Syftet var att utveckla metoder för att sätta ett livsmedels miljöpåverkan och resursförbrukning i relation till dess näringsinnehåll. En metod berörde näringsmässigt värde i produkter. Den andra metoden berörde hur väl markens proteinproduktionsförmåga utnyttjades av en given produkt. Övriga mål var att utarbeta kommunikationsverktyg för aktörer i livsmedelskedjan samt information till beslutsfattare och vägledning för vidare forskning.
Genomförande
Projektet genomfördes i två delstudier. Den ena rymde metodutvecklingen av metoderna, medan den andra fokuserade på LCA-data och beräkningar, inklusive en studie av idisslares kapacitet att ”växla upp” aminosyror från foder till produkt.
Resultat och förväntade effekter
Resultaten visade att genom att använda näringsinnehåll istället för vikt som räknebas gavs en mer relevant beskrivning av en livsmedelsprodukts miljöprestanda. Produkter med högt proteininnehåll och gynnsam aminosyraprofil förbättrade sin prestanda relativt produkter med sämre proteinkvalitet. Samma trend var tydlig för markanvändning. Metoderna kan användas inom LCA av livsmedel, som ett komplement till dagens metoder. Fortsatt metodutveckling krävs, framför allt att inkludera fler näringsämnen, för att metoderna ska kunna användas fullt ut.
Delstudien om idisslares kapacitet att ”växla upp” växtprotein genom omvandling i nötkreatur till mjölk och nötkött visade på stora skillnader i utbytet beroende på produktionssystem. Att det finns så stor variation i produktionssystem och foderstat beror på idisslarnas förmåga att tillgodogöra sig fiberrikt material och biprodukter som människor inte kan eller vill äta. I studien beräknades hur mycket essentiella (livsnödvändiga) aminosyror det finns i såväl foder som i mjölk och nötkött och hur smältbara dessa är för människan. För grovfoder sattes utbytet för människan till noll. Vi jämförde också olika produktionssystem för mjölk och olika system för nötkött. Fyra typer av system designades: referens (typiska system idag), samt tre förbättrade system: a) intensiv produktion baserad på majsensilage, b) intensiv produktion baserad om biprodukter från livsmedelsindustrin och högkvalitativt vallfoder samt c) extensiv produktion baserad på bete och annat grovfoder med minimalt med kraftfoder.
I alla fyra mjölksystemen erhölls större mängd smältbara essentiella aminosyror i produkterna mjölk och kött, jämfört med mängden smältbara aminosyror som tillfördes djuren i fodret. I nötköttsproduktion med köttrasdjur i extensiv uppfödning erhölls också mer essentiella aminosyror än vad som tillfördes djuren i fodret, men för intensivt uppfödda köttrasdjur var innehållet i foder och kött ungefär lika stort. Foderstaterna till mjölkraskalvar innehöll ungefär lika mycket essentiella aminosyror som det sedan erhölls i köttet i extensiv uppfödning, medan de intensiva uppfödningsmodellerna med mjölkraskalvar resulterade i mindre innehåll av smältbara essentiella aminosyror i köttet än vad som fanns i fodret. Slutsatsen från studien var att med undantag för intensivt uppfödda mjölkraskalvar uppgraderas eller åtminstone bibehålls såväl kvantitet som kvalitet på aminosyror i växter genom att omvandlas till mjölk och nötkött.
Vetenskapliga konferenser:
Vetenskapliga artiklar:
Sonesson, U., Davis, J., Flysjö, A., Gustavsson, J., Witthöft, C. 2017. Protein quality as functional unit—A methodological framework for inclusion in life cycle assessment of food. Journal of Cleaner Production 140, 470-478.
Patel, M., Sonesson, U., Hessle, A. 2017. Upgrading plant amino acids through cattle to improve the nutritional value for humans – effects of different production systems. Animal 11:3, 519-528.
Finansiering
Projektet finansierades i utlysningen Tvärlivs av Vinnova, Formas, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Stiftelsen Lantbruksforskning samt av Arla och Lantmännen.
Organisation och kontakt
Projektet är ett samarbete mellan SP Food and Bioscience, Arla Foods, Lantmännen samt SLU (Institutionerna för livsmedelsvetenskap, husdjurens utfodring och vård samt husdjurens miljö och hälsa). Projektledare och kontaktperson är Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience.
Prefekt: Anna Wallenbeck, tel. 018-674504.
Ställföreträdande prefekt: Anders Karlsson, tel. 0511-672 10.
Biträdande prefekt för forskarutbildning: Katarina Arvidsson Segerkvist, tel. 0511-671 44.
Biträdande prefekt för grundutbildning: Lisa Lundin , tel. 018-671650.