Varför transportera en nykläckt kyckling när den kan resa tryggt i ägget?

Senast ändrad: 26 april 2021

I Sverige kläcks årligen omkring 94 miljoner slaktkycklingar och konsumtionen av kycklingkött ökar. Det traditionella tillvägagångssättet att kläcka slaktkyckling på och som i stor omfattning tillämpas kommersiellt i Sverige idag är inte optimalt om man ser till kycklingens biologiska förutsättningar.

Exempelvis finns det i traditionella kläckare ingen möjlighet att förse den nykläckta kycklingen med foder och vatten, vilket får till följd att en tidigt kläckt kyckling kan få vänta på foder och vatten i flera dygn.

Tiden mellan att den första och sista kycklingen kläckts i en kläckningsomgång kallas för kläckningsfönster och sträcker sig generellt över 24-48 timmar. Även om äggen placerats i ruvaren vid samma tidpunkt bidrar den naturliga variationen till att kycklingarna kommer att kläckas vid olika tidpunkter. Inräknat hantering på kläckeriet, lastning och transport till gården kan det i vissa fall dröja upp till 72 timmar innan kycklingarna får tillgång till foder och vatten.

Den nykläckta kycklingens gulesäck innehåller förutom energi viktiga antikroppar från hönsmamman (maternella antikroppar) som ska skydda kycklingen från sjukdomar fram till dess det egna immunförsvaret hunnit utvecklas. Det framhålls ofta att kycklingen tack vare sin gulesäck klarar sig bra utan foder och vatten de första dygnen. Den höga tillväxten hos dagens snabbväxande hybrider leder dock till frågan om näringen i gulesäcken verkligen förmår stötta ett tillräckligt upptag av maternella antikroppar och en god start på utvecklingen av kycklingens eget immunförsvar, parallellt med den energikrävande tillväxten.

Tidig tillgång till foder och vatten är viktigt

Tidig tillgång till foder och vatten efter kläckning har i flera studier visat sig vara av stor vikt för utvecklingen av kycklingens immunförsvar och ligga till grund för hur motståndskraftig kycklingen blir senare i livet.

I Holland har flera koncept tagits fram för att minimera tiden till kycklingens första foderintag. I dessa system transporteras äggen direkt till gården efter 17-18 dygn i ruvaren och kläcks sedan på plats under dag 20-21. Förutom att kycklingarna inte behöver vänta på foder och vatten slipper de även den höga ljudnivån i kläckaren, desinficering, hantering och transport. Ett annat holländskt alternativ som nyligen också etablerats i Sverige är kläckare särskilt utvecklade för att kunna ge kycklingen tillgång till foder och vatten.

Båda koncepten är intressanta att studera i kombination med möjligheten att ge den nykläckta kycklingen tillgång till särskilt gynnsamma foder de allra första levnadsdagarna.

Magtarmkanalen hos den nykläckta kycklingen är steril, vilket öppnar för möjligheten att tidigt kolonisera den med bakterier som gynnar immunförsvaret genom tillförsel av tillskott av pro- och prebiotisk karaktär fram till ungefär levnadsdygn fem. Eftersom det aktuella tidsfönstret är kort är också merkostnaden av ett sådant fodertillskott marginell.

Olika kläckningkoncept testas

Syftet med projektet är att studera effekten av olika kläckningskoncept och fodertillskott på den daggamla kycklingens kvalitet, tarmflora och immunologiska status. Hösten 2016 utfördes en första kläckningsstudie där effekten av kläckningstidspunkt på bland annat första foderintag studerades. I ovan nämnda studie kläcktes 800 stycken Ross-308 kycklingar i SLU:s försöksstall.

Till hösten 2017 planeras ytterligare ett försök i tätt samarbete med SweHatch där effekten av tillgång till foder och vatten redan i kläckaren studeras. Kycklingarnas immunologiska status liksom allmänna produktionsparametrar kommer att utvärderas. När resultaten från de två första studierna bearbetats tas riktningen ut för projektets övriga delar för att vidare söka svar på hur den daggamla kycklingens kvalitet kan optimeras.