SLU-nyhet

Rapport om äldre sorters spannmål och extremvädret 2018

Publicerad: 20 juni 2019
äldre spannmål_rapport.jpg

Sommaren 2018 var mycket varm och hade en lång torrperiod, vilket resulterade i skördeförluster på mer än 50 % för spannmålen i landet. I en pilotstudie har forskare vid SLU undersökt om avkastningen skiljer sig mellan gamla spannmålsorters (så kallade kultursorter) och moderna sorters förmåga att tolerera 2018 års extremväder i ekologisk odling.

Idag saknas kunskap om kultursorterna har en högre toleransnivå mot extremväder än moderna sorter. Vad finns det för skillnader mellan olika arter och sorter? Hur påverkar olika odlingsförhållanden resultaten? Finns det dokumenterad kunskap om de gamla spannmålssorterna och klimatet? För att undersöka dessa frågor har Karin Gerhardt, Dylan Wallman och Weronika Axelsson Linkowski genomfört en mindre studie vars resultat nu publicerats i en rapport.

I denna pilotstudie har man undersökt om avkastningen 2018 skiljer sig mellan kultursorter och moderna sorter i ekologisk odling. Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer med ett 60-tal odlare. Rapporten innehåller också en sammanställning av relevant litteratur kring äldre spannmål och torka.

Resultaten ger visst stöd för att kultursorterna har klarat sig bättre än de moderna sorterna under 2018. Flera av de intervjuade lantbrukarna anser att kultursorterna är mer skördestabila och behöver mindre insatser i både tid, skötsel och gödsel än de moderna sorterna.

Användandet av kultursorter har minskat dramatiskt i de flesta områden i världen vilket medför risker för genetisk erosion och utdöende. Detta har också uppmärksammats i den senaste IPBES-rapporten (maj 2019), där minskat användande av lokala sorter nämns som en direkt orsak till minskad biologisk mångfald.

Skördenivåer generellt för kultursorter ligger i samma spann som skördenivåerna av moderna spannmål i ekologisk odling. Dock kan de moderna sorterna få betydligt högre skörd vid mer gödsling, medan detta har mindre effekt på kultursorterna.

- Lantbrukare som har jordar med något sämre förutsättningar kan med fördel välja någon gammal kultursort, eftersom de ger likartad skördenivå vid lågintensiv odling jämfört med moderna sorter. För närvarande ger de gamla sorterna även ett högre pris på marknaden. Det är dock viktigt att lantbrukaren från början har avsättning för kultursorten, genom t.ex. ha ett samarbete med ett närliggande hantverksbageri, eller livsmedelsbutik som efterfrågar dessa, säger Karin Gerhardt, Centrum för biologisk mångfald vid SLU.

Rapporten är utgiven i serien Future Food reports

Ladda ned rapporten Äldre sorters spannmål och extremvädret 2018 – hur gick det? 

Fakta:

Fakta Kultursorter:

Gamla spannmålsgrödor har många olika namn. De kan benämnas kulturspannmål,

kultursorter, lantsorter eller historiska sädesslag. I rapporten används termen "kultursorter", vilket inkluderar äldre spannmålsgrödor, t.ex. primitivare urveten såsom emmer och enkorn, vilka är andra arter, om än närbesläktade med dagens moderna brödveten. Man inkluderar också lantsorter och sorter som togs fram före 1960-talet då det industriella jordbruket tog fart. De tidigt förädlade sorterna från slutet av 1800-talet fram till ca 1960 innehöll ofta nordiska lantsorter som föräldramaterial och har således stora genetiska likheter. Lantsorter kallas till exempel Ölandsvete och Dala lantvete, och de är en blandpopulation av en domesticerad, odlad växt som inte genomgått formell förädling, utan istället anpassat sig genetiskt till den lokala miljö där den odlats. (Läs mer i Spannmål – svenska lantsorter av Matti Wiking Leino)


Kontaktinformation
Sidansvarig: cbm-webmaster@slu.se