Ur SLU:s kunskapsbank

Fel antaganden kan ge dåliga beslut om bioenergi

Senast ändrad: 01 september 2021
Skogsbränsle vid värmeverk.

Det krävs ett vetenskapligt helhetsgrepp med långt tidsperspektiv för att bedöma hur skogsbaserad bioenergi påverkar klimatet. Det konstaterar ett antal forskare från olika delar av världen som också slår fast att restprodukter från skogen har en given plats i framtidens energimix.

Forskarna har i en vetenskaplig studie i Global Change Biology Bioenergy granskat flera befintliga vetenskapliga artiklar som behandlar klimateffekterna av att använda eller inte använda bioenergi från skogen för att framställa energi. Slutsatserna i dessa varierar stort inte minst beroende på vilka beräkningsmetoder och tidshorisonter som använts, antaganden som gjorts samt hur studierna begränsats.

Behövs en helhetssyn

Baserat på detta ifrågasätter författarna värdet av flera studier som grund för policy. Författarna lyfter behovet av ett brett systemperspektiv i analyser ämnade att vägleda policy och som tar ett helhetsgrepp på hur bioenergi från skogen kan bidra till att minska klimateffekterna.

Analyserna bör bland annat:

  • beakta hela livscykeln av bioenergisystemet inklusive effekter av skogsbruket på kolbalansen på landskapsnivå,
  • identifiera hur bioenergi från skogen bäst kan användas för att bidra till att vi uppnår uppsatta klimatmål samt
  • uppmuntra de bioenergisystem som förstärker skogssektorns positiva klimateffekter i stort där alla produkter från skogen ingår, anser forskarna.

Inte genomtänkt

Gustaf Egnell, docent på SLU, och hans forskarkolleger vänder sig starkt mot de idéer som framförts om att drastiskt dra ned på avverkningen av den svenska skogen och låta restprodukter som grot ligga kvar i skogen för att minska utsläppen av kol och därmed rädda klimatet.

– Visst skulle det vara bra för klimatet på kort sikt och om vi bara begränsar analysen till kolförändringar i skogen. Men det skulle ju dessutom innebära en brist på råvaror från skogen som människor knappast kan och vill vara utan. Dessutom exporterar vi 85 procent av våra skogsprodukter till marknader som i ett sådant fall helt eller delvis sannolikt kommer att söka produkterna från andra skogar eller alternativa produkter. Då behöver vi även ta med klimateffekten av dessa avverkningar eller alternativa produkter i analysen, säger Gustaf Egnell.

– Tänk om vi skulle låta bli att odla mat, det skulle också minska koldioxidutsläppen. Men det vore väldigt ansvarslöst och inget som någon skulle acceptera.

Krävs 100-årsperspektiv

Gustaf Egnell är skeptisk till idéerna att sluta elda bioenergi för uppvärmning för att på så sätt minska utsläppen av koldioxid på kort sikt, och istället låta skogsresterna ligga kvar i skogen och förmultna.

– Den biomassan kommer förstås också avge sin koldioxid till atmosfären förr eller senare. Många röster höjs för att vi måste göra stora insatser idag för att motverka klimatförändringen och det är korrekt. Många har emellertid tolkat detta som att effekten av det vi gör idag måste få en nästan omedelbar effekt på koldioxidutsläppen. Men det är ett feltänk eftersom koldioxiden finns kvar i atmosfären länge (40 procent av ett utsläpp är kvar efter 100 år). Det är därför relevant att också göra analysen på längre sikt där inte sällan det samlade utsläppet från förmultnande avverkningsrester tillsammans med utsläppen från den alternativa energikällan är ett sämre alternativ än att använda avverkningsresterna för energiändamål direkt.

– Därför behöver analysen också göras över så långa tidsperioder som 100 år. Annars är risken stor att politiska beslut om minskade emissionerna till visst datum leder till ogenomtänkta beslut, baserat på kortsiktiga analyser, till exempel som att inte använda råvaror som skogsbaserad bioenergi.

– Det sägs att det inte är någon skillnad på biogent och fossilt kol. Men det är en stor skillnad att ha ett system där vi snurrar runt biogent kol såsom i den svenska skogen. Så länge vi har det systemet i balans (uttaget balanseras av tillväxten) tillförs inget kol till atmosfären medan vi tillför mer kol varje gång vi använder fossila bränslen. Det viktigaste för klimatet är att få stopp på de fossila utsläppen, säger Gustaf Egnell.

Sänkta ambitioner

Han är också orolig för att en medveten minskad avverkning för att rädda klimatet kan påverka skogsskötselambitionerna på ett sätt som i sin tur på sikt blir dåligt för klimatet.

– Minskad efterfrågan och lägre pris kan leda till att skogsägarna tappar sugen och sänker sina ambitioner.

Text: Hans Hellberg

Länk till artikeln

https://doi.org/10.1111/gcbb.12844

Referens

Cowie, A-L., Berndes, G., Bentsen, N.S., Brandão, M., Cherubini, F., Egnell, G., George, B., Gustavsson, L., Hanewinkel, M., Harris, Z.M., Johnsson, F., Junginger, M., Kline, K.L., Koponen,K., Koppejan, J., Kraxner, F., Lamers, P., Majer, S., Marland, E., Nabuurs, G-J.,  Pelkmans, L., Sathre, R., Schaub, M., Tattersall Smith Jr., C., Soimakallio, S., Van Der Hilst, F., Woods, J., & . Ximenes; F.A. (2021) Global Change Biology Bioenergy, 13:8, 1210-1231.

 


Kontaktinformation

Gustaf Egnell

Forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel

Telfon: +46907868455, +46703427586