Rapporter, böcker & avhandlingar - författarsortering

Senast ändrad: 12 oktober 2023
Framsida på ikeu-rapport.

Rapporter från år 1989 och framåt. Klicka på länkarna för att läsa de olika rapporterna i sin helhet.

Rapporterna sorterade i årtalsordning.

Alenäs, I., Degerman, E. & Henrikson, L. (1995) Liming strategies and effects: the River Högvadsån case study. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 363-374. Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Andersson, B. I., Borg, H., Edberg, F. & Hultberg, H. (2002) Återförsurning av sjöar: observerade och förväntade biologiska och kemiska effekter. Naturvårdsverket, Rapport 5249.

Andersson, H. (1998) Resultat från provfisket 1997. Fiskeriverket Information 1998(4).

Andersson, H. (1997) Resultat från FiskMonitoringGruppens provfisken. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM.

Andersson, H. (1996) Årsrapport FiskMonitoringGruppens provfisken. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM.

Andersson, H., Aldén, U., Appelberg, M., Bergquist, B. & Ångström, C. (1994) Årsrapport FiskMonitoringGruppens provfisken. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM.

Andersson, H., Aldén, U., Appelberg, M., Bergquist, B. & Ångström, C. (1993) Årsrapport Resultat från kalkprojektets provfisken. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM.

Andersson, H., Appelberg, M., Beier, U., Bergquist, B., Westin, K. & Ångström, C. (1995) Årsrapport FiskMonitoringGruppens provfisken. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM.

Andersson, H. & Dahlberg, M. (1999) Miljökvaliteten i 39 svenska sjöar - en bedömning grundad på fisk. Fiskeriverket information 1999(4).

Andersson, P. (1997) Kalkning och kvicksilver. in proceedings from Naturvårdsverkets workshop om återförsurning, Uppsala.

Andersson, P. (1995) Liming strategies and effects: the River Prästvallsbäcken case study. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 375-381.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Andrén, C. (2012) Doctoral Thesis: Toxicity of Inorganic Aluminium in Humic Streams. ITM, Stockholm.

Andrén, C. (2009) Bottenfauna och kiselalger i rinnande vatten inom IKEU (kapitel 2b:3 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:454-472.

Andrén, C. (2006) IKEU - Specialprojekt S9; Episoder i vattendrag. Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.

Andrén, C. (2005) Studier av episodisk försurning inom IKEU-projektet. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 144.

Andrén, C. (2003) Provningsjämförelser av Aluminiumfraktioner 2001 & 2002. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 117.

Andrén, C. (2003) Inorganic aluminium in streams. Bioavailability and toxicity. Scripta Limnologica Upsaliensia 2003 B:6.

Andrén, C. & Bergquist, B. (2000) Aluminium damage to fish populations in limed streams. in proceedings from 6th International Conference on Acidic Deposition, Tsukuba, Japan.

Andrén, C. & Fröberg, E. (1995) A method evaluation of acid digested and acid soluble colourimetrically determined aluminium. Abstract. in proceedings from 5th International Conference on Acidic Deposition, Göteborg, Sweden.

Andrén, C. & Jarlman, A. (2006) Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 149.

Andrén, C. & Jarlman, A. (2005) Bentiska kiselalger som indikatorer i vattendrag. Projektrapport till Naturvårdsverket (Avtal 5020418).

Andrén, C. & Nilsson, F. (2009) IKEU 2008 surstötar i vattendrag: Årsrapport episoder & Kontinuerlig pH-mätning. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 182.

Angeler, D., Johnson, R. K. & Goedkoop, W. (2010) Understanding the role of lake history in liming management: a structural and functional comparison of multiple communities. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2010:18.

Appelberg, M. (1999) Nationell uppföljning av den svenska kalkningsverksamheten. Ur: Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbör og kalking. DN-Notat 1999-5.

Appelberg, M. (1997) Biologisk mångfald och kalkning. in proceedings from Sammanfattning av presentationer i Lökeberga september 1997. Naturvårdsverket.

Appelberg, M. (1995) The impact of liming on aquatic communities. in Liming acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 283-308.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Appelberg, M. (1995) Liming strategies and effects: the Lake Stora Härsjön case study. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 339-352.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Appelberg, M. (1995) Liming strategies and effects: the Lake Gyslättasjön case study. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 353-362.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Appelberg, M. (1994) Metodik för provfiske i sjöar (preliminär version). Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Drottningholm PM.

Appelberg, M. (1992) Effekter av försurning och kalkning på Östersjöns lax och havsöring. in Östersjön idag och i morgon (eds Engström, W. & Norrgren, L.), pp. 65-69.Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Appelberg, M. (1989) Effektuppföljning av fisk i svenska kalkade sjöar och vattendrag. Kalking av vann og vassdrag. Referat fra fag-möte i Drammen 26 - 27 april 1989, Norway. DN-Notat 1989-4:39-44.

Appelberg, M. & Aldén, U. (1992) Integrerad uppföljning av kalkningens effekter på sjöar och vattendrag - en treårsrapport. English summary: Three years of integrated monitoring of limed lakes and rivers in Sweden. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1992(4):1-60.

Appelberg, M. & Bergquist, B. C. (1995) Undersökningstyper för provfiske i sötvatten Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Drottningholm PM.

Appelberg, M., Bergquist, B. C. & Degerman, E. (1999) Fisk. in Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913, pp. 167-239.

Appelberg, M., M. Blass, M. Dahlberg, K. Holmgren, M. Kokkin & R. Yngwe. 2020. Åldersanalys i fiskövervakningen. Viktig miljöinformation finns i fiskars hårda vävnader. Aqua reports 2020:19. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund. 64 s. 

Appelberg, M. & Brandrud, T.-E. (1999) Mål för kalkningsverksamheten – Redovisning av workshop 1. in Kalkning på 2000-talet. Dokumentation från svensk-norsk workshop och konferens om försurning och kalkning i Falun sept. 1999 (ed. Svenson, T.).Naturvårdsverket.

Appelberg, M. & Holmgren, K. (1999) Size-based tool for managing freshwater fish communities. Individual report, Second Annual Progress Report, EC Contract No FAIR CT 96-1957.

Appelberg, M. & Kinnerbäck, A. (1998) Miljötillståndet i sjöar och vattendrag (State of environment in lakes and watercourses). Statistiska meddelanden, SCB. 39:98:01.

Appelberg, M. & Svenson, T. (1995) Effekter av kalkning – IKEU årsrapport 1994 Naturvårdsverket Solna, Naturvårdsverket Rapport 4482.

Appelberg, M. & Svenson, T. (1994) Effekter av kalkning – IKEU årsrapport 1993. Naturvårdsverket, Solna, Naturvårdsverket Rapport 4344.

Appelberg, M. C. E. & Hörnström, E. (1990) Stora Härsjön - ett exempel på integrerad uppföljning av kalkningens effekter. (English summary: Lake Stora Härsjön - a case study for integrated monitoring of the effects of liming). Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1990(1).

Beier, U., Degerman, E., Sers, B., Bergquist, B. & Dahlberg, M. (2007) Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten – utveckling och tillämpning av VIX. Finfo 2007:5.

Bergquist, B. (2008) Sammanställning av kalkningsuppgifter för IKEU-sjöar och vattendrag. Fiskeriverket.

Bergquist, B. (2001) Provfiskeresultat år 2000. IKEU-programmets vattendrag och miljöövervakningens referensvattendrag. Rapport Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium.

Bergquist, B. (2000) Kalkade vattendrag – miljökvalitet och biologisk mångfald; utvärdering av IKEU-programmets sex första år. Naturvårdsverket Rapport 5076.

Bergquist, B. & Dahlberg, M. (2009) Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag (kapitel 2b:4 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:474-499.

Bergquist, B. & Dahlberg, M. (2002) Provfiskeresultat år 2001 – Elfiskeundersökningar i vattendrag inom IKEU och miljöövervakningen. Fiskeriverket, Finfo 2002:5.

Bergquist, B., Engblom, C. E. & Lingdell, P. E. (1992) Förekomst och kolonisation av bottenfauna i kalkade vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1992(4):79-108.

Bergquist, B. C. (1997) Provfiske i IKEU-vattendrag och referensvattendrag. Rapport från Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.

Bergquist, B. C. (1995) Supplementary measures to aquatic liming. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 399-422.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Bergström, A.-K. (1999) En jämförelse av bakterieantal mellan kalkade och okalkade sjöar. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 1999:11.

Bohman, P., Jansson, B. Å., Hynynen, S. & Reizenstein, M. (2005) Provfiske efter flod-och signalkräfta 2005. Specialprojekt inom ramen för IKEU. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, PM 2005-12-07.

Borg, H. (1995) Lofsdalsområdet, Ljusnans avrinningsområde i södra Härjedalen. Några exempel på nederbördens och ytvattnens tillstånd under 1981-1993. in proceedings from SNV-workshop: Naturligt surt eller antropogent försurat ytvatten i Norrland.

Borg, H. (1995) Trace elements in lakes. in Trace Elements in Natural Waters. (eds Salbu, B. & Steinnes, E.), pp. 177-201.CRC-Press, Boca Raton Fl.

Borg, H., Andersson, P. & Holm, K. (1995) Influence of acidification and liming on the distribution of trace elements in surface waters. Abstract. in proceedings from 5th International Conference on Acidic Deposition, Göteborg, Sweden.

Borg, H. & Andrén, C. (2009) Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag (kapitel 2b:2 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:428-451.

Borg, H., Andrén, C., Sundbom, M., Wilander, A. & Wällstedt, T. (2007) Episodförsurning. Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 160.

Borg, H. & Wällstedt, T. (2011) Uran i kalkprodukter – beräkning av belastningen på sjöar. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 207. 

Borg, H. & Wällstedt, T. (2009) Inverkan av kalkning på metaller i sjöar (kapitel 2a:4a i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:178-199.

Dahlberg, M. (2010) Provfiske i fem överkalkningssjöar. Resultat från standardiserade provfisken sommaren 2009. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm PM februari 2010.

Dahlberg, M. (2004) Resultat från Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2003. Fiskeriverket, Finfo 2004:3.

Dahlberg, M. (2003) Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2002. Fiskeriverket, Finfo 2003:4.

Dahlberg, M. (2002) Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år 2001. Fiskeriverket, Finfo 2002:4.

Dahlberg, M. (2001) Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år 2000. Fiskeriverket, Finfo 2001:4.

Dahlberg, M. (2001) Fisk som miljöövervakare. in Årsskrift för miljöövervakningen. Sötvatten, pp. 28-31.Narturvårdsverket.

Dahlberg, M. (2000) Resultat från provfisket 1999 – en bedömning av miljökvaliteten i 39 sjöar med fisk som miljöindikator. Fiskeriverket, Finfo 2000:2.

Dahlberg, M., Beier, U., Bergquist, B. & Fölster, J. (2006) Trender i fiskbestånd i okalkade vattendrag i relation till kemisk återhämtning. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm, Projektrapport till Naturvårdsverket, Version 2006-12-01.

Dahlberg, M. & Bergquist, B. (2003) Provfiskeresultat år 2002. IKEU-programmets vattendrag och Miljöövervakningens referensvattendrag. Fiskeriverket, Finfo 2003:10.

Degerman, E., Sjölander, E., Johlander, A., Sjöstrand, P., Höglind, K., Thorsson, L. & Carlstrand, H. (1990) Kalkning för att motverka försurningspåverkan på fisk i rinnande vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1990(4):27-214.

Drakare, S. (2010) Kan antalet växtplanktonprovtagningar minskas från sju till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras? Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2010:01.

Drakare, S., Holmgren, K., Näslund, J., Vrede, T. (2022). Detta är IKEU: Integrerad Kalkuppföljning-programmets innehåll och resultat åren 2008-2021. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2022:4. 

Drakare, S., Persson, G., Angeler, D. & Holmgren, K. (2012) IKEUs överkalkningsprogram 2006-2010. Vilka effekter på biota ser man i överkalkade sjöar? Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2012:16.

Edberg, F., Andrén, C. & Wällstedt, T. (2009) Förändringar efter avslutad kalkning (kapitel 3b i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:520-536.

Edberg, F., Wällstedt, T. & Borg, H. (2008) Kalkningsavslut i Tyresta – utvärdering och komplettering av kemi och metaller i vatten och sediment. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 180.

Ek, A., Korsman, T., Wallin, J. E. & Renberg, I. (2001) Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar. Del 3. Stensjön (Stockholms län) och Gyslättasjön (Kronobergs län). Inst. för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. ISBN 91-7305-125-X.

Ekström, C. & Bergquist, B. (2007) Djurplanktonutveckling i fyra kalkade sjöar efter återetablering av mört. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2007:21.

Eriksson, H. (2002) Vattenkemiska effekter av skogsbrand och brandsläckning - Tyresta Nationalpark, Stockholm, Sverige. . Examensarbete i Miljövetenskap, Högskolan i Kalmar.

Fölster, J., Ø.A. Garmo, P. Carlson, R. Johnson, G. Velle, K. Austnes, S. Hallstan, K. Holmgren, A.K. Schartau, F. Moldan & J. Aroviita. 2021. Acidified or not? A comparison of Nordic systems for classification of physicochemical acidification status and suggestions towards a harmonized system. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2021:1, 100 p. 

Fölster, J., K. Wallman & F. Moldan. 2020. Målvattendragsundersökningen 2010–2016. Bedömning av surhet och försurning i kalkade vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2020:29, 58 s.

Fölster, J. (2009) Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet – status, typvis jämförelser och trender (kapitel 2b:1 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:424-436.

Fölster, J., Borg, H. & Holmgren, K. (2009) Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU (kapitel 5 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:552-558.

Fölster, J. & Wilander, A. (2005) Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2005:3.

Goedkoop, W. & Angeler, D. (2009) Liming effects on ecosystem structure, function, and trophic relationships in lakes (kapitel 2a:11 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:392-422.

Granström, P. (2005) Flodpärlmusslan i Enångersån. En inventering inom ramen för IKEU-projektet på uppdrag av Fiskeriverket., Länsstyrelsen i Gävleborg 2005-11-23.

Guhrén, M., Bindler, R., Korsman, T. R., Rosén, P., Wallin, J. E. & Renberg, I. (2003) Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar. Del 4. Bösjön, Gyltigesjön och Långsjön. Inst. för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, ISBN 91-7305-436-8.

Guhrén, M., Renberg, I. & Wallin, J. E. (2004) Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar. Del 5. Ejgdesjön & St. Härsjön (Västra Götalands län), Tryssjön (Dalarnas län), Lien & V. Skälsjön (Västmanlands län). Inst. för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, ISBN 91-7305-679-0.

Guhrén, M., Rosén, P., Korsman, T. & Renberg, I. (2003) Tidigare pH i referenssjöar i Sverige. Inst. för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, ISBN 91-7305-448-8.

Gählman, V., Renberg, I., Wallin, J. E. & McGowan, S. (2001) Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar. Del 2. Stengårdshultasjön, Jönköpings län. Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. ISBN 91-7305-124-1.

Holmgren, K. (2013) Betydelse av fiskens ålder vid bedömning av fiskfaunans status. Inst. för akvatiska resurser, SLU, Aqua reports 2013:5.

Holmgren, K. (2009) Trender i IKEU-sjöarnas fiskfauna och jämförelser med okalkade referenssjöar (kapitel 2a:5 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:216-238.

Holmgren, K. (2007) Fiskfaunans variation inom och mellan sjöar av olika karaktär. Finfo 2007:1.

Holmgren, K. (2003) Är små svenska sjöar påverkade av fiske? – Exempel från Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och nationell miljöövervakning. Fiskeriverket, Finfo 2003:8.

Holmgren, K. (2002) Recovery of fish in acidic lakes? in proceedings from Workshop on models for biological recovery from acidification in a changing climate, Grimstad, Norway (eds Wright, R. F. & Lie, M. C.), pp. 19.

Holmgren, K. (2002) Erfarenheter av temperaturloggar i sjöar inom integrerad kalkningseffektuppföljning och nationell miljöövervakning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2002:19.

Holmgren, K. (2002) Miljöövervakning av fisk i sjöar. Årsskrift för miljöövervakningen. Sötvatten 2002:32-34.

Holmgren, K., Degerman, E., Kinnerbäck, A. & Sers, B. (2004) Preliminär bedömning av ekologisk status utifrån fiskfaunan. Fiskeriverket, Finfo 2004:9.

Holmgren, K. & Fölster, J. (2010) Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar – ett förbättrat underlag för bedömning av IKEU-sjöarnas representativitet. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2010:11.

Holmgren, K., Kinnerbäck, A., Pakkasmaa, S., Bergquist, B. & Beier, U. (2007) Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar – utveckling och tillämpning av EQR8. Finfo 2007:3.

Holmgren, K. & E. Petersson. 2021. Effekter av kalkning på fisk i sjöar. Resultat av 48 års nätprovfisken. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2021:1, 79 sidor.

Hörnström, E. (1995) Phytoplankton development in two acidified lakes under different liming strategies. Abstract. in proceedings from 5th International Conference on Acidic Deposition, Göteborg, Sweden.

Hörnström, E., Ekström, C., Sundbom, M. & Edberg, F. (2004) Vattenkemi och plankton före och efter kalkning i sjöar i Åvaområdet. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2004:20.

Johnson, R. (2000) Long-term responses of soft-bottom macroinvertebrate communities to liming. Abstract of poster, 6th Internat. Conf. on Acidic Deposition, Tsukuba, Japan. in proceedings.

Johnson, R. K. (1998) Long-term responses of macroinvertebrate communities to liming. In: Proc. of 13th Int. Symp on Chironomidae, Freiburg, Germany. (Ed. O Hoffrichter). in proceedings, pp. 11-27.

Johnson, R. K. (1995) The indicator concept in freshwater biomonitoring. Thineman lecture. In: Chironomids - from Genes to Ecosystems, Proc. of 12th Int. Symp. on Chironomidae, Canberra, Australia. (Ed. P.S. Cranton). in proceedings, pp. 11-27.

Kaste, Ø., Schartau, A.K., de Wit, H., Vogt, R.D. 2023. Evaluation of the IKEU programme. An evaluation of the programme’s organization, its organs, financing and contributions. NIVA-rapport 7895-2023. Norsk institutt for vannforskning/Norwegian Institute for Water Research.

Korsman, T. (2000) Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar. Del 1. Källsjön, Gävleborgs län. Inst. för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. ISBN 91-7191-959-7.

Lingdell, P. E. & Engblom, E. (2005) Lägesrapport avseende bottenfauna i IKEU- och referensvattendragen hösten 2004.

McKie, B., Hoffsten, P. O. & Malmqvist, B. (2006) Compilation and analysis of benthic macroinvertebrate data in IKEU-streams. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, Stockholm, ITM-rapport 150.

Moldan, F., S. Jutterström, J. Stadmark, K. Holmgren & J. Fölster. 2022. Bedömningsgrunder försurning - tester av MAGIC-bibliotek. IVL Rapport.Nr C695, 32 sidor. 

Munthe, J. & Jöborn, A. (2009) Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:1-72 (559). 

Naturvårdsverket (2000) Kalkade vattendrag - miljökvalitet och biologisk mångfald : utvärdering av IKEU-programmets första sex år. Naturvårdsverket, Stockholm.

Naturvårdsverket (1995) Effekter av kalkning: IKEU årsrapport 1994. Naturvårdsverket, Stockholm.

Norberg, M. (2009) A paleolimnological perspective on liming – implications for defining reference conditions in Swedish lakes. PhD thesis, VMC, KBC, Umeå University:14+14 papers.

Nyberg, P. (1995) Liming strategies and effects: the Lake V:a Skälsjön case study. in Limining acidified surface waters - a Swedish synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 327-338.Springer Verlag, Heidelberg, Berlin.

Persson, G. (2009) Kväve och fosfor under 17 år i IKEU-programmets sjöar (kapitel 2a:3 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:148-175.

Persson, G. (2009) Zooplanktons individtäthet och dess förändringar med tiden i kalkade, neutrala och sura IKEU-sjöar (kapitel 2a:7 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:260-281.

Persson, G. (2001) Bottenlevande djur före och efter kalkning i sjöar inom Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2001:9.

Persson, G. & Ekström, C. (2001) Djurplankton före och efter kalkning i sjöar inom Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Inst. för miljanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2001:6.

Persson, G. & Svensson, J.-E. (2004) Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige – När, var, hur och varför? Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2004:21.

Persson, G. & Wilander, A. (2002) Allmän vattenkemi före och efter kalkning i sjöar inom Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2002:8.

Persson, G. & Wilander, A. (2004) Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2004:25.

Persson, G., Wilander, A., Willén, E. & Wällstedt, T. (2007) Överdosering av kalk; Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Inst. för miljöanalys,SLU, Uppsala, Rapport 2007:3.

Pilström, F. (2006) The effects of lime treatment in acidified lakes on sediment P sorption and productivity. Department of Ecology and Evolution, Limnology, Uppsala University, Examensarbete i biologi.

Reizenstein, M. (2005) Sötvattenslaboratoriets del i utredningar utförda åt Naturvårdsverket inom IKEU-programmet. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Drottningholm PM 2005-07-07.

Reizenstein, M. (2002) Fiskfaunans utveckling under 1900-talet i sjöar inom Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2002:12.

Reizenstein, M., Holmgren, K. & Bergquist, B. (2005) Befintlig information om fisk och kräftor i nya IKEU-objekt. Sammanställning av ett specialprojekt 2005. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Drottningholm PM 2005-12-27.

Sandin, L. (2003) Harmonisering av två provtagningsmetoder för bottenfaunaundersökningar i sjöar inom integrerad kalkningseffektuppföljning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2003:13.

Sjöstedt, C. (2012) Iron and aluminium speciation in Swedish freshwaters. Implications for geochemical modelling. Doctoral Thesis, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, TRITA LWR PHD 1065.

Sjöstedt, C. (2008) Metal Speciation in Excessively Limed Lakes. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 30 hp 2008:1.

Sjöstedt, C. & Andrén, C. (2011) Målsjöinventeringen 07/08 – modellering av Ali och pH vid förändrad kalkning. KTH, Institutionen för mark- och vattenteknik., Rapport.

Sjöstedt, C. & Wällstedt, T. (2008) Metallspeciering i överkalkade sjöar. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Statens naturvårdsverk (1994) Effekter av kalkning : IKEU årsrapport 1993. Naturvårdsverket, Solna.

Stendera, S. (2009) Status and trend analyses of benthic macroinvertebrate communities in three habitats of limed, acid and neutral reference lakes (kapitel 2a:8 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:284-328

Sundbom, M. (2016) Kvicksilver i kalkade och sura sjöar (kapitel i Sötvatten 2016). Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg, Sötvatten 2016:32-35.

Sundbom, M. (2009) Organisering av basdata (kapitel 2a:1 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:118-124.

Sundbom, M. (2009) Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk (kapitel 2a:4b i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockhom, Rapport 6302:202-213.

Sundbom, M. (2009) Kalkningseffekter på ekosystemstruktur i sjöar (kapitel 2a:10 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:372-390.

Sundbom, M. (2009) Kalkningseffekter på växtplankton (kapitel 2a:6 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:240-258.

Sundbom, M. (2005) Om möjligheten att infoga regionala objekt i IKEU. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 143.

Sundbom, M., Andrén, C., Borg, H., Edberg, F., Persson, G. & Wällstedt, T. (2007) Kalkningsavslut. Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 161.

Sundbom, M. & Johansson, A.-M. (2009) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM Maj. 2009.

Sundbom, M., Meili, M. & Johansson, A.-M. (2008) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM jun. 2008.

Sundbom, M., Meili, M. & Johansson, A.-M. (2007) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM apr. 2007.

Sundbom, M., Meili, M., Johansson, A.-M. & Kärrhage, P. (2006) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM jun. 2006.

Sundbom, M., Meili, M., Johansson, A.-M. & Kärrhage, P. (2005) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM aug. 2005.

Sundbom, M., Meili, M., Johansson, A.-M. & Kärrhage, P. (2004) Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003. Inst. för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, PM aug. 2004.

Söderbäck, B. & Svenson, T. (1997) Biologisk mångfald i kalkade sjöar - utvärdering av IKEU-programmets sex första år. . Naturvårdsverket, Rapport 4816.

Wallman, K. och Sundbom, M. (2017). Granskning av vattenkemidata inom delprogrammet IKEU.  Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2017:1. 

Weyhenmeyer, G. (2005) Vilken biologi kan vi förvänta oss i kalkade vatten – användning av SOM metoden. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2005:.

Wilander, A. (2009) Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen (kapitel 3a i Utvärdering av IKEU 1990–2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:502-518.

Wilander, A. (2008) Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag – ett underlag för anpassad kalkning. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala.

Wilander, A. (2008) Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala.

Wilander, A. (2000) Does intermittent liming of lakes affect water quality. Abstract of poster 6th Internat Conf on Acidic Deposition, Tsukuba, Japan. in proceedings.

Wilander, A., Andersson, P., Borg, H. & Broberg, O. (1995) The effects of liming on water chemistry. in Liming of Acidified Surface Waters - a Swedish Synthesis. (eds Henrikson, L. & Brodin, Y.-W.), pp. 125-179.Springer Verlag, Berlin-Heidelberg.

Wilander, A., Andrén, C., Bergquist, B., Holmgren, K., Persson, G. & Sundbom, M. (2009) Urval och representativitet (kapitel 1b i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:106-116.

Wilander, A., Andrén, C., Bergquist, B., Holmgren, K. & Sundbom, M. (2009) Provtagning och analysanarbete (kapitel 1a i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:74-103.

Wilander, A. & Sundbom, M. (2009) Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar (kapitel 2a:2 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:126-146.

Wilander, A., Östlund, M. & Andrén, C. (2013) Utvärdering av pegelmätningar i IKEU-vattendrag 2007-2011. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2013:2

Willén, E. (2006) Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2006:11.

Wällstedt, T. (2009) Oönskade effekter av kalkning (kapitel 4 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:538-549.

Wällstedt, T. (2007) Fastläggning av metaller i sediment i överkalkade sjöar. Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 167.

Wällstedt, T. (2007) Oförbrukade kalkdepåer i sjösediment. Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, ITM-rapport 163.

Wällstedt, T. (2005) Influence of acidification and liming on metals in lake sediments. Doctoral thesis, Inst. för tillämpad miljöforskning, Stockholms universitet.

Wällstedt, T. (2004) Kalkens bidrag till metallbelastningen i sjösediment. Inst. för tillämpad miljöforskning, Stockholms universitet, ITM-rapport 142.

Wällstedt, T. (2002) Impact of acidification and liming on metals in lake sediments. Lic. avhandling, Inst. för geologi och geokemi, Stockholms universitet.

Wällstedt, T. & Borg, H. (2001) Metallbelastningen på sedimenten i kalkade och okalkade sjöar. Lägesrapport. Inst. för tillämpad miljöforskning, Stockholms universitet.

Åkerblom, S. (2011) The Performance of Environmental Monitoring Programmes of Hg in Freshwater Ecosystems – Conclusions from the workshop held November 25, 2010. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2011:8.

Östlund, M. (2009) Vattenvegetation i kalkade sjöar samt sura och neutrala referenssjöar (kapitel 2a:9 i Utvärdering av IKEU 1990-2006 – Syntes och förslag). Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 6302:330-370.

Östlund, M. (2005) Vattenvegetation i kalkade sjöar – tillstånd och utveckling i IKEU-sjöar. Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2005:25.


Kontaktinformation