Ur SLU:s kunskapsbank

Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting

Senast ändrad: 09 februari 2021
Bilden från Future Forests symboliserar skogens alla värden

Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen genom en metod som kallas ”deltagande backcasting”.

Backcasting går ut på att beskriva framtidsvisioner (i det här fallet önskvärda framtider) och sedan identifiera och beskriva de steg som behöver tas för att nå denna framtid. Deltagande backcasting bygger på att samhällsaktörer bjuds in i processen i syfte att fånga in en bredd av synsätt och värderingar och det var det som skedde inom Future Forests’ backcasting-projekt. Ett stort antal ideella organisationer, myndigheter och företag bjöds in att delta och så småningom kom representanter för 38 organisationer att delta.

Gruppernas sammansättning är av stor vikt och här valde forskarna att skapa fyra grupper med olika fokus. Grupperna var a) naturvård och miljö, b) skogsbruk och energi, c) samiska verksamheter, samt d) rekreation och lokal utveckling. Gruppindelningen baserades på tidigare forskning inom Future Forests som använt så kallad frame-analys för att beskriva hur samhällsaktörer delar så kallade ramar eller världsbild och på så sätt delar idé om hur framtiden bör se ut (se Future forests: Perceptions and strategies of key actors av Westholm & Beland Lindahl).

Fem olika framtider

Som ett resultat av valet av gruppindelning skapades grupper med gemensamma värderingar och visioner. De önskvärda framtider som skapades på detta sätt skilda sig åt på många sätt. I processen ingick möjligheten att skapa flera framtider, men i tre av fyra grupper var samstämmigheten så stor att man valde att gå vidare med en önskvärd framtid i respektive grupp. En grupp, rekreation och lokal utveckling, valde att dela upp sig kring två skilda framtider som sinsemellan likande varandra men också skilde sig på några centrala punkter (de olika gruppernas processer och resultat beskrivs i detalj i fyra arbetsrapporter publicerade av FOI, se Intressenternas önskade framtider).

Gruppernas framtider formulerades som texter i form av ”brev från framtiden” men också en tecknad illustration. Såväl bilden som brevet från framtiden skickades på remiss till alla gruppens deltagare för att den så väl som möjligt skulle motsvara deras vision.

Backcasting-experter från FOI

För att garantera en vetenskapligt grundad process och minimera oavsiktlig påverkan på slutresultatet anlitades utomstående backcasting-experter från FOI (Försvarets forskningsinstitut) för att leda själva workshop-arbetet, bland annat docent Annika Carlsson- Kanyama som har en lång erfarenhet av att jobba med participative backcasting (för mer om deltagande backcasting som metod, se till exempel Participative backcasting: A tool for involving stakeholders in local sustainability planning av Carlsson-Kanyama, Dreborg mfl).

Grupperna träffades två gånger under 2014, samt vid ytterligare två tillfällen under 2015. På begäran från många av deltagarna samlade den sista workshopen samtliga grupper för en bredare diskussion.

Den vetenskapliga analysen av materialet har skett i en tvärvetenskapligt sammansatt forskargrupp och publicerats i två vetenskapliga artiklar (Understanding consistencies and gaps between desired forest futures: An analysis of visions from stakeholder groups in Sweden | SpringerLink, samt Policy goals and instruments for achieving a desirable future forest: Experiences from backcasting with stakeholders in Sweden - ScienceDirect). Materialet har också presenteras i populärvetenskaplig form, samt vid seminarier, till exempel under Almedalsveckan (se bland annat Skog & Framtid nr 2 2014, sid 8-11, samt Skog & Framtid nr 1 2017, sid 8-9).

Gamla och nya konfliktlinjer

Den första artikeln jämför de fem olika framtidsvisionerna och identifierar såväl likheter som skillnader i framtidsvisionerna. Gemensamt för alla grupper var att man önskade att skogen ska spela en roll för en levande landsbygd, genom att öka förädlingsvärdet och sysselsättningen inom skogen på lokal nivå. Man såg att skogen skulle spela en roll i klimatarbetet i någon form och man önskade mer variation/diversifiering av skogsbruket och någon form av ”urban exodus”.

Men hur grupperna önskade att nyttja skogen visade på både gamla och nya konfliktlinjer. I visionen från skogsbruk och energi-gruppen handlade det om att öka produktionen kraftfullt. Gruppen för naturvård och miljö önskade en omfattande ökning av skyddade arealer. Den samiska gruppen önskade långtgående hänsyn till samiska verksamheter i den del av landet där renskötsel bedrivs. Och slutligen den grupp som fokuserade på sociala värden i skogen och som splittrades kring två visioner som ville å ena sidan se skogen som urban friluftslivsarena och å andra sidan skogen som resurs för lokal utveckling i ett landsbygdsperspektiv.

Synen på styrmedel går isär

Den andra artikeln handlar om synen på ekosystemtjänster. I visionerna läggs olika tyngdpunkt på olika ekosystemtjänster, men framförallt pekar alla på behovet av en förnyad skogspolitik. Här går bilden åter isär. Där skogsbruksgruppen vill ha ekonomiska styrmedel, framhåller naturvårdsgruppen och gruppen för samiska verksamheter mer regelstyrning som önskvärt. De två övriga visionerna betonar framförallt samverkan.

Några bärande slutsatser:

  • Flera grupper vill se över skogsvårdslagen.
  • Delade meningar om policy innefattar ofta delade meningar om lämpliga eller önskvärda styrmedel.
  • Synen på styrmedel är en viktig del av visionen.
  • Synen på styrmedel innefattar föreställningar om människors beteende och hur beteende kan påverkas.

Deltagande organisationer: Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens vänner, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Global rättvisa Nu, Klimataktion, Länsstyrelsen Norrbotten, Länsstyrelsen Kalmar, Naturvårdsverket, Hushållningssällskapet, Hela Sverige ska leva, Svenska Hembygdsföreningen, Sportfiskarna, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Friluftsfrämjandet, Svenska Orienteringsförbundet, Tillväxtverket, Spillkråkorna, Bergvik Skog, SCA Skog, Skogsindustrierna, Energimyndigheten, Stora Enso, LRF Skogsägarna, Sveaskog, Skogsstyrelsen, Preem, Svebio, Neova, Malå Sameby, Rans sameby, Sametinget, Saminuorra, Same Ätnam.

Fakta:

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se