Disneyfiera inte naturen!

Vatten, socker, kväve, fosfor och andra viktiga näringsämnen påstås flöda från de äldre träden till små trädplantor via mykorrhizamycelet, vilket sägs mångfaldiga småplantornas chanser att överleva.

Det råder konsensus att mykorrhizasvamparnas mycel kan binda samman olika växter, till och med olika växtarter. Däremot råder det stor osäkerhet om hur stora mängder av kol och näringsämnen som kan omfördelas via mycelet.

I näringsfattiga skogsekosystem, dit de flesta svenska skogar måste räknas, har forskning tvärtom visat att avskärning av konkurrens från stora träd och deras mykorrhizasvampar ökar små plantors överlevnad och tillväxt. Denna forskning beskrivs mer i detalj i brevet till FoF. Brevet innehåller också kritik mot att forskare inte längre får skriva artiklar i Forskning och Framsteg.

Brevet är undertecknat av följande forskare som alla är experter på mykorrhizasymbiosen.

Peter Högberg, professor i skoglig marklära, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå

Mona Nordström Högberg, docent i markmikrobiologi, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå

Torgny Näsholm, professor i skoglig ekofysiologi, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå

Roger Finlay, professor i skoglig mikrobiologi, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Uppsala Bio Centre, SLU, Uppsala

Anders Dahlberg, professor i mykologi, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Uppsala Bio Centre, SLU, Uppsala

Petra Fransson, docent i biologi, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Uppsala Bio Centre, SLU, Uppsala

Björn Lindahl, professor i markbiologi, institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala

Alf Ekblad, professor i biologi, institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet.

Anders Tunlid, professor i mikrobiologisk ekologi, biologiska institutionen, Lunds universitet

Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap, biologiska institutionen, Lunds universitet