Klimat, mat och beredskap i Norra Sverige

Den 17 november ordnade SLU ett rundabordssamtal tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten för att utforska möjligheter och utmaningar med livsmedelsproduktion under rubriken Mat, klimat och beredskap i Norra Sverige. Medverkade gjorde ett antal representanter för myndigheter, livsmedelsproducenter och flera forskare från SLU.

Att Sveriges livsmedelsförsörjningsgrad är för låg är de flesta överens om och ser man till Norrland är den ännu lägre. I takt med att bönder i södra Europa får allt större svårigheter med torka och extrema väderhändelser, väcks insikten att de allt bättre växtförutsättningarna och tillgången till både vatten och mark i norr kan bidra med mer livsmedel än idag. Men hur?

– För 200 år sedan var utmaningen här att öka produktionen av livsmedel. Idag står vi inför samma utmaning, konstaterade Göran Ericsson, dekan på fakulteten för skogsvetenskap som var medarrangör.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning på jordbrukssektorns ekonomi, lyfte fram vikten av att utvecklingen mot ökad livsmedelsberedskap måste gå hand i hand med ökad hållbarhet – och att det finns vinna-vinna-lösningar.

– Det behöver inte bara handla om att odla mer livsmedel utan också om vad vi väljer att odla. Där vi odlar djurfoder kan vi välja att odla grödor som människor kan äta.

Nya behov i ett nytt klimat

Samtalen under dagen kom att handla om hur livsmedelssystemet i norra Sverige skulle behöva se ut för att svara mot nya behov i ett nytt klimat. De senaste åren har kris följt på kris vilket visar att livsmedelssystemet inte kan vila alltför tungt på en idé om ett normaltillstånd. Helena Hansson resonerade om hur ett livsmedelsystem bör bygga på egenskaper som gör det robust och resilient.

– Transformation handlar om att förändra systemen i grunden så att de kan fortsätta leverera även under press eller chocker.

Under en serie gruppdiskussioner avhandlades ett stort antal ämnen, som handlade om energi och cirkulation av näring, behovet av kompetens, hur man ska se på självförsörjning, utmaningarna med lönsamhet och hållbarhet, vad som skapar investeringsvilja, om rådighet över marken och om önskan om större intresse från politiskt håll.

Viktigt att tänja tankarna bortom de närmaste utmaningarna

Jan Bengtsson, tidigare professor i ekologi vid SLU, gläder sig åt den kreativa och entusiastiska stämningen som rådde under samtalen. Han har stor erfarenhet av scenarioarbeten.

– Det märktes att deltagarna delade en känsla av att ämnet behöver uppmärksammas mer. Men jag konstaterar att det är lätt hänt att diskussionerna speglar ett nuläge och att det är svårt att tänka nytt och innovativt.

Samtidigt finns ett behov av att tänja tankarna för att komma på idéer som ligger bortom de mest närliggande utmaningarna.

– Det här mötet var på många sätt en bra början, men vi har en lång väg kvar att gå. SLU skulle behöva göra mer i Norrland för att vara trovärdiga. Och det har att göra med att det är annorlunda förhållanden i norr, med ett älvdalsjordbruk som skiljer sig från sydligare jordbruksbygder, säger Jan Bengtsson, som nu jobbar med att analysera och sammanfatta de olika förslagen från workshopen.

– Det vore spännande att titta på hur man gör i Finland, där man bättre förstått jordbrukets samhällsbärande funktion. Det finns en massa spännande frågor att ta tag i. Vi skulle till exempel behöva göra regionaliserade analyser. Hur mycket potentiell god jordbruksmark finns obrukad i norr? Det vore intressant och inte omöjligt att ta reda på.

Markhälsa, vattentillgång och vattenkvalitet

Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning, uppskattade att få träffa aktörerna och höra nya perspektiv från nordliga aktörer. Hon identifierar ett behov av långliggande försök av odlingssystem som kan vara till stöd för att hantera de snabba klimatförändringarna i norr.

– Idag ligger de flesta av SLU:s försöksverksamheter söder om Dalälven. För att följa och bidra till utvecklingen skulle man behöva bättre designer för denna typ av forskningsinfrastruktur, säger Jennie Barron.

En insikt handlar om att åtgärder för markhälsa och vattenkvalitet blir viktiga när odlingssystemen påverkas av klimatförändringar. Det handlar till exempel om dränering och dikning, hur sånt ska skötas och hur investeringar kan fås till stånd.

– Om vi ska kunna utnyttja den längre odlingssäsongen till max behöver vi ha beredskap för osäkerhet vad gäller vattentillgång och det kräver investeringar, säger Jennie Barron.

Ta vara på det starka engagemanget

Ägandeförhållande och andel odlad mark som arrenderas påverkar viljan till långsiktiga investeringar, vilket redan idag är en utmaning.

– För SLU och som forskare inom mark-vatten och jordbruk kommer det att behövas nya insikter om vad som faktiskt krävs i för klimatresilient produktion, med tanke på vattenhantering, markhälsa och hur vattnet allokeras till produktion, som att säkra vallskörd och utveckla hållbar fiskodling, säger Jennie Barron.

Helene Hellmark Knutsson, Västerbottens landshövding, sammanfattade diskussionerna med ordet kreativitet och såg med tillförsikt på utvecklingen av livsmedelsproduktion i norra Sverige.

– Ja, det är stora utmaningar men det finns en positiv grundton. Vi kommer inte bara äta inhemsk mat i fredstid. Men det är viktigt att vi klarar av den delen som handlar om förädling av livsmedel och inte bara primärproduktionen.

Jan Bengtsson har ett tydligt medskick till SLU Future Food och Mistra Food Futures, två forskningssatsningar som hanterar framtidens livsmedelsproduktion.

– Det finns ett starkt regionalt engagemang för jordbruksfrågor och livsmedel som jag tycker man ska ta vara på. Och när markanvändningskonflikterna växer så spelas de ut väldigt olika beroende på var man befinner sig i landet. Det är viktigt att ta in hela Sverige och de olikheter som finns.