavkastningen i kg mjölk och i kg ECM med 3 kg per ko och dag för de kor som fick ensilage med tillsatsmedel när hela deras foderstat hade en låg andel vomstabilt protein.

Det visar på att tillsatsmedlen ökar det vomstabila proteinet i ensilaget. Därmed kan mer av proteinet i foderstaten komma från ensilaget och mindre från kraftfodret, menade Elisabet. I foderstater på ekologiska gårdar har man ofta den typen av låg vomstabilitet hos proteinet i foderstaten och då blir tillsatsmedlet extra viktigt, avslutade Elisabet.

Hybrider för ekologisk kyckling

Det finns i dag en efterfrågan på ekologiskt kycklingkött som är svår för branschen att möta då uppfödningen i Sverige är liten berättade Jenny Yngvesson, forskare vid SLU i Skara. Det är brist på bra raser för ekologisk produktion och därför utfördes två studier där den vanliga snabbväxande hybriden Ross 308 jämfördes med två långsamväxande hybrider: Rowan Ranger och Hubbard.

Den vanliga hybriden ROSS växer väldigt snabbt och i ekologisk produktion får de inte slaktas tidigare än vid 81 dagars ålder. Rosshybriderna har då hunnit växa sig väldigt stora och i försöken kunde forskarna se fler benfel och en högre dödlighet jämfört med de långsamväxande raserna. De snabbväxande kycklingarna betedde sig också annorlunda. Till exempel utnyttjade de inte sittpinnarna på samma sätt som de långsamväxande.

I en tredje studie på två gårdar visade det sig att Rowan Ranger varierade stort i tillväxt och vikt. Få kycklingar hamnade i den optimala klassningen berättade Jenny, det är ett smalt viktspann för att få maximalt betalt.

Birgitta Johansson

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se