Komplementär och alternativ veterinärmedicin

Senast ändrad: 30 juni 2021
Elektrostimulering på en vit hund. Foto.

Djurhälsa och välfärd är ett angeläget område. När djur visar tecken på sjukdom väljer vissa djurägare komplementär och alternativ veterinärmedicin (KAVM) för sina djur. Idag saknas information om metodernas kliniska effekt samt varför man som djurägare väljer KAVM-behandling. Det finns därför ett stort behov av ökad kunskap om KAVM hos djurägare, djurhälsopersonal, försäkringsbolag och myndigheter. I detta projekt genomförs en litteratursamman- ställning i syfte att höja kunskapen om positiva och negativa effekter av dessa metoder.

Bakgrund och syfte

Projektet går ut på att genomföra en systematisk litteraturanalys i syfte att höja kunskapsnivån om komplementär- och alternativmedicinska metoder för sport- och sällskapsdjur bland djurhälsopersonal, djurägare, försäkringsbolag och myndigheter- med fokus på säkerhet, effektivitet, användning, och vetenskaplig dokumentation. 

Bakgrunden är att till skillnad från vuxna människor kan djur inte välja sin behandling. De viktigaste riskerna är, förutom felbehandling, avsaknaden av en korrekt diagnos och försenad start av en visad effektiv behandling. Internationella studier visar att KAVM-terapeuter användes av 62 % av de svarande för att behandla hästar. 72 % uppgav att deras veterinär och terapeut inte samarbetade samt att 80 % av hästar med ryggsmärta behandlades utan veterinärmedicinsk diagnos. Dessa resultat betonar behovet av att undersöka om hur ofta och för vad svenska djur behandlas utan veterinärdiagnos. Förutom dessa viktiga djurskyddsaspekter är kostnaden för en ineffektiv behandling negativ för såväl djurägare som försäkringsbolag.

Kunskapen om KAVM - en litteratursammanställning

Lika viktigt som att skydda djur för onödigt lidande är att utöka behandlingsarsenalen om specifika KAVM-metoder visar sig ha positiva effekter. Denna litteratursammanställning har stor potential att sammanfatta befintlig vetenskaplig kunskap om KAVM. Den kommer förhoppningsvis att bidra till en minskad risk för att djur behandlas med ineffektiva metoder, samt att nya metoder kan valideras och eventuellt introduceras.

Förutom de uppenbara djurhälso- och välfärdseffekterna kommer kunskap om positiva och negativa effekter att leda till ett bättre beslutsunderlag, med positiva konsekvenser för djurägarens och försäkringsbolagens ekonomi. Det finns en akut efterfrågan från djurhälsopersonal, framför allt veterinärer som förväntas remittera för behandling, men även försäkringsbolag och djurägare, på ökad kunskap inom området. Såväl Sveriges veterinärförbund, länsstyrelser och Jordbruksverket har uttryckt ett behov av en litteratursammanställning.

Projektet genomförs enligt standardmetodik för systematisk litteraturöversikt, där vetenskaplig litteratur hämtas i databaser och sammanställs baserat på ett antal kvalitetskriterier. Därefter sammanställs materialet i en rapport. Resultatet förväntas vara klart under våren 2021.

Medverkande i projektet

  • Professor Carl-Johan Lagerkvist från institutionen för ekonomi (Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, SLU)
  • Professor emeritus Kjell Asplund, Umeå universitet
  • Docent Heli Hyytiäinen, Helsingfors universitet
  • Docent Iréne Lund, KI 
  • Docent Kevin Haussler, Colorado State University
  • Professor Darryl Millis, University of Tennessee
  • Docent Anna Bergh från institutionen för kliniska vetenskaper (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).

 

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Anna Bergh, Universitetslektor
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU
anna.bergh@slu.se, 018-67 21 52

Sidansvarig: futureonehealth@slu.se