Fästingar har generellt stor betydelse som smittspridare, både mellan olika arter och mellan individer av samma art. Pågående klimatförändring sker med större hastighet och omfattning i norr, och fästingar sprids allt längre norrut, vilket innebär att människor och djur som tidigare var förskonade från fästingburna sjukdomar nu riskerar att utsättas för nya smittor.
Det direkta syftet med projektet var att undersöka hur vanligt förkommande det är att fästingar bär med sig smittämnen till nya områden i norra Sverige.
Resultat – bakterier och virus vanliga hos insamlade fästingar
– Vi fick in mycket mer fästingar än vi trodde och är väldigt glada för allmänhetens engagemang. Analyserna visade att fler fästingar bar på smittämnen än vad vi förväntat oss så långt norrut, berättar Ann Albihn, adjungerad professor vid SLU.
Ett större antal av de insamlade fästingarna har analyserats och projektet har bidragit till en ökad kunskap om hur vanligt det är med fästingar som bär med sig smittämnen till nya områden i norra Sverige.
Sommaren 2018 samlades cirka 4 500 fästingar in från hela Norrland och 2019 närmare 1 000 fästingar från de tre nordvästligaste länen i landet. Fästingarna insamlades från deras värddjur, de flesta från hund och katt, men också från människor, hästar, kaniner, nötkreatur och gnagare.
1 421 fästingar från insamlingen 2018 har analyserats med en analysmetod där förekomsten av 45 olika virus, bakterier och parasiter kan undersökas samtidigt, och i många prover på samma gång (se faktarutan för detaljer).
Resultat av analyserna visade att
- 25,3 % av fästingar bar på Borrelia sp.
- 9,2 % bar på Anaplasma
- 6,2 % bar på Neoehrlichia mikurensis
- 25,6 % bar på rickettsier
- 2,3 % på Uukuniemi-virus
- En del fästingar bar på protozoer av släktet Babesia (4,1 % på Babesia venatorum, 0,3 % på B. microti och 0,5% på B. divergens/B. capreoli).
Fästingarna artbestämdes med hjälp av morfologiska nycklar. Artbestämningen av vanlig fästing (Ixodes ricinus) och tajgafästing (I. persulcatus) bekräftades med en av analyserna i FLUIDIGM-systemet.
- Majoriteten av fästingarna (1 381 av 1 421, varav 1 167 honor, 176 hanar och 38 nymfer) var vanliga fästingar.
- 27 tajgafästingar hittades (varav 21 honor, 5 hanar och 1 nymf).
- 12 var gnagarfästingar (I. trianguliceps; 11 honor och 1 nymf).
- En hona av flyttfågelfästing (Hyalomma marginatum) hittades också i det insamlade materialet.
Studentarbete
Inom projektet har ett masterprojekt genomfört av Phimphanit Choklikitumnuey.
Fortsatta studier
- Som följd av den genomförda studien har retrospektiva studier av äldre analysdata av de fästingspridda sjukdomarna anaplasmos och babesios påbörjats.
- Fortsatt arbete med resultat från insamlingen 2018 samt 2019 pågår.
Fästingprojektet i media
Insamlingen och analyserna av fästningar har fått uppmärksamhet i media. Här är några exempel på tidningsartiklar och inslag i radio och tv om SLU:s och SVA:s forskning kring fästingar och fästingspridda sjukdomar.
Medverkande i projektet
- Ann Albihn från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU) och SVA
- Giulio Grandi från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU) och SVA
- Helena Bylund från institutionen för ekologi (Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, SLU)
- Anna Omazic från SVA.
