Rapporter

Senast ändrad: 29 april 2025
Highland cattle på bete. Foto.

Här samlar vi rapporter skrivna av medarbetare från SCAW. Här finns också rapporter som är framtagna på uppdrag av SCAW.

Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa (2021)

Medarbetare på SCAW har tillsammans med SLU Future on Health och Svenska Terapihundskolan skrivit en rapport om sociala tjänstehundar. Syftet med rapporten är att beskriva vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av insatsen, vilka behov hundarna har och hur deras hälsa och välfärd påverkas av arbetsinsatsen. 

Lidfors, L., Åsbjer, E., Lindsjö, J., Karlberg, S. 2021. Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa.

En analys av regleringen av djurskyddsområdet (2020)

Vad som anses vara en acceptabel djurhållning regleras i djurskyddslagstiftningen. I samhällsdebatten påstås allt oftare att djurens välfärd får stå tillbaka för produktionsintressen, men har dessa påståenden en saklig grund? 

Lundmark Hedman, F. 2020. En analys av regleringen av djurskyddsområdet från 1988 och fram till idag -Förändringar och konsekvenser för djurens välfärd.

Instagranimal (2019)

Djur används på många olika sätt inom turism – som nöje, transportmedel eller något att betrakta, avbilda, jaga, hjälpa eller umgås med. Djuren blir en del av en upplevelse, men hur ser vi på djuren och vilket ansvar har vi för dem när vi är en del av den djurbaserade turismen? Och hur upplever djuren sin situation? 

von Essen, E., Lindsjö, J., Fouache, A. 2019. INSTAGRANIMAL-Animal Welfare and Ethical Challenges of Animal-Based Tourism

Fiskvälfärd och hållbar matproduktion (2019)

Vattenbruk ses av många som en lösning på framtidens utmaningar inom matproduktionen. Men för ett hållbart vattenbruk krävs också nya regelverk som skyddar fiskars välfärd.

Gräns, A. 2019. FISKVÄLFÄRD och hållbar matproduktion.

Amsuggor i Sverige (2018)

Amsuggor kan användas som komplement till traditionell kullutjämning för att öka smågrisöverlevnaden. Smågrisar som inte får plats vid juvret flyttas då till en fostermamma, en så kallad amsugga, som precis vant av sina egna smågrisar (i en annan grisningsgrupp). En amsugga får därmed längre digivningsperiod jämfört med en normal sugga. Denna rapport beskriver vissa av de djurvälfärdsaspekter (för både suggorna och smågrisarna) som kan behöva tas i beaktande vid användande av amsuggor i svensk grisproduktion Även de ekonomiska konsekvenserna av användandet av amsuggor belyses.

Westin, R., Alvåsen, R. 2018. Amsuggor i Sverige

 

Kan fiskar känna smärta? (2011)

På uppdrag av Jordbruksverket skrev SCAW ett yttrande om fiskars förmåga att känns smärta eller annat lidande samt sammanställde det aktuella forskningsläget i frågan.

Jalmlöv, M., Stéen, M., Röcklinsberg. 2011. Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande?


Kontaktinformation