Ur SLU:s kunskapsbank

Skogsbruk och renskötsel - en omöjlig kombination?

Senast ändrad: 15 november 2018
ren_IMG_2162_400x240px.jpg

Rensskötsel bedrivs av samebyar i dag på över hälften av Sveriges yta, från Idre i söder till Karesuando i norr. På en stor del av marken bedrivs samtidigt ett aktivt skogsbruk. Rennäringen och skogsnäringen är därför två näringar som till stor del utnyttjar samma naturresurs (skogsmarken). Det är oundvikligt att de påverkar varandras möjligheter att utöva sin näring. Det finns en målkonflikt – men hur ska den hanteras? Finns det skötselstrategier som är till fördel för båda näringarna, eller åtminstone minimerar påverkan på den andra näringen?

Future Forests har använt skogliga scenarioanalyser för att belysa konsekvenserna för rennäring och skogsskötsel (Korosuo et al. 2014). Genom att ta fram alterna­tiva scenarier för skogens utveckling under t.ex. 100 år baserat på olika antaganden om skogens skötsel kan man se de långsiktiga konsekvenserna på en rad ekosystemtjäns­ter av olika policyförändringar. Ett exempel är: vad händer om man inför ett röjnings­tvång igen eller hur förändras landskapet om flertalet markägare börjar använda sig av kontinuitetsskogsbruk.

Tre alternativa scenarier

Med hjälp av Heureka simulerades tre alternativa scenarier för två områden i Västernorrland. Scenario A efterliknade i möjligaste mån den skötsel som till stora delar bedrivs i dag. Vi antog därför att 70 % av området tillhörde markägare som inte röjer sin skog, endast 10 % av marken kan beskogas med contortatall, samt att avverkningsnivåerna inte får förändras med mer än 10 % mellan perioderna.

Scenario B representerade en situation där kontinuitets­skogsbruk bedrivs om det är ekonomiskt försvarbart, röjning är obligatoriskt för alla markägare och nyetablering av contortatall är förbjudet.

Scenario C strävade efter att simulera den skötsel som bedrivs av de stora skogsbolagen. Detta innebar bl.a. nuvärdesmaximering, avverkningsvolymerna får inte sjunka och att det stående förrådet ska vara lika sort i slutet av planeringshorisonten som i början.

Renbetet kan räddas

Resul­tatet från studien visar att renbetesmarken kommer att fortsätta minska och nästan helt försvinna under den 100-åriga planeringssäsongen, förutsatt att skogsbruket fortsätter som idag. Trenden kan dock hejdas genom att införa kontinuitetsskogsbruk och röjnings­tvång. Detta innebar dock i våra analyser att det ekonomiska nuvärdet av framtida skogsbruk mins­kade med upp till 5 %.

Kvantitativa scenarioanalyser är ett stöd i arbetet att hantera målkonflikter. Vi har idag en stor erfarenhet av att räkna på och göra prognoser för en mängd ekosystem­tjänster kopplade till virkesproduktion.

Exempel är framtida avverkningsmöjligheter beroende på skogsskötsel och skogstillstånd. Vi har länge kunnat räkna ut hur mycket skog som kan avverkas i varje femårsperiod utan att den långsiktiga produktionen av virke minskar. Ska vi kunna bedriva ett hållbart skogsbruk måste vi dock kunna göra prognoser för olika former av ekosystemtjänster. Ett sådant exempel är produktion av lav men även ekosystemtjänster kopplade till andra ekologiska och sociala värden såsom blåbärsproduktion, rekreation och vattenkvalitet.

För att hitta rätt balans mellan olika ekosystemtjänster som t.ex. virkesproduktion och lavproduktion måste dock scenarioanalyserna kombineras med andra analysmetoder eftersom optimal balans beror både på objektiva fakta och subjektiva värderingar hos beslutsfattaren.

Referens

Korosuo, A., Sandström, P., Öhman K. & Eriksson L.O. (2014) Impacts of different forest management scenarios on forestry and reindeer husbandry, Scandinavian Journal of Forest Research 29 (suppl. 1), 234-251.

/ Text Anu Korosuo och Karin Öhman

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se