Uppfödning av mjölk/köttraskorsningskvigor

Senast ändrad: 26 januari 2024
Foto: Kalv tittar fram över kanten på boxen.

Allt fler konsumenter vill ha ett mört och saftigt kött som de kan äta med gott samvete avseende miljöpåverkan och djurvälfärd.

Syftet med det tvärvetenskapliga projekt, "Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet" är att hitta vägar för att åstadkomma det kött konsumenterna efterfrågar samtidigt som produktionen i primärledet ska vara lönsam, klimateffektiv och i övrigt miljömässigt uthållig. En väg kan vara grovfoderbaserad uppfödning av köttraskorsningskvigor från mjölkproduktionen som slaktas vid optimal tidpunkt för bästa ätkvalitet och minsta möjliga miljöpåverkan.

Kalv tittar ut från foderkrubbanGenomförande

Under uppfödningen kommer de 72 korsningskvigorna och deras resursförbrukning följas ingående på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning. I projektet jämförs faderraserna Angus och Charolais samt uppfödningsmodeller baserade i huvudsak på vallfoder och naturbetesmark. Inom vardera rasen föds hälften av kvigorna upp relativt intensivt för slakt när de är slaktmognad vid ca 22 månaders ålder medan hälften föds upp extensivt för slakt när de är slakmogna vid ca 32 månader. För de fyra kombinationerna av faderras och uppfödningsmodell undersöks miljöpåverkan med tyngdpunkt på biologisk mångfald och klimat, lönsamhetsberäkningar vid olika förutsättningar görs och köttkvaliteten utvärderas. I projektet utvecklas ultraljudsbaserad teknik som kan förutsäga optimal slakttidpunkt för det enskilda djuret.

Fakta:

Utöver SLU:s egna resurser stöds projektet av de externa finansiärerna Formas, Västra Götalandsregionen och Nötkreaturstiftelsen Skaraborg.

Projektgrupp: I arbetet deltar SLU tillsammans med RISE, Högskolan i Kristianstad, Aarhus University och branschföreträdare från den svenska lantbruksnäringen.

Projektledare: Anders Karlsson