SLU-nyhet

Hur skogsbruksåtgärder påverkar markens egenskaper

Publicerad: 26 februari 2019

Fysikaliska markstörningar är en del av ett produktivt skogsbruk och görs både avsiktligt genom markberedning och oavsiktligt i form av markpackning och körskador vid körning i samband med skogsbruksåtgärder. Alla störningar förändrar marken, och därmed kan även dess vatten- och temperaturdynamik ändras. Nu har Linnea Hansson skrivit en ny doktorsavhandling där hon har undersökt hur markan påverkas och vilka konsekvenser det får för skogsproduktion och miljö.

Sverige är till nästan 70 % täckt av skog och 23,5 miljoner hektar är produktiv skogsmark där skogsbruk sker regelbundet.

Markstörningar kan påverka både produktion och miljö

Mekaniseringen av skogsbruket under de senaste sex decennierna har ökat markstörningarna och därför är det viktigt att veta hur de påverkar t ex markens vattenhalt och temperaturdynamik. Vilka konsekvenser har det för etableringen av nya träd, markvegetationen och det omgivande ekosystemet? Det var frågor som Linnea Hansson ville hitta svar på i sin nya doktorsavhandling.

– Innan jag började med mitt doktorandprojekt jobbade jag som skogskonsult på Skogsstyrelsen. Jag höll i kurser, gav råd till skogsägare och kontrollerade att skogsvårdslagen följdes. På den tiden började körskador uppmärksammas mer inom skogsbranschen, och jag insåg hur lite forskning som gjordes kring det i Norden, säger Linnea.

Sedan dess har den svenska skogsbranschen arbetat mycket med att förhindra körskador, särskilt nära vatten. Det finns emellertid fortfarande många kunskapsluckor inom detta område, både vad gäller hur man förhindrar markskador på ett kostnadseffektivt sätt, och vilka lång- och kortsiktiga effekter som kan finnas på mark och vatten.

– Jag använde en kombination av markfysikaliska analyser, röntgenskanning, bild- och laboratorieanalyser, fältmätningar av marktemperatur och vattenhalt, vegetationsinventering, utvärdering av abiotiska växtförhållanden och hydrologisk modellering för att svara på de här frågorna, berättar Linnea.

Markpackning kan öka risken för otillräcklig luftning av plantrötterna

De mest anmärkningsvärda resultaten var att körningen orsakade markpackning även på grova jordar i inströmningsområden, vilket särskilt påverkade den hydrauliska konduktiviteten som reducerades med 70 %. Markpackning kan leda till längre perioder med hög vattenhalt, ökad risk för ytavrinning och otillräcklig luftning av växtrötterna. Fem år efter körning var vattenhalten högre i körspåren, vilket bekräftades av artsammansättningen där.

Stockmattor och grot kan hjälpa, men det finns ändå risk för markpackning

Användandet av stockmattor och grot (grenar och toppar) förhindrade djupa körspår, trots att det krävdes ytterligare körningar för att lägga ut (och ta bort) dem. Groten pressades dock in i marken, vilket kan ha resulterat i markpackning och även en förhöjd risk för ämnesutlakning under groten. Sammanfattningsvis bör man vara noga när man planerar skogsbruksåtgärder också på grova steniga marker, eftersom det översta markskiktet, där majoriteten av alla rötter finns, ändå kan vara känsligt för markpackning.

Ökade marktemperaturer efter markberedning i minst sex år

Efter markberedning var marktemperaturen under växtsäsongen högre i fårorna än i mark som inte var markberedd. Temperatureffekten varade i minst sex år men minskade över tiden.

Att hjälpa beslutsfattare fatta hållbara beslut

– De kort- och långsiktiga konsekvenserna av avsiktliga och oavsiktliga markstörningar som orsakas av skogsbruket är ett forskningsområde som vi behöver arbeta mer på, särskilt i Sverige. Mer sådan forskning skulle kunna hjälpa beslutsfattare att fatta beslut kring vilka markstörstörningar som är rimliga när man överväger produktivitet, lönsamhet och miljöeffekter, avslutar Linnea.

Relaterade sidor: