SLU-nyhet

Färre yngel dör i laxsjukdomen M74

Publicerad: 10 oktober 2019
PICT0041.jpg

Förekomsten av förökningsstörningen M74 hos Östersjöns laxkullar har sjunkit. Det visar den sammanställning av miljöövervakningsdata från sju svenska laxälvar som Sveriges lantbruksuniversitet gjort. I år var i genomsnitt sju procent av laxkullarna drabbade, jämfört med den höga dödligheten på 39 procent som observerades 2017.

M74 är en reproduktionsstörning som beror på brist av b-vitaminet tiamin, och som leder till att laxynglen inte utvecklas som de ska. I gulesäcksstadiet stannar de upp i sin utveckling och dör.

Omfattningen av M74 följs genom årliga kontroller av avelsfisk vid ett antal älvar som genomför kompensationsutsättningar av lax. Förekomsten av M74 varierar mellan olika älvar och mellan olika år. Lägst i år var Ljusnan där ingen yngeldödlighet i M74 rapporterats, och högst i Skellefteälven med 24 procent drabbade kullar.

m74.png
Andel laxkullar drabbade av M74

Sjukdomen hade en topp under mitten av 1990-talet då upp till 90 procent av laxynglen dog, men därefter klingade problematiken av. Under 2016 och 2017 ökade dock åter M74 och i genomsnitt 31 procent av laxkullarna drabbades. Samtidigt kom det in allt fler rapporter om orkeslös, sårig och svampangripen lax från flera områden längs Östersjökusten.

- Vi vet inte om hälsoproblematiken hos laxen har en koppling till M74, men det är glädjande att situationen för M74 ser ljusare ut igen, säger Elin Dahlgren, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt genomförde förra året en undersökning av laxhälsoproblematiken och resultaten visade att det inte bara rör sig om en tiaminbrist, utan en större problembild.

Vad det omfattande sjukdomsutbrottet hos lax i svenska älvar beror på utreds av flera aktörer. Under 2019 jobbar Elin Dahlgren tillsammans med forskare Douglas Jones och doktorand Philip Jacobsson vid SLU Aqua samt kollegor vid Stockholms universitet: Agnes Karlsson och Dennis Lindqvist vidare med att undersöka sambanden mellan laxhälsoproblematiken och laxarnas diet och uppehållsplats, samt exponering för algtoxiner. I ett annat projekt undersöks kopplingar mellan M74 hos lax i relation till diet och uppehållsplats i Östersjön.

- Det är viktigt att titta närmare på vad som orsakar tiaminbrist hos lax. Även om man sett att tiaminhalten kan kopplas till proportionen mellan skarpsill och strömming i laxens diet, så finns det mycket som talar för att det som drabbar laxen är del av en större miljöproblematik i Östersjön, säger Elin Dahlgren.


Kontaktinformation

Elin Dahlgren, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
elin.dahlgren@slu.se, 010- 478 41 79

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se