Bakgrund Mellanstora löpmagsmasken, Ostertagia ostertagi, är den ekonomiskt mest förödande parasiten hos betande nötkreatur. Problemet anses generellt sett vara större hos förstagångsbetande mjölkraskalvar än hos dikalvar på grund av ett större intag av smittat betesgräs. Emellertid skulle trenden mot tidigarelagda kalvningar i dikalvsproduktionen kombinerat med användandet av permanenta betesmarker och avsaknad av förebyggande avmaskning kunna medföra en risk för ökad förekomst av löpmagsmasken även hos dessa.
Genomförande
Till denna studie lånades 27 dikor med kalv från Stenhammars Gods varefter ett betesförsök utfördes med dem på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara. Vi jämförde parasitförekomst hos dikor och deras kalvar hos ko/kalvpar med tidig (15 dec-2 feb) respektive sen (11 feb-5 apr) kalvning där hälften av djuren inom de båda kalvningstidpunkterna delades upp på bete med hög respektive låg övervintrad betessmitta från föregående år.
Resultat
Resultaten tyder på att effekten av kalvningstidpunkt överskuggar effekten av övervintrad betessmitta, sannolikt beroende på att korna genomgående under försöket utskiljde parasitägg (≈100 ägg per gram träck). Även om antalet parasitägg i träcken var lågt så blir mängden ägg på betet förhållandevis stor på grund av den stora mängden träck.
Att de tidigt födda kalvarna var exponerade i högre grad för parasiter än de sent födda kalvarna visades både genom att högre koncentrationer serumpepsinogen liksom antikroppsnivåer påvisades mot parasiten i blodprov som togs från kalvarna (Figur 1). Denna skillnad mellan grupperna kan förklaras med att de tidigt födda kalvarna sannolikt åt mer gräs än de som var födda senare. De tidigt födda kalvarna hade samtidigt en daglig tillväxt som var cirka 100 g mindre per dag än de sent födda. Ett annat intressant resultat är att antikroppsnivåerna hos de sent födda kalvarna var höga vid betessläppning, vilket de inte var hos de tidigt födda kalvarna. Antikropparna var sannolikt en kvarvarande effekt av den tidigare antikroppstillförseln från modern via råmjölken. Detta har inte tidigare påvisats vad gäller antikroppar mot löpmagsmasken.
Projektet har gett tankar om vad som borde studeras ytterligare. På får avmaskar man tackorna vid betessläppning för att hålla nere parasitsmittan på betet och därmed hos lammen. En tanke utifrån våra nya resultat är att ett liknande tillvägagångssätt inom dikalvsproduktionen skulle kunna hålla nere betessmittan och därmed förbättra tillväxten även hos kalvar.
Projektorganisation
Projektet var ett samarbete mellan Johan Höglund, Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsa, SLU Uppsala, Anna Hessle och Frida Dahlström, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara samt Stenhammars Gods. För mer information kontakta Johan Höglund.
Prefekt: Anna Wallenbeck, tel. 018-674504.
Ställföreträdande prefekt: Anders Karlsson, tel. 0511-672 10.
Biträdande prefekt för forskarutbildning: Katarina Arvidsson Segerkvist, tel. 0511-671 44.
Biträdande prefekt för grundutbildning: Lisa Lundin , tel. 018-671650.