SLU-nyhet

Fler stora däggdjur – för ett bättre klimat

Publicerad: 22 oktober 2018

Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen, till exempel genom att öka inlagringen av kol i ekosystemen. Denna slutsats drar en grupp ekologer från lärosäten i flera länder, däribland SLU, i en genomgång av den befintliga forskningslitteraturen. Artikeln publicerades idag i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Under den första halvan av 1900-talet dök antalet gnuer i Serengeti till rekordlåga nivåer till följd av ett omfattande utbrott av boskapspest. Från 1960 började gnupopulationen att återhämta sig, och deras bete och tramp förbättrade markens bördighet och minskade förekomsten av bränder på savannen. En amerikansk studie visade att effekten av detta var så stark att gnuns återkomst omvandlade marken till en kolsänka. I vidsträckta slättområden som en gång varit en källa till koldioxidutsläpp lagras det nu in mer koldioxid än vad som avges – så mycket mer att det kompenserar för en hel del av Östafrikas årliga utsläpp via fossila bränslen.

Återställande av däggdjurspopulationer

Historiska förluster av populationer av stora däggdjur (> 40 kg) visar sig i allt högre grad vara kopplade till storskaliga förändringar i hur jorden fungerar. Att återställa ekologiska funktioner i ett område genom att återställa lokalt utdöda eller kraftigt försvagade populationer av stora däggdjur kallas rewilding, "förvildning". I den artikel som nu presenteras av ekologer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Utrechts Universitet, Nelson Mandela University och University of New Mexico ges flera starka belägg för att "förvildningsåtgärder" kan ha en dämpande inverkan på klimatförändringen, till exempel genom inlagring av stora mängder koldioxid i ekosystem.

Stora djur sprider stora frön

– Ett annat slående exempel är de stora däggdjurens roll i spridningen av frön från tropiska lövträd, förklarar Joris Cromsigt, som är ekolog och verksam vid SLU och Utrecht University, och förstaförfattare till artikeln. Ju hårdare ved ett trädslag har, desto mer kol tar trädet upp. Men ju hårdare ved, desto större är fröna, och desto viktigare är de stora däggdjuren för fröspridningen.

– Ny forskning visar att förluster av stora däggdjur kan orsaka en tioprocentig minskning av koldioxidinlagringen i tropiska skogar i vissa delar av världen. Att återställa och bevara tropiska skogar är en ofta framförd strategi för att motverka den globala uppvärmningen, och det verkar som att "förvildning" kan göra denna strategi än mer effektiv.

Renen motverkar upptining av permafrost

Cromsigt ger ett tredje exempel:

– På nordliga breddgrader lagras mycket kol i ständigt tjälad mark, permafrost. Under global uppvärmning tinar permafrosten, vilket frigör betydande mängder växthusgaser. En av uppvärmningens följder är att buskar blir ett allt vanligare inslag på tundran, och de mörkare buskarna absorberar mer solvärme än gräs, vilket påskyndar upptiningen av permafrosten och leder till mer uppvärmning. De stora betande däggdjuren i den nordliga faunan, t.ex. ren, myskoxe och Przewalskis häst, kan motverka förbuskningen av tundran. Att återinföra dessa däggdjur där de har försvunnit kan alltså också bidra till att bekämpa global uppvärmning.

Mer information

Kontaktperson

Joris Cromsigt
Universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
070-676 00 97, joris.cromsigt@slu.se

Joris Cromsigt är också knuten till Utrecht University i Nederländerna och Nelson Mandela University i Sydafrika.

Artikeln

Joris Cromsigt, Mariska te Beest, Graham Kerley, Marietjie Landman, Elizabeth le Roux, Felisa A. Smith. 2018. Trophic rewilding as a climate change mitigation strategy? Phil. Trans. R. Soc. B. 373: 20170440.
http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2017.0440


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se