Ur SLU:s kunskapsbank

Bedövningsmetoder för fisk får underkänt!

Senast ändrad: 25 november 2020
Bedövning av fisk, foto.

I två studier har vi utvärderat befintliga och alternativa bedövningsmetoder för uppfödd fisk. Vi har studerat regnbåge och den allt vanligare varmvattenlevande arten afrikansk vandrarmal (ibland med handelsnamn ålmal eller Clarias).

Resultaten visar att ingen av de traditionellt använda bedövningsmetoderna (koldioxidbedövning för regnbåge respektive nedkylning i isbad för afrikansk vandrarmal) kan garantera att fiskarna bedövas snabbt, smärtfritt och effektivt. Det tar lång tid innan fiskarna förlorar medvetandet. Båda metoderna leder också till kraftiga flyktbeteenden som kan pågå i flera minuter.

Dessutom visar resultaten att de synliga tecken (t.ex. avsaknad av andningsrörelser) som idag används för att bedöma medvetandegraden hos fisk efter en bedövning är opålitliga. Detta kan leda till att efterföljande strupskärning och urtagning sker på orörliga men medvetna djur.

Afrikansk vandrarmal är en erkänt svår fisk att avliva. Våra resultat visar att kraven på en etiskt försvarbar slakt kan uppfyllas genom en kombinationsbedövning, där fisken får en övergående elbedövning följt av ett kraftigt slag mot huvudet och/eller nedkylning i isbad. Om detta också är ett bra alternativ vid bedövning av regnbåge är fortfarande oklart.

Referenser

Bowman J, van Nuland N, Hjelmstedt P, Berg C, Gräns A. 2020. Evaluation of the reliability of indicators of consciousness during CO2 stunning of rainbow trout and the effects of temperature. Aquaculture Research.

Brijs J, Sundell E, Hjelmstedt P, Berg C, Sencic I, Sandblom E, Axelsson M, Lines J, Bouwsema J, Ellis M, Saxer A, Gräns A. 2020. Humane slaughter of African sharptooth catfish (Clarias gariepinus): effects of various stunning methods on brain function. Aquaculture vol 531, 735887

Länkar till artiklarna

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/are.14857

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0044848620319888


Kontaktinformation

Albin Gräns, forskare
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, avdelningen för miljö, omsorg och djurhälsa, SLU
albin.grans@slu.se, 073-703 35 00