Feeding Your Mind – en podcast om framtidens mat

Gå till podden på Spotify

Gå till podden på Itunes

32. Vem vill bli framtidens bonde?

Vem vill bli framtidens bonde? Frågan är värd att ställas, eftersom branschen har låg lönsamhet och hindren för att kunna bli egenföretagare är många och stora. Men framtidens bönder är också nyckelspelare i viktiga hållbarhetsammanhang kring klimat och miljö. I avsnittet hör du Emilia Astrenius på Lövåsa gård, som stegvis tar över mjölk- och grisproduktion från Dag Arvidsson, Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, Landshypotek Banks VD Per Lindblad, universitetsadjunkten Mona Geprägs på Skogsmästarskolan och Helena Hansson, SLU-professor i nationalekonomi.

Textversion Feeding your mind avsnitt 32 (pdf)

31. Morotsbollar och blodbiff - om mindre matsvinn och mer innovationer

Matsvinn, livsmedelsförluster och sidoströmmar… det finns olika ord för mat som aldrig blir mat, och olika orsaker till att det blir så. Matsvinn finns i alla delar av livsmedelkedjan, också alldeles i början – på åkern eller på gården. Varför går så mycket ätbart till spillo – och vad kan vi göra för att minska det? Vi besöker Nordic Food Waste Summit 2023 och diskuterar med Jordbruksverket och forskare på SLU.

Textversion Feeding your mind avsnitt 31 (pdf)

30. Fyra framtidsscenarier för köttet på våra tallrikar

Genom evolutionen har vi människor ätit kött. Vi är allätare, och kött är näringsrik mat. Men betyder det att vi alltid kommer att fortsätta att äta kött? Den globala köttproduktionen spelar idag en påtaglig roll i klimatfrågor, miljöfrågor och djuretiska frågor - bland annat.
I avsnittet presenteras projektet Meat: the four futures, ett samarbete mellan SLU, Oxfords universitet och Wageningens universitet. Fyra tänkbara framtidsscenarier för kött utforskas; ett där världen fortsätter att äta kött ungefär som idag och från storskalig produktion. Ett andra scenario där vi producerar och konsumerar mindre kött än nu; ett tredje scenario med alternativt protein från odlat kött från djurceller eller "kött" från svamp- eller växtriket, och ett fjärde scenario där vi går över till en helt vegetarisk eller vegansk livsstil. Medverkar gör bland annat forskare och entreprenörer från flera olika länder runtom i världen. 

Textversion Feeding your mind avsnitt 30 (pdf)

29. Akvakulturens potential - och problem

Akvakultur – odling i vatten av djur och växter – har stor potential som framtidens mat. 71% av vår planet täcks av vatten, och Sverige har gott om sjöar, älvar och havskust. Ändå är svensk akvakulturs produktion bara en procent av Norges. Varför då? Akvakultur kan både vara väldigt energikrävande och skapa problem som övergödning; men rätt produktion på rätt plats skapar ett vinn-vinn-läge menar Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU som du hör i avsnittet, tillsammans med professor Øystein Evensen, gästprofessor i fiskhälsa vid SLU, Wenche Hansen, VD för Matfiskodlarna och Albin Gräns, docent i biologi som forskar kring fiskars välfärd.

Textversion Feeding your mind avsnitt 29 (pdf)

28. Elsmart mat

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.

Textversion avsnitt 28 (pdf)

27. Inför valet 2022: Fem frågor om framtidens mat till riksdagspolitikerna

Vilken matfråga är viktigast? Är mat för billig, för dyr, eller kostar den lagom mycket? Ska vi ha klimatskatt på mat? Är dagens kriser skäl att pausa eller satsa mer på omställning till ett hållbart livsmedelssystem? Hur hjälper politiken bäst människor att äta hälsosamt och hållbart?
Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. Hör deras svar - och också forskares vetenskapligt grundade svar och kommentarer kring frågor som är viktiga för oss alla.

Här kan du läsa riksdagspartiernas fullständiga svar på frågorna

Textversion Feeding your mind avsnitt 27 (pdf)

26. Stockholm +50: Hur har vi förvaltat tiden som gått?

Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas.

Textversion Feeding your mind avsnitt 25 (pdf)

24. Kan agroekologi mätta världen?

23. Vad kommer framtidens mat att kosta?

Har du också stått i en mataffär någon gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig”? Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU och Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Är vi rentav i ett paradigmskifte?

Textversion Feeding your mind avsnitt 23 (pdf)

22. Hur kan Food Systems Summit påverka världens livsmedelssystem?

Idag är var tionde människa i världen undernärd, samtidigt som var fjärde är överviktig. Det är långt kvar till att nå de globala Agenda 2030-målen som "ingen hunger" och "ingen fattigdom" - men tiden är knapp. Den 23 september 2021 samlas världens ledare till det digitala FN-toppmötet Food Systems Summit. Vad kan ett sådant toppmöte åstadkomma? Möt Lisa Sennerby Forsse, Sveriges enda representant i toppmötets vetenskapliga expertgrupp, kanslirådet Peter af Wetterstedt på Näringsdepartementet som inte ser toppmötet som ett slut utan som en början - och Carolina Rodriguez Gonzalez, en av de forskare i världen som väljer att bojkotta Food Systems Summit.

Textversion Feeding your mind avsnitt 22.pdf

21. Om innovation och utbildning som game changer för hållbar livsmedelsproduktion

Framtidens mat måste vara hållbar, men för att nå dit behövs många fler innovationer. Vad finns för potential i hållbart nytänk från krafter på väg in i livsmedelsbranschen? Kan studenter som lämnar akademins teorier och går vidare ut i verklighetens praktik bli dom game changers som behövs för att nå en hållbar livsmedelsproduktion? Hör Fredrik Fernqvist, forskare och lärare på SLU, Håkan Johnsson, VD Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Rickard Albin, innovationsansvarig på Culinar och studenterna Dominique Vos och Oscar Abelin.

Textversion Feeding your mind avsnitt 21

20. Lantbrukslogik

Det svenska lantbruket är fullt av utmaningar. Det ska ge oss hållbar, närproducerad mat - och helst mer mat också, och utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan. Lantbruket ska försöka vara en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Vem vill, vågar och orkar satsa på en bransch som är i händerna på klimatförändringar, politiska beslut och konsumenternas val? SLU-forskarna Kristina Marquardt och Brian Kuns och Camilla Eriksson från FOI har frågat bönderna själva, i en studie om lantbrukets logik. De fann att lantbrukarna ofta ligger steget före i framtidstänket, med en stark känsla och passion för lantbruket oavsett produktionsinriktning. 

Textversion Feeding your mind avsnitt 20.pdf

19. Ett glas mjölk? Eller kanske inte?

Mjölk är näringrikt och ger oss kalorier, proteiner, vitaminer och kalcium. Men det har gått från att vara ett självklart, omhuldat och subventionerat livsmedel, till att diskuteras och ifrågasättas både vad gäller hållbarhet, hälsoaspekter och djurvälfärd. Ola Thomsson, koordinator för forskningsprogrammet ”hållbara dieter från hållbara produktionssystem” på SLU diskuterar mjölkens framtid med Nathan Clay, post doc på SLU, Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet och Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. 

18. Nobels fredspris 2020 - mat och fred hör ihop

17. Det internationella växtskyddsåret - utan växter, ingen mat...

I skuggan av coronapandemin är 2020 också International Year of Plant Health – det internationella växtskyddsåret. Uppskattningsvis 40% av planetens skördar går årligen till spillo. Hoten är många och skiftande; växtsjukdomar, skadedjursangrepp, monokulturer som driver resistens, klimatförändringarna och global handel med trä- och växtprodukter.

Vad gör vi för att få och behålla växthälsa? Hör Jan Stenlid, professor i skogspatologi, Johanna Boberg, analytiker växtskadegörare, Katja Fedrowitz, koordinator SLU:s Plattform Växtskydd och Göran Bergkvist, lektor i växtodlingslära.

16. Fyra vetenskapliga perspektiv på coronapandemin och framtidens mat

Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens mat ur matkulturellt perspektiv, apropå matsvinn, hur ungas funderingar kring mat påverkas och hur coronapandemins verkningar kan vara skillnaden mellan mat eller inte mat på tallriken i Nepal.

15. Jord, kor och klimat

Vem vill inte äta klimatsmart? Jordbruksmark är en stor potentiell kolsänka, men hur brukar man marken bäst, ur klimatsynpunkt? SLU-professorn Thomas Kätterer menar att regenerativt lantbruk är en väg att gå – och lantbrukarna Josef Appell, Martin Krokstorp, Svante Kaijser och Sarah Singla berättar hur de arbetar så för att inte ”bara” vara matproducenter utan också ”planetskötare”. Och hur påverkar kor egentligen klimatet? SLU-forskarna Elin Röös och Mikaela Lindberg ger sina svar. 

14. Vad har viltkött för plats på framtidens tallrikar?

Viltkött är nyttigt, djuren har levt fria fram till skottet, köttet är antibiotikafritt och relativt sett ett mycket klimatsmartare val än till exempel nötkött. Men viltkött står för bara några procent av Sveriges köttkonsumtion – och det mesta av viltköttet stannar hos jägarna själva. Följ med Louise Lidholm och Martin på vildsvinsjakt i Västergötland, och hör SLU-forskarna Fredrik Widemo och Anna Hessle om viltkött som framtidens mat. Du träffar också Annelie Sjölander Lindqvist, lektor i humanekologi och docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Kristina Yngwe, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

13. Hur ser framtidens grönsaksdisk ut?

Vi äter allt mer grönsaker och rotfrukter i Sverige. Men hur ser framtidens grönsaksdisk ut?  Vi går på trendspaning bland strimlat och hackat, bekvämt och portionsförpackat med Fredrik Fernqvist, forskare på SLU i Alnarp som tillsammans med Caroline Göransson från LRF Konsult skrivit rapporten Framtidens grönsaksdisk. Där händer det mycket – medan de välbekanta isbergssalladshuvudena kämpar för
sin överlevnad verkar salladsmixer och lagom små kålhuvuden ha framtiden för sig. Framtidens konsument köper för att äta direkt, inte för att bevara mat, säger Fredrik Fernqvist. Men hur klimatsmart, beredskapssmart och hållbart är det? Svaren är inte alltid självklara... Du hör också Ola Rosling från Gapminder och konsumenterna Marianne Lidén och Agneta Claesson.

12. Produceras framtidens mat i städerna?

Majoriteten av världens befolkning lever i städer, och andelen fortsätter att öka. I många länder är odling av mat inne i städerna sedan länge en livsnödvändighet, medan det i Sverige är en växande trend som passar in i allt fler människors medvetenhet om att vi behöver hållbara cirkulära matsystem. Vilka hinder och möjligheter finns för stadsodling? Hur självförsörjande kan vi bli? Handlar framtidens stadsodling om hi-tech eller något helt annat? Hör SLU-forskaren Daniel Bergquist, projektledare för SLU-projektet Mat och Stad som startar hösten 2019 och hans forskarkollega Cecilia Mark-Herbert, och så hälsar vi på stadsodlaren Bella Linde bland squash och rabarber i Stockholm. SLU Urban Futures biträdande programchef Josefin Wange medverkar också.

11. Almedalen special: Hur hotat är vårt dricksvatten?

Det finns tusentals olika ämnen i vårt dricksvatten, varav ett okänt antal är giftiga föroreningar. Letar vi efter rätt saker i vattnet - och hittar vi dem? Har vi nått "peak kemikalier" i vattnet än - och hur ser försörjningen av rent dricksvatten ut om femtio år? Behöver vi ett uppgraderat kvalitetssäkringssystem för vatten? Hör Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström, Miljöpartiets Maria Gardfjell och SLU-forskaren Johan Lundqvist i en livepodd-inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

10. Almedalen special:  Om slakt av odlad fisk och välfärd i vattnet

Miljarder fiskar föds upp och slaktas varje år i världen. Fiskar är känsliga och mer lika andra ryggradsdjur än vad många tror. Forskning visar att de kan känna smärta, rädsla, må dåligt av stress och visa kognitiv förmåga. Men inte ens Sverige som föregångsland kring djurskydd har något regelverk för fiskslakt - och metoden som oftast används här fungerar inte bra. Hör Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa på SLU och Jenny Lundström från Miljöpartiet diskutera välfärd och slakt av odlad fisk i denna livepodd-inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

9. Almedalen special: För mycket eller för lite vatten - hur klarar lantbruket det?

Vi strävar efter ett hållbart svensk lantbruk med högre självförsörjningsgrad än idag. Samtidigt står jordbruket inför stora klimatutmaningar som kräver mycket stora ekonomiska investeringar för dränering och vattenmagasinering. Vem betalar det? Finns framtidstron att storsatsa på ett klimatanpassat jordbruk? Hör Harald Svensson, tidigare chefsekonom på Jordbruksverket, Kristina Yngwe, (c), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och Abraham Joel, forskare på SLU, i en livepoddinspelning från Almedalen den 1 juli 2019.

8. Almedalen special: Smart sjömat eller fishy food?

Varför är det coolt att äta torsk men inte skrubbskädda? Mört, eller varför inte smörbult i fiskburgaren? Vi behöver använda havets begränsade resurser mycket klokare och mer innovativt än idag för att inte rubba ekosystembalansen. Hör SLU-forskaren Jonas Hentati Sundberg och Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström diskutera smart sjömat i denna livepodd-inspelning från Almedalen den 1 juli 2019.

7. Överproduktion, överkonsumtion och matsvinn

Visst får man ont i magen av att slänga mat, för alla vet vi att det är fel och ett ohållbart resursslöseri. Men totalt sett i kedjan från producent till konsument slängs mellan en tredjedel och hälften av all mat som produceras i vår del av världen. Vårt mönster för matkonsumtion måste brytas; för att nå framtidens hållbara matsystem måste vi bort från den överproduktion som ger överkonsumtion som ger svinn, menar forskaren Carl Yngfalk från Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, vid Stockholms universitet. Du hör också Elisabeth von Essen, SLU-forskare, som tror att kommande generationer blir bättre på att producera och konsumera lagom. Hur bra är SLU:s egna restauranger på att ta vara på maten som blir över? Platsansvarige Sandor Abraham och köksmästare Sophia Gustavsson på restaurangen på SLU:s campus i Alnarp svarar.

6. Hur smakar framtidens mat?

Mat ska vara kul, och mat ska vara gott! Mat är status och en markör av vem du är. Nätr maten förändras och utvecklas gäller också detsamma vår uppfattning om vad som är gott. Hur pratar vi bäst om smaker? Behöver vi utveckla ett smakspråk, långt bortom "jättegott" och "skitäckligt"?

5. Insekter - kittlar dödsskönt i kistan!

I de flesta andra världsdelar är det lika självklart att äta insekter som för oss i Sverige att servera skaldjur. Blir det framtidens mat även här? Varför, eller varför inte? Här intervjuas forskare, kockar, matbloggare och entreprenörer, om bland annat hållbarhet, uppfödning, etik, matkultur och livsmedelssäkerhet. Det blir förstås prat om nyfikenhet, gränser och äckel.

4.  Kött - hur hållbart är det egentligen?

Vi går in en säsong som firas med överdåd av mat och godsaker. I centrum på julbordet brukar det stå kött, massor av kött. Traditionerna bygger på att vi ska få frossa i det som annars är sällsynt på menyn. Hur kan vi fira hållbart nu när köttet är vardagsmat, måste vi välja bort skinka, korv och pastejer? Vilka fördelar och nackdelar finns med att äta kött, och hur kan man tänka när man bestämmer vad man vill äta? Vad lägger forskarna själva på tallriken?

3. Matsvinn – ett världsproblem eller en outnyttjad resurs?

En tredjedel av all mat slängs, trots att den hade gått att äta. Kan vi äta oss ur problemet, eller är det något annat som måste till? SLU-forskaren Ingrid Strid och kocken Paul Svensson, båda aktuella i SVT:s programserie Maträddarna, intervjuas. Det handlar om kaffe och kött, kreativitet och konsumentmakt. Men också om vilken roll Sverige kan ha i det globala arbetet att minska matsvinnet.

2. Livsmedelsberedskap i krig, kris eller extremväder

Hur står det till med Sveriges livsmedelsberedskap? Hur kan livsmedelssystemet anpassas för att bli mindre sårbart för störningar, inte bara i händelse av krig eller kris, utan även extremväder och klimatförändringar.

1. Vad blir framtidens mat?

Vad blir framtidens mat? Hör forskare, politiker, branschfolk och helt vanliga människor prata om vad de tror och vad de vet.