Ett livsmedelssystem i norra Europa som kan producera mat till Europa 2050

Senast ändrad: 22 januari 2024
Lantbruk i Norrland, foto.

Detta är ett underlag som sammanställts efter en workshop den 17:e november 2023 i samband med diskussioner om möjligheterna för livsmedelsproduktion i Norrland i framtiden. Mer mat behöver kunna produceras i Norrland 2050, men hur möjliggör vi det med start idag? Med 2050 i åtanke, vad är det viktigast att adressera och åtgärda inom de närmaste 5-10 åren?

Vi lever med pågående klimatförändringar samtidigt som de senaste åren präglats av kriser och krig som skapat oro för det globala livsmedelssystemets sårbarhet. När klimatförändringar ändrar förutsättningarna för matproduktion i Europa kommer kanske delar av produktionen att behöva utökas norrut. Behovet av omställning kan ses som ett gyllene tillfälle att skapa ett robust hållbart livsmedelssystem, som tryggar behovet av hållbar mat till alla och uppfyller de svenska miljömålen.

Hur ska vi ta oss an alla utmaningar och möjligheter? Hur bygger vi en långsiktigt hållbar livsmedelsberedskap för Sveriges behov? Vilken infrastruktur behövs och vilka målkonflikter mellan användning av olika naturresurser kan uppstå? Hur får vi våra naturresurser att räcka? Vad är potentialen att producera mer mat i Norrland? Blickar man bakåt har över 100 000 hektar åkermark/jordbruksmark försvunnit från Norr- och Västerbotten sen mitten av 1900-talet. Vad är potentialen att  återigen nyttja den marken på ett innovativt sätt för Sveriges framtida matproduktion? Vilka problem behöver adresseras och åtgärdas för att skapa ett robust livsmedelssystem i norra Sverige som kan producera mat till Sverige eller Europa om 25 år? Går det att se behovet av omställning idag som en möjlighet för 2050?

Utveckla tvärdisciplinärt forum med fokus på ett rikt matlandskap 2050

Det behövs djupare tvärdisciplinära diskussioner om hur Norrland kan bidra till en hållbar matproduktion i Sverige och hur olika hållbarhetsmål (klimat, miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart) kan uppnås samtidigt. Att adressera hela matsystemet är nödvändigt när man beaktar klimatutsikterna till 2050 och ännu längre bort, tex står jordbruket för en betydande del av de globala klimatutsläppen. Samverkan mellan de nordliga länen är viktig men minst lika viktigt är samverkan nationellt och inom EU och nära samarbete mellan näringsliv och akademi. Regionala strategier, som är sektorsövergripande utifrån Norrlands förutsättningar behövs. Nationella planer behöver vara samordnade med regionala planer och regionala aktiviteter bör vara nationellt relevanta.

  • Vad är egentligen ett hållbart livsmedelssystem i ett osäkert framtida klimat?
  • Hur är effekterna och behoven av insatsvaror i livsmedelssystemet?
  • Hur kommer de förväntade klimatförändringarna att inverka på produktion och utveckling av nya produktionssystem (odlingsförutsättningar, näringsinnehåll och efterfrågan, omställning av matvanor mm)?
  • Vilka åtgärder behövs/kan göras för att minska utsläppen av växthusgaser, förbättra anpassning av jordbruket och det socioekonomiska systemet?

Tydligt ansvar för naturresurserna

Det kommer att uppstå målkonflikter mellan användningen av olika naturresurser i framtiden. Därför behöver samhällets ansvar bli tydligare, och målkonflikter och avvägningar mellan olika resurser och sektorer tydliggöras för att kunna hanteras. Vi kan adressera detta redan idag för att underlätta en utveckling mot önskade lägen 2050. Politiker har ett ansvar att se till att detta kommer till stånd, men ökade kunskaper om olika typer av lösningar behövs.

  • Vem har ansvaret för att utveckla de hållbara livsmedelssystemen?
  • Vem har ansvar för naturresurserna i allmänhet, och vem ska betala för att dessa ansvar tas? I ett sådant ansvar ligger även frågor om framtida behov och tillgång på t.ex. olika resurser och markanvändning, identifiering av områden som t.ex. kretsloppslösningar som behöver både beforskas och teknikutveckling som bryter med dagens trender.
  • Vem ansvarar för att jordbruket utvecklas? Det kan vara en risk att utvecklas – att våga ta risker är svårt och man behöver ofta stöd under förändringar. Hur kan ändrade regler och policies se ut, t.ex. stödsystem till miljömässigt hållbar produktion så att den inte slås ut av mer kortsiktiga ekonomiska processer?

Göra det ekonomiskt hållbart och överförbart över tid att producera mat

Hur och av vem bedrivs det hållbara jordbruket? Frågan inkluderar mycket, från ägarbyten och kompetensförsörjning till hur jordbruket blir attraktivt, ekonomiskt och socialt hållbart, till infrastruktur, nya odlingssystem och behov av stöd till just det långsiktigt hållbara. Det är ett nationellt ansvar att stödja regional utveckling av frågorna, inte bara i Norrland.

  • Riskhantering över tid kan kortsiktigt kosta mer. Det gäller hela livsmedelssystemet; klimatförändringar ger bl.a. större risk för dåliga skördar, men vem bär ansvaret och tar risken att mat finns till befolkningen? Är det producenter, livsmedelsindustri, handel eller konsumenter? Vilka metoder att minska riskerna finns redan och vilka nya sätt att hantera risker kan utvecklas?

Innovativ forskning för nya odlings- och produktionssystem

Det behövs ökade satsningar på forskning och innovation för utveckling av nya odlingssystem inklusive vilt-och fiskodling – ett resilient livsmedelssystem som kan producera mat 2050.

  • Försök och forskning för norrländska förhållanden behövs för att säkerställa utveckling och tillväxt på landsbygden samt främja svensk livsmedelsproduktion och självförsörjningspotential i krislägen. Nya alternativa, innovativa och platsanpassade produktionssystem behöver utvecklas för att säkerställa hållbar matproduktion 2050. Samplanera en landskapsbild - foodscapes - som producerar mat effektivt och hållbart.
  • Hur kan skogs- och jordbruk kombineras och utvecklas tillsammans? Vilken potential finns att använda skogen i jordbruket och jordbruket i skogen i större utsträckning? Delar av den jordbruksnära skogen skulle kunna betas med extensiv djurhållning eller under extremår. Skogen kan vara en buffert när jordbrukspriserna varierar över åren. Kan vilt eller renskötsel spela större roll för matförsörjningen i Sverige?
  • Vilka grödor skulle vi kunna odla under norrländska förhållanden 2050? Forskning kring vad vi kan odla (och testa) i norra Sverige behövs, liksom förädlingsarbete för robusta grödor för nordliga breddgrader.
  • Vilka djur/djurraser är anpassade till extensivt bete i t.ex. skog, eller kombinerat skogs och vall-bete. Hur kan förädling för mer klimatrobusta djur stödjas?
  • Blå mat – att odla fisk i älvar och sjöar eller på land, som del i cirkulärt system för t.ex. grönsaksodling – kan bidra mer till hållbar proteinproduktion. Miljöpåverkan av odling av fisk är viktigt att belysa - och lösa.
  • Lokal och regional förädling och distribution av livsmedel måste finnas med någonstans. Det kan ofta bli en hämsko för utvecklingen (t.ex. bristen på slaktkapacitet, kvarnar för mottagning av spannmål m.m.).

Klimat, mat och beredskap i norra Sverige

Sammanfattningen ovan är från den 17 november 2023 då Länsstyrelsen Västerbotten och SLU bjöd in till ett tvärvetenskapligt samtal om hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige.

Mer dokumentation, slutsatser och reportage från dagen

Fakta:

Från SLUs inspel till Livsmedelstrategin 2.0

För ökad produktion i hela landet och för ökad beredskap och minskad sårbarhet behövs en mångfald av olika aktörer – stora och småskaliga, ekologiska och konventionella gårdar, lokala såväl som storskaliga distributionssystem.

I den nuvarande livsmedelsstrategin nämns fortsatt effektivisering och strukturomvandling som vägen mot ökad produktivitet, ökad konkurrenskraft och därmed hållbarhet. Till viss del stämmer detta, då en resurseffektiv produktion leder till minskat miljöavtryck per kilo producerat livsmedel. Men för övriga miljömål, såsom biologisk mångfald (ett rikt odlingslandskap) och för utveckling och tillväxt på landsbygden, krävs styrmedel som främjar utvecklingen av livsmedelsproduktion även i de delar av landet där produktionen inte kan ha samma intensitet.

Om den pågående strukturomvandlingen får fortgå i oförändrad takt riskerar den ha en negativ inverkan på flera av livsmedelsstrategins övergripande mål, såsom en hållbar tillväxt i hela landet, minskad sårbarhet i livsmedelskedjan, ökad produktion i enlighet med det konsumenter efterfrågar samt miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”.    


Kontaktinformation