Sveriges livsmedelsproduktion har genomgått betydande förändringar sedan inträdet i Europeiska unionen (EU) 1995. Anpassningen till EU:s regler och gemensamma jordbrukspolitik har haft både positiva och negativa effekter på svensk livsmedelsindustri, lantbruk och konsumenter.
Text: Cecilia Mark-Herbert och Julia Aldberg vid Institutionen för skogsekonomi, SLU.
Några av de viktigaste förändringarna och utvecklingslinjerna inom svensk livsmedelsproduktion under de trettio år som gått sedan EU-inträdet kan sammanfattas i termer av anpassning, utveckling och handel.
Vid EU-inträdet anpassades Sverige till unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP), vilket innebar förändringar i stödstrukturer, tullregler och konkurrensvillkor. Svenska bönder fick tillgång till EU:s jordbruksstöd, men samtidigt ökade konkurrensen från andra EU-länder. Detta ledde till omstruktureringar inom lantbruket, där vissa producenter gick samman i större enheter för att öka sin konkurrenskraft, medan andra valde att avveckla sina verksamheter.
Ett exempel på anpassning är det regelverk för livsmedel som styr vad som får sägas om hälsoegenskaper hos ett livsmedel. Innan EU-inträdet hade det s.k. ”Egenåtgärdsprogrammet” utvecklats under ledning av professor Nils-George Asp. En frivillig rundabordsdialog där livmedelssystemets många intressenter bidrog banade väg för programmet, som utgjorde en reglering av vad som fick sägas om hälsosamhet hos ett livsmedel (Asp & Brygdesson, 2007). Ur ett marknadsföringsperspektiv kan detta initiativ betraktas som livsmedelsbranschens ambition att agera ansvarsfullt. Vid EU-inträdet förlorade initiativet sin roll när det ersattes av en EU-förordning (EG 1924/2006). Det pekar dock på att livsmedelsbranschen i Sverige har kapacitet att arbeta för hållbar utveckling genom strukturerat samarbete (SDG 17 för hållbar produktion och konsumtion SDG 12).
Ett annat exempel på livsmedelsindustrins aktörers förmåga att agera samstämmigt i en etisk fråga är den ”buycott” av livsmedelsprodukter som aktörer i svenska livsmedelssystemet valde att göra under de första decennierna på 2000-talet för att ta en etisk position mot Marockos anspråk på Västsahara och förtryck av Saharawi-folket (Herrlund, 2011; Rotter et al., 2013 ).
Under 2024-2025 har aktörer i det svenska livsmedelssystemet givit ett samordnat uttryck för att ha ambitioner som överstiger efterlevnad av lagkrav beträffande biologisk mångfald. Här pekas EU:s avskogningsförordning ut som otillräcklig i fallet sojaodling. Ambitionen är att öka importen så att allt djurfoder i Sverige enbart innehåller certifierad soja (Renmark, 2025).
En av de tydligaste förändringarna efter EU-inträdet har varit en ökad import av livsmedel, vilket har påverkat den svenska produktionen. Den ökade importen av kött, mejeriprodukter och frukt har pressat priserna och förändrat marknadsförutsättningarna för svenska producenter. Samtidigt har exportmöjligheterna förbättrats.
Svenska myndigheter har haft en tradition av höga krav på livsmedelssäkerhet, och konsumenter värderar god djurhållning. Efter EU-inträdet har Sverige kunnat behålla strängare regler än de minimikrav som gäller inom EU, exempelvis genom nationella bestämmelser kring antibiotika-användning och djurskydd. Detta har lett till att svenska livsmedel ofta uppfattas som säkra och av hög kvalitet, vilket har varit en konkurrensfördel både på hemmamarknaden och internationellt.
En annan tydlig förändring sedan EU-inträdet är en ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Svenska konsumenter har visat ett starkt intresse för hållbar matproduktion, och Sverige är idag ett av de länder i EU där ekologiska livsmedel har störst marknadsandel. EU:s stödprogram har också bidragit till att fler lantbrukare har ställt om till ekologisk produktion.
EU:s frihandelsavtal med andra länder har påverkat den svenska livsmedelsproduktionen på olika sätt. Å ena sidan har det öppnat upp nya exportmarknader för svenska livsmedelsproducenter, särskilt inom premiumsegmentet. Å andra sidan har det ökat konkurrensen från billigare livsmedel från länder utanför EU, vilket har skapat utmaningar för vissa svenska producenter.
EU-medlemskapet har inneburit många fördelar men det finns också utmaningar. Den ökade konkurrensen från billigare importerade livsmedel, hårdare klimatmål och konsumenternas förändrade köpbeteende ställer krav på fortsatt anpassning och innovation inom svensk livsmedelsproduktion. Digitalisering, transparens i systemen och hållbara produktionsmetoder väntas spela en allt viktigare roll i framtiden.
Asp NG & Bryngelsson S. Health claims in the labelling and marketing of food products: the Swedish Code of Practice in a European perspective. Scandinavian Journal of Food Nutrition 2007; 51: 107.
Herrlund, J. 2011. Västsaharas legitimitet som stat. En undersökande fallstudie om Västsaharas möjligheter att bli en stark stat. Lunds Universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Renmark, A. 2025. Branschen vill säkra en hållbar sojaproduktion: ”Lagkrav räcker inte”. Livsmedel i fokus 24 april 2025 (https://www.livsmedelifokus.se/branschen-vill-sakra-en-hallbar-sojaproduktion-lagkrav-racker-inte/)
Rotter, J.P., Airike, P.-E., & Mark-Herbert, C. 2013. ”Category management in Swedish food retail: challenges of ethical sourcing”. i H. Röcklinsberg & P. Sandin (Eds.), The ethics of consumption. The citizen, the market and the law. pp. 54-58. The Netherlands, Wageningen Academic Publishers.
Cecilia Mark-Herbert är universitetslektor vid Institutionen för skogsekonomi vid SLU och forskar och undervisar i marknadsföring och management med inriktning mot hållbar utveckling och fokus på företagsansvar (corporate responsibility). Hon är speciellt intresserad av den gröna sektorn – produktion och konsumtion av livsmedel, fiber, energi och upplevelser i ett cirkulär ekonomi-perspektiv.
Julia Aldberg arbetar som forskare inom företagsekonomi med inriktning mot hållbar utveckling och är särskilt intresserad av produktion och konsumtion av mat ur ett hållbarhetsperspektiv. Mer specifikt är hon intresserad av hållbara kostvanor när det gäller t.ex. märkning men också innovationer, som hampabaserade livsmedel.
SLU Future Food
www.slu.se/futurefood
futurefood@slu.se