Spolmasken, Parascaris equorum, är hästens största inälvsparasit. Spolmaskinfektion är mycket vanligt hos föl och unghästar, därefter utvecklar hästarna immunitet mot masken, och hos hästar äldre än 4 år är spolmaskinfektion mycket ovanligt.
Spolmaskägg är mycket motståndskraftiga och kan vara infektionsdugliga på betet i många år. Fölen får i sig äggen på betet och äggen kläcks sedan i tarmen. Symptom på spolmaskinfektion kan bland annat vara nedsatt aptit och allmäntillstånd, näsflöde, hosta, raggig päls och dålig tillväxt. Om fölet har en mycket stor parasitbörda kan det leda till obstruktion/förstoppning av tunntarmen med kraftig kolik och eventuellt dödsfall som följd.
I allmänhet avmaskas fölen mot spolmask flera gånger under sitt första levnadsår. Tidigare har alla tillgängliga avmaskningsmedel haft god effekt mot spolmask, men för ca 15 år sedan kom internationella rapporter om resistens mot ivermectin (Ivomec® mfl). 2005 upptäcktes de första fallen av resistens mot ivermectin på svenska gårdar. I dagsläget används benzimidazol (Axilur®) eller pyrantel (Banminth® mfl) för avmaskning mot spolmask, men internationellt har resistens även mot dessa läkemedel påvisats.
Resistens innebär att parasiten överlever en dos läkemedel som i normala fall skulle vara dödlig. Det är klarlagt att ett överdrivet användande av avmaskningsmedel har lett till ökad läkemedelsresistens hos parasiterna, vilket utgör ett stort hot mot både djurs och människors hälsa. För att minska den här alarmerande resistensutvecklingen beslöt läkemedelsverket 2007 att avmaskningsmedel till bland annat häst måste förskrivas av veterinär.
I den första delen av vår studie är målet att undersöka hur resistensläget hos hästens spolmask mot pyrantel och benzimidazol ser ut på svenska gårdar i dag. I den andra delen av projektet kommer vi att undersöka de bakomliggande resistensmekanismerna hos hästens spolmask. Idag finns väldigt lite kunskap om hur resistens mot avmaskningsmedel uppstår. Bland annat kommer vi att identifiera och studera de gener hos hästens spolmask som troligtvis är involverade i upptag och nedbrytning av avmaskningsmedel. Uttrycket av dessa så kallad kandidatgener hos maskarna kommer att studeras före och efter behandling med avmaskningsmedel för att försöka hitta markörer som har betydelse för resistensutveckling hos spolmasken.
Det här projektet kommer att ge oss en bild av resistensläget hos hästens spolmask idag, och kan komma att påverka framtida rekommendationer om avmaskning och parasitbekämpning. Förhoppningsvis kommer vi även att få ny kunskap om hur resistens utvecklas hos spolmasken. Vi hoppas även på att hitta markörer för att kunna identifiera begynnande resistens, och att projektet hjälper till att föra forskningen framåt inom området för läkemedelsresistens hos parasiter.
