Ur SLU:s kunskapsbank

Anlagda våtmarker gynnar fåglar och groddjur – men bättre uppföljning krävs

Senast ändrad: 30 november 2021
Två vackra fåglar som simmar.

Många våtmarker har försvunnit de senaste 100 åren och det har drabbat fåglar, groddjur och även fiskar. Samhället har satsat på restaurering och anläggning av nya våtmarker men det har varit lite skralt med uppföljningen. Vilken effekt har åtgärderna haft för den biologiska mångfalden? Det har Ineta Kačergytė undersökt i sin avhandling. Hon har sett att det är fullt möjligt att gynna både groddjur och fåglar samtidigt, att det ibland kan vara smartare att satsa på att anlägga flera små våtmarker än en stor samt att restaureringar av befintliga våtmarker gynnar flera fågelarter starkt.

Våtmarker är ett av de viktigaste ekosystemen för människor, vilda djur och växter. De är livsmiljöer för många arter och ger oss människor mat och trevliga platser för friluftsliv. Dessutom skyddar våtmarkerna mot översvämningar och bidrar till grundvattennivåer och hantering av klimatförändringar.

Under de senaste hundra åren har de flesta våtmarker dikats ur för att gynna jordbruk, gruvdrift och skogsbruk. De har också exploaterats eller förorenats i urbaniseringens spår. För ca 30-40 år sedan började samhället göra naturvårdsinsatser för våtmarkernas fåglar, groddjur och, i mindre utsträckning, fiskar. Men det har saknats storskaliga studier om vad som händer med djurlivet efter skapandet av nya våtmarker eller restaureringen av gamla där man undersöker flera olika våtmarker samt djurgrupper. Det är denna kunskapslucka  Ineta Kačergytė nu fyller med sin avhandling.

Egenskaper hos våtmarker som ökar produktion av ungar

Ineta Kačergytė har sett att våtmarker skapade för biologisk mångfald utgjorde habitat för mer än 80 procent av fågelarterna, samt 50 procent av fiskarterna och alla arter av groddjur i  undersökningsområdet i Uppland.

  • Våtmarksfåglarna var fler i större våtmarker, men ingen tydlig sådan koppling till storlek hittades för fiskar och groddjur.
  • Flera mindre våtmarker gynnade vuxna fåglar på liknande sätt som en motsvarande stor våtmark gjorde, men den sammanlagda produktionen av fågelungar var högre i många små jämfört med en stor våtmark.
  • Hög andel vass, kaveldun, svärdsliljor, nate och annan vattenvegetation var en indikator för hög artrikedom av groddjur, men kopplade till färre par våtmarksfåglar.
  • Våtmarker med en högre andel översvämmad ängsmark i omgivningen var fågelrika, men våtmarker omgivna av busk- och trädmark var det inte.
  • Fiskar fanns oftare i våtmarker som i högre grad förbands via vattendrag och diken, medan groddjur förekom mer i isolerade våtmarker.
  • Både produktionen av fågelungar och antalet fiskarter var negativt relaterad till skog i närområdet.
  • När det kommer till synergier och konflikter mellan fåglar, fiskar och groddjur vid skapande av våtmarker för mångfald så tycks det som att fiskar kanske spelar en negativ roll för förekomst av flera groddjur och fåglar medan fåglar och groddjur är positivt associerade.

 

En av lokalerna i studien var Dalkarlskärret utanför Uppsala. I det omgivande landskapet finns mycket skog men området närmast stranden är ganska öppet vilket är positivt för fåglarna. Dalkarlskärret är också ett populärt område för utflykter. Foto: Ineta Kačergytė
Fågel simmar med fågelungar efter sig.
Gräsandshona med ungar. Förmodligen är det hennes egen kull plus en som hon har ”adopterat”. Hos kniporna (och andra änder) förekommer även boparasitism där honor dumpar ägg i andra honors bon. Även det kan leda till onormalt stora kullar av ungar. Foto: Ineta Kačergytė

Vilka fåglar gynnas av restaurering?

Hur bra fungerar då restaurering av befintliga våtmarker för fågelfaunan? Genom att sammanställa samtliga inventering med före-efterdata på restaureringar visar Ineta att det tycks som att våtmarksrestaurering gynnar mer än hälften av fågelarterna som är kopplade till våtmarker även om populationerna av en andra arter faktiskt minskade.

  • Populationer av måsar och tärnor verkar öka kraftigt efter restaurering även om det är osäkert exakt hur stor ökningen är (genomsnittlig ökning någonstans mellan 56 procent och 325 procent) och variation mellan våtmarker var stor.
  • Doppingar och dykänder ökade med mellan 19 procent och 153 procent, gäss och mindre vadare med mellan 6 procent och 92 procent, medan svanar och simänder hade en förändring på mellan en minskning på 2 procent och en ökning på 102 procent efter restaurering.
  • Utfallet för större vadare, rallar, sångare, rovfåglar och ugglar var ännu mer variabel.
  • Den fågelgrupp som klart missgynnades av våtmarksrestaureringar var typiska buskhäckande arter som flera sångare – de minskade med mellan 11 procent och 59 procent.

Det behövs utvärderingar

Trots att stora resurser lagts på restaurering var det ovanligt med undersökningar av fågellivet som kunde visa hur väl restaureringen lyckats– framförallt saknades före-efter undersökningar under flera år. Om organisationer som spenderar resurser på restaureringar av våtmarker utför standardiserade före-efter utvärderingar kan vi på sikt göra ännu bättre och mer kostnadseffektiva våtmarksrestaureringar i framtiden.

Inventeringar, flygfoto och eDNA

Ineta och hennes fältassistenter har inventerat fåglar vid 89 skapade våtmarker i Uppland, artrikedom, par och ungar. I 52 av dem undersökte de också vilka fiskar och groddjur som levde där med hjälp av eDNA (environmental DNA, vatten innehåller fragment av DNA från fisk och grodor som går att analysera). Genom att analysera flygbilder kunde hon se hur landskapet runtom såg ut och vilka egenskaper som utmärkte den aktuella våtmarken.

För att kunna mäta fågelfaunan före och efter restaurering har Ineta använt inventeringar från länsstyrelser, lokala fågelklubbar, naturvårdsföreningar med flera (hennes handledare Tomas Pärt och Åke Berg har gjort ett riktigt detektivarbete för att hitta dem). Också data från svensk fågeltaxering ingick i doktorandarbetet.

Läs mer

Thesis: Wetland creation and restoration for biodiversity: outcomes of conservation initiatives to benefit birds, amphibians and occasionally fish

Pressmeddelande: Bättre för fågellivet att skapa flera små våtmarker än en stor

Kontakt

ineta.kacergyte@slu.se 


Kontaktinformation