Våtmarksrestaurering och dess effekt på brunifiering av ytvatten

Senast ändrad: 11 juni 2021
Våtmark som är delvis skogbeklädd. Foto.

Detta projekt undersöker effekter av restaurering av tidigare dikade våtmarker och hur det påverkar den brunifiering av sjöar och vattendrag som ägt rum på många platser på norra halvklotet.

En stor areal våtmark i Sverige har det senaste århundradet dikats för att öka virkesproduktionen. För en betydande del av dessa områden skedde dock ingen produktionsökning, och att restaurera dessa områden har nyligen föreslagits för att öka biodiversitet, mildra effekter av översvämningar och torka, samt att minska utsläpp av växthusgaser. Däremot saknas till stor del kunskap kring hur andra ekosystemtjänster såsom ytvattenkvalitet påverkas av dessa restaureringsinsatser. En av de mest kritiska aspekterna när det gäller vattenkvalitet är den brunifiering som skett under de senaste årtiondena i många sjöar och vattendrag på norra halvklotet.

Syftet med projektet är att svara på:

  1. Hur påverkar våtmarksrestaurering vattenkvaliteten i boreala ytvatten?
  2. Är våtmarksrestaurering ett effektivt sätt att mildra brunifieringen av boreala ytvatten?

I projektet genomförs intensiva studier av grund- och bäckvatten i anslutning till en nyligen restaurerad våtmark. Dessutom jämförs restaurerade och icke restaurerade våtmarker i skogslandskapet.

Medverkande från SLU

Fakta:

Projektet finansieras av Stiftelsen Oscar and Lili Lamm under åren 2020–2023.

Sidansvarig: vattenmiljo-webb@slu.se