SLU-nyhet

Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats

Publicerad: 19 januari 2018

Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna bli större. Skälet är att den billigare GM-sojan skulle kunna ersätta en stor del av de proteinfodergrödor som odlas på svenska åkrar. Däremot orsakar GM-soja i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke-GM-soja. Det visar en studie från SLU.

Vilket är bäst för miljön, djurfoder baserat på genetiskt modifierad (GM-) soja eller den GM-fria varianten? Det beror på hur man ser på saken. Forskare inom forskningsprogrammet Mistra Biotech, vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tagit fram en helhetsbild av hur det skulle påverka miljön, om svenska bönder började ge sina djur foder baserat på importerad GM-soja (vilket är det vanliga i många andra europeiska länder) istället för att som nu hålla sig till helt och hållet GM-fritt foder.

Studien visade att det visserligen inte finns några signifikanta miljövinster med att importera icke-GM-soja, istället för GM-soja, om man jämför de två parallella produktionsleden. Men, när forskarna tar ett större grepp, och tar med marknadseffekterna av ett skifte från det dyrare GM-fria fodret till det billigare GM-fodret i analysen, så blir det troliga framtidsscenariot ett annat. Det billigare GM-baserade fodret skulle leda till ökad efterfrågan som i sin tur kan leda till skövling av regnskog för att frigöra ny jordbruksmark, samtidigt som efterfrågan från svenska proteingrödor minskar.

– I studien har vi bara räknat med att GM-sojan blir billigare och att den därigenom konkurrerar ut andra proteinfoder. Det är visserligen naturligt att produktionen flyttar dit den är billigast, men lägre priser kan också göra att vi börjar konsumera mer, vilket kräver ökad produktion som kan föra med sig mer negativa konsekvenser för miljön än själva skiftet av produktionsplats, säger Mattias Eriksson, en av forskarna bakom studien.

Importen av icke-GM-soja orsakar däremot mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än importen av GM-soja, per importerad mängd soja. Men ökad import av soja skulle ersätta vår inhemska proteinproduktion, och i och med det kräva mer mark och orsaka mer miljöpåverkan i Sydamerika. Dessutom ökar transporterna och svinnet till följd av att vi överhuvudtaget håller isär de två importkedjorna, av GM- och icke-GM-soja.

– Eftersom det är icke-GM-soja som behöver hållas fri från kontamination av GM-soja krävs skilda transporter och produktionslinjer, men också kontroller och certifieringar för att vi ska vara säkra på att de olika typerna av soja inte blandas. Detta bidrar till att göra GM-fri soja dyrare, men mindre volymer bidrar också till högre pris och potentiellt mer svinn, förklarar Mattias Eriksson.

I tidigare analyser av hur sojaproduktion och handel påverkar miljön, har man inte jämfört GM- och icke-GM-soja, trots att importen av de olika sojabönorna till EU sker via separata utbudslinjer.

I den aktuella studien gjorde forskarna en detaljerad kartläggning över de olika steg av händelser som tar sojafodret från gårdarna i Sydamerika till lantbrukarna i Europa. Sedan gjorde de en så kallad livscykelanalys (LCA), dels för GM-soja och dels för icke-GM-soja.

– Eftersom Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv, i och med att det bara säljs GM-fri soja här, är det intressant att analysera de möjliga effekterna på miljön av att bli mer som våra grannländer. Och som vi kan se är det inte produktionen i sig som är det stora problemet utan att produktionen beräknas öka om priserna sjunker, säger Mattias Eriksson.

GM-sojan är tillåten för användning i hela EU, men i Sverige finns en överenskommelse inom lantbruket att branschen inte ska använda GMO-baserat djurfoder.

Resultaten av studien pekar på att det mest miljövänliga alternativet skulle vara att genom växtförädling utveckla proteinrika växter som kan odlas i vårt klimat och sedan använda dessa som djurfoder för att ersätta soja som nu importeras.

Artikeln

Eriksson, M., Ghosh, R., Hansson, E., Basnet, S., & Lagerkvist, C. J. (2017). Environmental consequences of introducing genetically modified soy feed in Sweden. Journal of Cleaner Production 176 (2018) 46–53.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095965261733072X

Mer information

Mattias Eriksson, forskare
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet
018-671732, mattias.eriksson@slu.se

Carl Johan Lagerkvist, professor
Institutionen för ekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-671783, carl-johan.lagerkvist@slu.se

Forskningsprogrammet Mistra Biotech


Kontaktinformation