SLU-nyhet

Skog, bioenergi och det globala klimatet

Publicerad: 27 maj 2016
269045-global-warming.jpg

Ger forskningen tillräcklig vägledning i klimatfrågan, eller är budskapen förvillande? Under våren har politiker och beslutsfattare mötts av rubriker som ”Barrskogar spär på uppvärmningen”, ”Äldre skogar kylde klimatet” och ”Beskattning av skogens koldioxid ger effektivare klimatpolitik”. Och från andra håll budskap som ”Aktivt skogsbruk gör störst klimatnytta”.

En artikel i Skog & Framtid år 2014 ställde frågan ”Skog och klimat: vem ska man tro på?”. Frågan är i högsta grad levande även idag, inte minst efter några medialt uppmärksammade forskningsartiklar under våren 2016. Future Forests ville gå till botten med frågan och har därför bjudit in till ett seminarium på temat skog, bioenergi och klimat i samarbete med KSLA den 22 juni.

– Vi ser fram mot att höra de globalt ledande forskarna diskutera klimatfrågan. Vi hoppas att en del frågetecken ska rätas ut både för oss forskare och för de inbjudna politikerna. Bland annat kommer Finlands skogsminister att delta i den avslutande paneldebatten, säger arrangören Tomas Lundmark från Future Forests.

Bland föreläsarna finns många internationellt välkända namn. Två av dem är Kim Naudts och Sebastian Luyssaert som skapade stora rubriker med en artikel i Science om att beskogningen i Europa bidragit till högre temperaturer. Många andra forskare reagerade på artikeln och fyllde kommentarsfälten på Science webbsida. Flera av dessa finns också med bland föreläsarna på seminariet.

– Vi hoppas att vi kan få åtminstone lite förståelse för varför olika forskare kommer till olika slutsatser, säger Tomas Lundmark.

Slutsatserna beror på antaganden

Han poängterar att forskning visst kan komma till olika resultat som alla är på sätt och vis rätt. Det som är viktigt att komma ihåg är att resultaten påverkas väldigt mycket av vilka antagna förutsättningar och systemavgränsningar som som de olika studierna bygger på. Det kan handla om tidsperspektiv – om man räknar effekter på kort eller lång sikt, eller om man ser på effekterna i ett skogsbestånd eller i ett helt landskap.

En viktig faktor för tolkningen av klimateffekter är hur substitutionen behandlas. Det vill säga om nyttan av att kunna ersätta fossila bränslen och andra klimatpåverkande produkter med gröna råvaror från skogen. Den aspekten saknas i flera studier, menar Tomas Lundmark.

En viktig orsak till forskarnas olika slutsatser tror Tomas därför har att göra med vilka antagen som studierna bygger på. Det kan i sin tur bero på att man har olika syn på skog som ett dynamiskt system – om man ser skogen som oföränderlig, eller om man tar hänsyn till att skog som avverkas ersätts med ny skog som växer upp. En gammal skog kan ha ett högt kolförråd men den binder inte så mycket ny kol. En brukad och växtlig skog kan ha ett lägre förråd, men den binder mycket koldioxid samtidigt som virke som avverkas kan ersätta fossila råvaror.

– Vi forskare måste bli bättre på att tala om att våra resultat och slutsatser gäller ”under förutsättning att”. Med andra antaganden skulle kanske slutsatserna bli annorlunda. Det ska bli spännande att få de olika synsätten belysta på seminariet, och vi hoppas att åhörarna ska känna sig lite klokare efteråt, säger han. Vi hoppas på en konstruktiv och strukturerad dialog som resulterar i en bättre och tydligare kommunikation mellan forskare och politiker i framtiden.

/ Text Mats Hannerz


Kontaktinformation