Minskad ammoniakavgång i fjäderfäproduktion genom anpassad fodersammansättning

Senast ändrad: 26 januari 2024
Närbild på en vit höna vid ett fodertråg av metall. Foto.

Syftet med projektet är att utvärdera om ammoniakavgången från ströbädden i värphönsstall kan reduceras genom anpassade nivåer av råprotein, aminosyror och olöslig fiber i fodret.

Inom svensk äggproduktion är höga ammoniakhalter i stalluften den största miljömässiga utmaningen. Problemet med ammoniak är störst i frigående system där hönornas gödsel hamnar i ströbädden. För många äggproducenter med dessa system är det idag en svårighet att klara gränsvärdet på 10 ppm ammoniak, framför allt under höst och vinter. Ammoniak uppkommer då bakterier bryter ner kväveföreningar i gödseln till ammoniak. En hög halt av råprotein i fodret och därmed kväve i gödseln ökar risken att ammoniak bildas. Däremot är det visat att fibrer i fodret kan minska ammoniakavgången genom att mer kväve omvandlas till mikrobiellt mer stabilt protein samt genom att stimulera produktion av flyktiga fettsyror vilka kan sänka pH i gödseln.
 
Projektet kommer att genomföras i två steg. I det första steget sker en kartläggning av lösliga och olösliga fibrer i svenska standardfoder för värphöns. I steg två kommer vi i en utfodringsstudie med värphöns att testa om sänkt råproteinhalt tillsammans med en ökad andel syntetiska aminosyror och olöslig fibrer kan sänka ammoniakavgången utan negativa effekter på äggproduktion, dödlighet eller befjädring.
 
Då höga ammoniakhalter är ett problem för såväl den sociala som miljömässiga hållbarheten i äggproduktionen är det viktigt att arbeta förebyggande för att minska problemen. De åtgärder som föreslås i detta projekt kan börja tillämpas omgående om de visar sig effektiva.

Projektansvarig:

Emma Ivarsson (HUV, Sveriges Lantbruksuniversitet) Emma.Ivarsson@slu.se

Projektgrupp:

Helena Wall (HUV, Sveriges Lantbruksuniversitet)
Kristina Mjöfors (RISE Research Institutes of Sweden AB)
Malin Alm (Vreta Kluster)
Maja Hoffer (Lantmännen Lantbruk)
Kerstin Sigfridson (Lantmännens forskningsstiftelse)

Fakta:

Projektet pågår 2022-2025 och finansieras av Lantmännens forskningsstiftelse.