Ur SLU:s kunskapsbank

Klimatförändringar påverkar mångfalden i Arktis landmiljöer

Senast ändrad: 07 mars 2024
Fjällripa. Foto.

Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar oftare.

Enligt en internationell analys av tillståndet för biologisk mångfald är klimatförändringarna den enskilda faktor som påverkar de Arktiska ekosystemen allra mest. Temperaturen i Arktis ökade tre gånger så mycket som det globala genomsnittet under åren 1971–2019.

Växter och pollinerare kommer i otakt

Med ett varmare klimat startar växtsäsongen tidigare och blir även längre. När växterna blommar tidigare än vanligt kan pollinerare komma i otakt med de växter som de är beroende av. Många av pollinatörerna i Arktis styrs i sin fortplantning av dagljuslängden och inte av temperaturen.

– När pollinerarna ska ha näring på våren så är blomningen redan över och nektarn är borta. Det leder till misslyckad fortplantning och färre pollinerare, som i Arktis mest består av flugor. Tänk äppelträdsblomning och tidig vår med bakslag, säger Mora Aronsson, en av experterna bakom den internationella analysen, och biträdande koordinator för program Fjäll/Arktis inom SLU:s miljöanalys.

Mindre mat för insektsätande fåglar

Insekter som föds vid fel tidpunkt ger även följdeffekter för insektsätande fåglar, som får mindre mat när de anländer till Arktis. Dessa fåglars flyttmönster är delvis uppbyggda på att dra nytta av topparna med stora insektssamlingar i Arktis under vår och sommar. När de får mindre mat blir häckningsframgången för de insektsätande fåglarna sämre, vilket i sin tur även minskar tillgången på mat för rovfåglar.

Det finns även fåglar som klarar sig bra i det varmare klimatet. Med en längre växtsäsong ökar tillgången på blad och knoppar för till exempel ripor och gräs och örter för gäss. Analysen visar också att däggdjur från sydligare områden, som rödräv, älg och skogssork, är på väg in i Arktis.

Ser en förgröning av Arktis

I satellitbilder går det att se att Arktis blir grönare. Det tolkar experterna som en ökad växtproduktion. Den ökade växtproduktionen kan dock inte stödjas generellt i Arktis med fältdata då antalet provpunkter är för få. I miljöövervakningsdata från svenska fjällen, vilka ingår i den internationella analysen, syns däremot en tydlig trend mot ökad växtproduktion, främst bland risväxterna.

– Vi ser en ökad förbuskning i de svenska fjällen där viden och dvärgbjörk tar över i tidigare örtartade miljöer, samtidigt som gräs och örter breder ut sig i områden som tidigare bestått av lavfält, säger Mora Aronsson.

En risk med att det finns så få provytor internationellt är att förändringarna och förändringstakten i Arktis ekosystem underskattas. Med fler provpunkter skulle säkrare analyser och framtidsprognoser kunna tas fram.

The State of the Arctic Terrestrial Biodiversity 2021

Se huvudresultat från "The State of the Arctic Terrestrial Biodiversity Report 2021" i videon som producerats av Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF).

Fler extremväderhändelser ger ökad oförutsägbarhet

Klimatförändringarna innebär också att extrema väderhändelser i Arktis inträffar oftare. Ett exempel är att tidiga värmeperioder under vintern blivit vanligare. Då smälter snön tillfälligt, men fryser på igen med isskare som följd. Med skare på marken har både vilda och tama renar svårare att komma åt lavarna, som de är beroende av som vinterföda.

Fler extremväderhändelser påverkar även ursprungsbefolkningen och boende i Arktis. Ursprungsbefolkningen lever nära naturen och är beroende av att födoresurserna har en viss förutsägbarhet.

– Renskötare och jägarsamhällen blir tvingade att vara mer flexibla när vädret slår så olika. Det gäller att snabbt kunna ändra strategi när förhållandena slår om, säger Mora Aronsson.

Främmande arter liftar med ekoturister

Med ett förändrat klimat förutspår experterna i förlängningen att de växtarter som är specialiserade på ett kärvt klimat kommer att konkurreras ut av sydliga arter, som vandrar norrut. Det är en process som också påskyndas genom att människor transporterar in nya arter.

– När en stickprovsundersökning gjordes vid Longyearbyns flygplats på Svalbard såg de att varje turist i snitt släpar med sig ett frö per sko, berättar Mora Aronsson.

Analysen visar att förekomsten av främmande växter i Arktis har ökat med 80 procent under perioden 2013-2019. En av de främsta källorna är turister som ovetandes för med sig frön.

Fakta:

Statusrapporten om mångfalden i Arktis landmiljöer i korthet

Klimatförändringarna är den enskilt största påverkansfaktorn på de Arktiska ekosystemen, men kunskapsläget om drivkrafterna behöver förbättras. Arktis växter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av klimatförändringarna på en rad olika sätt.

Ett urval resultat från "The State of the Arctic Terrestrial Report 2021":

  • I södra Arktis syns ökad tillväxt och utbredning av buskar och träd.
  • Viktiga pollinerande flugor minskade med 80 procent mellan 1996 och 2014 på en provplats på östra Grönland.
  • Mer än hälften av Arktis terrestra fågelarter har minst en population som minskar i antal.
  • Mer än hälften av alla vadarfågelarter i Arktis minskar i antal.
  • Nära hälften av Arktis gåsarter ökar i antal.
  • Populationerna av vilda renar har minskat sedan 1990.

Rapporten beskriver även aktuell miljöövervakning av biologisk mångfald och hur den kan förbättras. Förslag på förbättringar är ökad samordning av miljöövervakningen, högre grad av standardisering av metoder, ökad användning av ursprungsbefolkningens kunskap och lokal kunskap samt ökad användning av medborgarforskning.

Inventering i Arktis. Foto.

Inventering i arktisk miljö. Foto: Knud Falk.

I den internationella analysen ingår data från svensk miljöövervakning och forskning i fjällmiljöer, exempelvis:

Relaterade sidor: