Övergripande sjödata

Senast ändrad: 04 april 2023

Data för IKEU-sjöarna

Läs mer om metoder för provtagning och analys. Observera att metodbyten kan ha förekommit.

Här finns listor över alla IKEU-sjöar.

Mycket information finns också bland IKEU:s olika publikationer.

Vattenkemi och biologi (ej fisk)

SLU, Institutionen för vatten och miljö, är datavärd för bland annat allmän vattenkemi, metaller, växt- och djurplankton och bottenfauna.

Direktlänkar till IKEU-data finns för varje enskild sjö här på IKEU:s webbsidor. Direktlänkar till alla IKEU-data i databasen Miljödata-MVM kommer publiceras här framöver.

Fisk

SLU, institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenlaboratoriet, är ansvarig för att provfisken genomförs i IKEU-objekten och är även datavärd. 

Direktlänkar till IKEU-resultaten för varje sjö kommer framöver att publiceras finns på IKEU:s webbsidor. Alla IKEU-data för fisk i sjöar finns i Nationella databasen för Sjöprovfisken (NORS). 

Metaller i fisk

IVL Svenska miljöinstitutet är har varit datavärd bland annat för kvicksilver i biota. Data från IKEU rör framför allt kvicksilver i abborre. Datavärdskapet håller på att föras över till SGU, men IVL:s databaser finns kvar under övergångsperioden. 

Temperatur

SLU, institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenlaboratoriet, har även genomfört temperaturmätningar via kontinuerligt registrerande loggar. Läs mer om temperaturmätningarna och kontaktinformation för hur data kan erhållas här.

Kalkdata

Nationella Kalkdatabasen är ett system där länsstyrelserna visar information om kalkningsverksamhetens åtgärds- och målområden, samt vilka kalkningar som har genomförts och planeras att genomföras. Här hittar du kalkningsuppgifter för de olika IKEU-objekten. 

Historiska data

I flertalet av IKEU-programmets intensivundersökta kalkade sjöar har varje sjös unika historia beskrivits så långt som möjlig. Genom att tolka förekomsten av organismrester på olika djup i sjösedimenten ges det långa utvecklingsperspektivet från istid till nutid. Det har belysts genom analyser av både långa (2-5 m) och korta sedimentproppar. Sedimentinformation för tolv sjöar (Källsjön, Stengårdshultasjön, Stensjön Gyslättasjön, Bösjön, Gyltigesjön, Långsjön, Ejgdesjön, St. Härsjön, Tryssjön Lien och V. Skälsjön) finns i rapporten "Paleolimnologiska undersökningar av kalkade referenssjöar" vars delar kan laddas ned via rapportsidan. En sammanställning har även gjorts i en vetenskaplig artikel av Guhrén m.fl. (2007).

I nutiden finns från 1800-talets slut och framöver uppgifter om fiskbestånd och inplanteringar i enskilda sjöar och detta har efterforskats i arkiv och publikationer. Litteraturuppgifter om förekomst av andra organismer i sjöarna kan finnas från mellankrigstiden och framåt, liksom mer elementär vattenkemi. Från ca. 1960 och framåt kan "moderna" vattenkemiska data finnas och cirka 10 år senare kom den försurningsinriktade typen av vattenkemi att tillämpas på just dessa sjöar. Försurningsforskning och kalkning har de sedan väsentligt ökat datatillgången från IKEU-sjöarna. Dessa datasammanställningar finns i de fyra rapporter som listas i faktarutan nedan.

Data från före IKEU-projektets start

I följande rapporter behandlas data från skrivna källor före IKEU-projektets start 1989. Omfattande referenslistor ges.