Pågående projekt

Senast ändrad: 20 september 2021

Här hittar du korta beskrivningar av de pågående projekten inom Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN.

Bete i ett norrländskt perspektiv

Det övergripande målet med projektet är att optimera betesutnyttjandet i norra Sverige ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Projektet består av fyra delar:

WP 1 för samordning inom projektet samt med ett befintligt pågående betesrelaterat projekt bedrivet i samarbete med NIBIO.

I WP 2 ingår att göra olika typer av spektrala mätningar för att skatta framför allt biomassa på betesvallar. Detta görs parallellt med ett motsvarande projekt rörande slåttervallar. Mätningarna kommer att göras både på SLU Röbäcksdalen men även på de gårdar som ingår i WP 3.

WP 3. Där besöks ett antal gårdar med hög betesanvändning för att samla data om deras produktion och hur de utnyttjar och arbetar med betet.

I WP 4 görs ekonomiska beräkningar utgående från dessa gårdar, men även från ett större material insamlat i Västernorrland. Resultaten ska rapporteras i ett faktablad innehållande data och tips från de olika delarna, samt i en artikel och på möten med lantbrukare.

Projektledare: Mohammad Ramin, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU mohammad.ramin@slu.se

Projektet finansieras helt av SLF, Stiftelsen lantbruksforskning, men administreras genom RJN.

Rådgivande sortprovning för norra Sverige

Anpassade sorter är grunden för en effektiv växtodling. Den officiella provningen i norra Sverige ger otillräcklig kunskap om sorternas egenskaper eftersom den är förhållandevis kortvarig (vallgrödorna) och omfattar ett fåtal sorter (vallgrödor och spannmål).

Projektet möjliggör en utökning av antalet sorter, så de nya sorterna jämförs med nuvarande (och kommande) marknadsorter, vilket ger ett bättre underlag för rådgivningen till lantbrukarna. Dessutom möjliggör projektet ett tredje vallår, vilket ger värdefull information om sorternas uthållighet.

Sortförsök i spannmål och vallväxter läggs ut på fyra försöksplatser, ett i vardera av de fyra nordligaste länen. Samordning avseende försöksutförande och resultatbearbetning och förmedling av försöksresultat sker kontinuerligt med ansvariga för sortförsöken som utförs i övriga delen av landet. 

Resultat från sortprovningen i norra Sverige publiceras i serien ”Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap”. Bladen kan beställas i pappersformat från institutionen eller hämtas i pdf-format från deras hemsida. Resultaten finns även publicerade på SLU/Fältforsks hemsida och Sverigeförsökens hemsida.

Projektledare: Boel Sandström, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, boel.sandstrom@slu.se

Gårdsanpassad helsädesprognos för säker grovfoderförsörjning

Projektets syfte är att bidra till förbättrad styrning av helsädesskörden på djurgårdar i Norra Sverige och därmed tryggare grovfoderförsörjning. I projektet kommer en prognosmodell för kornhelsäd i Norra Sverige att tas fram utifrån befintliga försöksdata från tidigare helsädesprojekt samt från försöksdata som genereras i projektet. Vid tre fältförsöksstationer i Norra Sverige skördas kornhelsäd vid fyra olika skördetidpunkter.

Skördedata tillsammans med analyser på uttagna prover, odlings och klimatdata utgör grunden för en prognosmodell som utvecklas i projektet. Den datamodell som tas fram skall på sikt kunna implementeras i ett beslutsverktyg, för beräkning av mängd och kvalitet av kornhelsäd i relation till planerat skördedatum, beroende på lokala odlingsförutsättningar och klimatiska faktorer i Norra Sverige.  

Projektledare: Bengt-Ove Rustas, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, bengt-ove.rustas@slu.se

Kan högre humlediversitet i landskapet öka fröskörden av rödklöversorter viktiga för Norrland

Vall- och grönfoderväxter odlas på 1,1 miljoner hektar åkermark, vilket gör den till Sveriges största gröda. En väl fungerande grovfoderproduktion i Sverige, med tillgång till lämpliga sorter för svenska förhållanden, påverkar svenska gårdars lönsamhet och möjlighet att producera protein från svenska åkrar. Behovet av lämpliga och anpassade sorter gäller inte minst i Norrland där god vinterhärdighet och uthållighet är avgörande egenskaper. En viktig del av vallens proteinproduktion sker via kvävefixerande vallbaljväxter, där rödklöver är mest använd i Sverige.

Avkastningen i rödklöverfröodling varierar extremt mycket, vilket kan leda till allvarliga brister i tillgång på utsäde. Detta gäller särskilt de sena, tetraploida sorterna som odlas som vallgröda i Norrland. Orsaker till variationen är inte helt säkerställda, men de kan vara odlingstekniska, sortbundna eller andra, såsom brist på pollinatörstjänster.

Rödklöverfröodlingar återfinns mestadels i Götaland och Svealand, där det har skett en minskning av pollinerande insekter, särskilt humlor, i samband med ett allt intensivare jordbruk. I detta treåriga projekt fokuserar vi på pollinationstjänsternas betydelse för fröproduktionen hos rödklöversorter som är viktiga för norrländsk vallodling. Vi undersöker om och i vilken omfattning en hög abundans och diversitet av pollinatörer i kulturlandskapet ger ökade och stabila fröskördar av sen rödklöver.  

Projektledare: Åsa Lankinen, institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, asa.lankinen@slu.se

Utvärdering av gullusern som grovfodergröda i norra Sverige

Rödklöver (Trifolium pratense) är den mest använda vallbaljväxten i norra Sverige, men den är inte särskilt uthållig på grund av en relativt svag resistens mot kyla, is och sjukdomar. En nedgång i antal överlevande plantor samt avkastningsnivå är ofta uppenbar under det tredje vallåret. Blålusern (Medicago sativa) är en annan vallbaljväxt som odlas allmänt i delar av södra Sverige. Det finns dock många platser i Sverige där klimatet eller markförhållandena inte är lämpliga för blålusern.

Gullusern (Medicago sativa ssp. falcata) och hybridlusern (Medicago x varia), här kallad gul- och hybrid-lusern (YHL), odlas för närvarande inte i det här området, men visar stor potential som framtida fodergrödor för norra Sverige på grund av tolerans mot stressfaktorer som torka, kyla och varierande markförhållanden.

Projektet kommer att utvärdera YHL som en fodergröda för norra Sverige och är utformad i tre arbetspaket (WP). WP1 kommer att utvärdera YHL i fältförsök (i Röbäcksdalen, Öjebyn, Ås och Lännäs) där odlingsegenskaper såsom avkastningsförmåga och uthållighet kommer jämföras. WP2 kommer att utvärdera foderkvaliteten hos YHL från fältförsöken. I WP3 kommer ett växthus-experiment att utvärdera YHL-etablering vid olika ympningsmetoder och med olika pH-nivåer.

Projektet kommer att utvärdera 11 Medicago-sorter av olika arter och med olika ursprung och använda en sen, anpassad rödklöversort som jämförelse. Med vår forskning vill vi identifiera vilka YHL-sorter som passar bäst för norra Sverige. I slutändan är projektets mål att förse bönder med alternativa vallbaljväxter som är produktiva, uthålliga och toleranta mot väderfaktorer och ett förändrat klimat.  

Projektledare: David Parsons, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, david.parsons@slu.se

Hållbar mjölkproduktion för kor, bönder och konsumenter i Norrland

Norrland har goda förutsättningar för mjölkproduktion. Omkring 90 % av jordbruksmarken används till vall och grönfoder och det är betydligt svårare att odla andra grödor för humankonsumtion. Trygghetsförsörjningen av mejeriprodukter är också hög i norra Sverige, över 80 %. 

Mjölkproduktionen är själva navet för livsmedelsproduktion på den norrländska landsbygden, men framtida mjölkproduktionen står inför flera utmaningar som minskande produktion, färre mjölkgårdar, bristande lönsamhet, generationsväxling, klimatutmaningar och förändrade attityder hos konsumenter. Efterfrågan på mejeriprodukter har stadigt minskat, särskilt inom ekologiskt, där en del av konsumtionen ersatts av växtbaserade produkter. Samtidigt ökar efterfrågan på svenska och lokala livsmedel, vilket i framtiden potentiellt kan minska importen av mejeriprodukter från andra länder. 

Sett till hur betydelsefull mjölkproduktionen är för en hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige vill vi ta fram och testa några olika koncept för framtida hållbar mjölkproduktion, samt testa dessa på konsumenter. Vid värdering av hållbarhet kommer vi att värdera sådant som lönsamhet på gård, resursförbrukning, klimatbelastning, biologisk mångfald, markanvändning, livsmedelsförsörjning och djurvälfärd. 

Resultatet ska kunna vara vägledande i utvecklingen av framtidens hållbara mjölkproduktion i norra Sverige. Projektet är en del av ett större Formas-finansierat projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SustAinimal, som syftar just till att undersöka hur animalieproduktion bäst passar in i en framtida hållbar livsmedelsproduktion där även regional hänsyn tas. 

Projektledare: Sophie Krizsan, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, sophie.krizsan@slu.se 

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder

Jordbruket in norra Sverige domineras av djurhållning, och vallodling (i synnerhet blandvallar) är den viktigaste grödan. För att uppnå så god vallskörd och vallkvalitet som möjligt är det centralt att anpassa givor av kväve (N) till behovet. Det är dock svårt att optimera N-givan, särskilt som det ofta finns en ansenlig variation inom enskilda fält. Genom att kartlägga variationen av biomassa, N-upptag och foderkvalitet (smältbarhet och NDF-halt) inom och mellan fält finns goda möjligheter att skapa det underlag som krävs för att bättre kunna optimera odlingen.

Genom satellitbaserad fjärranalys kan man i detalj analysera och följa grödornas utveckling och egenskaper, t ex skörd och kväveinnehåll. Med hjälp av den Europeiska rymdorganisationens (ESA) Sentinel-2-satelliter kan man ungefär varannan dag erhålla kostnadsfria och högupplösta (10 m x 10 m) bilder, i flera olika våglängdsband, som är idealiska för att följa.grödornas utveckling under säsongen.

I det här projektet kommer vi att utveckla beräkningsmodeller som länkar samman den stora mängd information som finns i satellitbilderna med uppmätta egenskaper i vallen: biomassa, råprotein, N-upptag och smältbarhet. Mätningarna kommer att göras under hela vallodlingssäsongen på fem fält belägna på fyra olika platser i Norrland. Om tillräckligt stabila modeller kan tas fram kommer vi inom tre år att implementera dessa i ett befintligt, satellitbildsbaserat beslutsstödsystem (CropSAT), vilket kommer att tillgängliggöra resultaten för alla jordbrukare i Norrland.

Projektledare: Julien Morel, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, julien.morel@slu.se

Utveckling av system för krossensilering i storsäck

Syftet med projektet är att öka lönsamheten i spannmålsodlingen i norra Sverige. Målet är att ta fram ett energibesparande, kostnads- och miljöeffektivt system för att packa, lagra och hantera krossensilerad spannmål.

För att underlätta införandet av systemet skall projektet också ta fram modeller för mognad (skördetillfälle) samt handel. För att inte skapa ett avfallsproblem tas även en en modell för att på ett miljövänligt och resurssnålt sätt ta hand om förpackningsmaterialet fram. Projektet skall även med hjälp av LCA-anlyser ha redovisat hur systemet påverkar miljön jämfört med etablerade metoder.

Projektet är ett samarbete mellan:

Projektets huvudfinansiär är Inter-reg Botnina-Atlantica (60%). Övriga finansiärer, utöver RJN, är Länsstyrelserna i Västerbotten, Västernorrland respektive Jämtlands län, Yrkeshögskolan NOVIA, samt Österbottens förbund. Den norska delen av projektet finansieras helt med medel från Norge.

Projektledare: Hans Arvidsson, RISE, Umeå, hans.arvidsson@smp.ri.se

Högre skördar och mer protein från norrländska åkrar – nya förädlingstekniker för rödklöver

Projektet är en viktig utökning av ett beviljat och redan uppstartat forskningsprojekt ”Breeding forage and grain legumes to increase EU's and China's protein self-sufficiency” (EUCLEG). Flera baljväxtarter ingår, däribland rödklöver, och dessa kommer att utvärderas i fältförsök samt i kontrollerade experiment runt om i Europa. Inom ramen för EUCLEG är målsättningen att identifiera gener och genetiska markörer som kan kopplas samman med viktiga odlingsegenskaper. EUCLEG syftar till att effektivisera växtförädlingen av baljväxter genom nya förädlingstekniker baserade på sådana genetiska markörer.

Projektet är ett tillägg av utvärderingen i EUCLEG med avsikt att 1) inkludera sorter och förädlingsmaterial av rödklöver som är anpassade till odling i Sverige och särskilt typer anpassade till odling i Norrland 2) utvärdera dessa rödklöversorter i fältförsök i Sverige, varav fyra försökslokaler i Norrland.

Avsikten med dessa kompletterande fältförsök är att studera odlingsegenskaper viktiga i norra Sverige, såsom avkastning, vinterhärdighet och uthållighet. Foderkvalitetsparametrar som analyseras är råproteininnehåll, smältbarheten av Organisk Substans (DOM), samt Net Energy Lactation, NEL. Utvärderingen av förädlingsmaterialets egenskaper kommer därefter jämföras med den genetiska analysen av samma material inom EUCLEG.

Målet är att på bästa sätt nyttja analyserna inom EUCLEG och utveckla genetiska markörer som tydligt kortar både förädlingsprocessen och förädlingscykeln samt effektiviserar växtförädlingen av nordlig rödklöver. Långsiktigt kan nya bättre sorter snabbare bli tillgängliga för norrländsk vallodling och därmed bidra till ökad lönsamhet för norrländskt lantbruk.

Projektledare: Linda Öhlund, Lantmännen lantbruk, förädlingsstationen i Lännäs.
linda.ohlund@lantmannen.com