Ur SLU:s kunskapsbank

Korsningsavel på mjölkkor är positivt oavsett besättningsnivå

Senast ändrad: 28 maj 2019
Clasen-270px-webb.jpg

I de nordiska länderna finns en uppfattning om att korsning mellan mjölkraser enbart ger effekt i besättningar med låg avkastning. En ny studie som bygger på data från den danska kokontrollen visar dock motsatsen.

I studien jämfördes förstagångskorsningar mellan Viking Red och Viking Holstein med renrasiga Holsteinkor. Datat delades in i tre olika nivåer baserat på besättningarnas fett- och proteinproduktion.

Effekten av korsning på avkastningen av fett var störst i besättningar med hög produktion. Här avkastade korsningskorna 9 respektive 3 kg mer än de renrasiga i de två första 305-dagarslaktationerna. I besättningar med medel eller låg produktionsnivå var det bara i första laktationen som avkastningen var större för korsningarna än för de renrasiga korna (7 respektive 3 kg större). Dock producerade korsningskorna färre kg protein än de renrasiga korna i båda laktationerna. 

Även för juverhälsa var effekten av korsning störst i de två grupperna med högst produktionsnivå. Där reducerades förekomsten av mastit med 11-15 procent. Den positiva effekten av korsning på fruktsamhetsegenskaper och hållbarhet var generellt stor och lika på de tre nivåerna. Dessa resultat stöder tidigare forskning som visar att korsning är fördelaktig i mjölkkobesättningar.

Länk till publikation

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030218310440

Referens

Clasen JB, Fogh A, Kargo M. 2019. Differences between performance of F-1 crossbreds and Holsteins at different production levels. Journal of Dairy Science 102 (1), 436-441; 10.3168/jds.2018-14975 JAN 2019

Kontaktperson

Julie Clasen
Doktorand vid Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik
E-post: julie.clasen@slu.se


Kontaktinformation