SLU-nyhet

Bättre social hållbarhet för svenskt griskött jämfört med snittet i Europa, förutom för grisproducenten

Publicerad: 30 september 2020
Bonde med gris i ladugård

Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. När svenskt griskött utvärderas från ett socialt perspektiv är det grisproducenten och samhället som ligger sämst till. Det är slutsatsen från den sociala livscykelanalys som doktorand Stanley Zira gjort vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Produktion av griskött påverkar många intressenter, såsom grisproducenten, lokalsamhället runt gårdarna, samhället i stort, konsumenten och de som arbetar i foderodlingen, på grisgården och på slakteriet. Produktionen påverkar naturligt-vis också livet för många grisar och därför räknade vi även grisen som en ”intressent” i denna studie.

Vi studerade en mängd sociala aspekter och jämförde konventionell och ekologisk produktion av griskött med ett europeiskt genomsnitt vad gäller sociala villkor. I utvärderingen tog vi med foderodlingen i Sverige och utomlands, grisproduktionen, slakten och konsumtionen av griskött.

Sociala aspekter kopplade till svenskt griskött

Grundat på en litteraturgenomgång och en workshop med experter identifierade vi sociala aspekter kopplade till produktionen av griskött. Det var svårt att hitta data som beskrev alla de aspekter som diskuterades på workshopen, men sammanlagt kunde vi använda 93 indikatorer i utvärderingen.

Vi sorterade aspekterna efter vilka som var berörda och fick fram sex grupper: grisproducenterna, arbetarna, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.

Livscykelanalys visar på sociala risker

Vi gjorde en social livscykelanalys och konstruerade ett ”Social Hotspot Index” som sammanfattar sociala risker kopplade till varje grupp på en skala från 0 till 1. Som referens använde vi genomsnittliga sociala villkor i Europa. Ett värde på 0,5 visar att den sociala risken är i samma storleksordning som det europeiska genomsnittet. Ett värde under 0,5 innebär bättre sociala villkor och ett värde över 0,5 innebär sämre sociala villkor.

Vi tog hänsyn till flera olika aspekter för varje intressent, till exempel skälig lön, säker arbetsplats och jämställdhet för arbetare. För att vikta de olika aspekterna och på så sätt få fram deras relativa betydelse använde vi enkäter som besvarades av 20 experter.

Vi fann att grisproducenterna och samhället ligger nära den europeiska referens-nivån, vilket innebär att det inte finns någon större skillnad i social risk mellan produktionen av svenskt griskött och ett europeiskt genomsnitt. För de andra intressenterna är produktionen av svenskt griskött klart bättre, från ett socialt perspektiv. I den sociala livscykelanalysen får grisarna lägst Social Hotspot Index vilket illustrerar att djurvälfärd är en styrka i svensk grisproduktion i jämförelse med den genomsnittliga europeiska produktionen. Utvärderingen visar att gris-producenternas sociala villkor behöver förbättras, särskilt vad gäller inkomst och förslitningsskador.

Den negativa inverkan som produktionen av svenskt griskött har på samhället hänger samman med ett begränsat bidrag till sysselsättning och livsmedels-försörjning samt samhällets låga engagemang för bevarandet av genetisk mångfald.

Skillnaden i Social Hotspot Index mellan konventionell och ekologisk produktion är störst för lokalsamhället. Det är kopplat till användningen av bekämpningsmedel i sojaodlingen, tillgången till gårdsbutiker och möjligheten att få se betande grisar på landsbygden.

Bidrag till livsmedelsförsörjning och tillgång till gårdsbutiker är sociala aspekter som kom fram på vår workshop. Vi har valt att redovisa ett Social Hotspot Index-värde för varje grupp istället för att lägga ihop dem. Därför vägs inte livsmedelsförsörjning (viktig för samhället) mot gårdsbutiker (viktiga för lokalsamhället) mot varandra i denna utvärdering.

Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet

Det finns många förväntningar på produktionen av griskött. Djurvälfärden ska vara god samtidigt som produktionen ska vara miljövänlig och ekonomiskt lönsam samt bidra till människors välfärd i Sverige och andra länder. I nästa steg kommer vi att kombinera den sociala livscykelanalysen (LCA) med en miljömässig LCA för att visa på synergier och målkonflikter.

 

 

Diagram över social hotspot index för olika intressenter i produktionen av svensk griskött
Den samlade betydelsen av olika sociala aspekter beskrivs med ett indexvärde för varje intressent. Ju lägre värde i Social Hotspot Index desto bättre, i jämförelse med referensen (0,5) som speglar sociala villkor i genomsnitt för människor, djur och samhälle i Europa.

Kontakta oss för mer information

Stanley Zira och Lotta Rydhmer, Institutionen för husdjursgenetik

Elin Röös, Institutionen för energi och teknik

Emma Ivarsson, Institutionen för husdjuren utfodring och vård

Ruben Hoffmann, Institutionen för ekonomi

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Telefon: 018 671000

E-post: stanley.zira@slu.se 

Fakta:

Fakta om den sociala livscykelanalysen

  • Vi utvärderade två olika system för produktion av svenskt griskött: konventionell och ekologisk produktion.
  • I utvärderingen ingick sojaodling i Brasilien, Kina och Italien, rapsodling i Danmark och Sverige, odling av fodersäd på grisgårdar i Sverige, grisproduktion och slakt samt konsumtion av griskött i Sverige.
  • Den funktionella enheten i den sociala livscykelanalysen var 1000 kg griskött.
  • Vi utgick från FNs riktlinjer för social livscykelanalys och la till två ”intressenter”: företagaren (grisproducenten) och grisen.
  • Med en litteratursökning och en workshop identifierade vi 156 sociala aspekter på produktionen av griskött och vi fann användbara indikatorer för 93 av dem.
  • Vi använde aspekter som föreslås i riktlinjerna, t ex säkra och hälsosamma levnadsförhållanden, barnarbete, samhällets engagemang för hållbarhet och kulturarv. Vi la till några aspekter som behövdes för att få med allt som kom fram i litteratursökningen och på workshopen, t ex arbetsglädje, livsmedelskvalitet och aspekter kopplade till djurvälfärd.
  • I analysen ingick flera aspekter för varje intressent och de vägdes samman med vikter som vi tog fram med hjälp av enkäter där olika aspekter ställdes mot varandra i par, så kallad analytisk hierarkisk process. Dessa vikter visar den relativa betydelsen av olika aspekter enligt våra experter.
  • Social Hotspot Index beskriver den samlade betydelsen av sociala aspekter med ett indexvärde i förhållande till en referens. Vi valde ett europeiskt genomsnitt som referens. Ett lägre indexvärde är bättre i denna utvärdering.
  • Vi beräknade även ”social risktid” som tar hänsyn till hur mycket tid (t ex arbetstid i timmar eller grisliv i dagar) som ligger bakom den funktionella enheten 1000 kg griskött.
Sidansvarig: natalie.von.der.lehr@slu.se