SLU-nyhet

Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige

Publicerad: 29 januari 2021
Foto på blandade bönor

Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling försvinner denna klimatvinst. Alla baljväxter är dock mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein. Att välja svenska baljväxter kan även minska negativ påverkan på biologisk mångfald och användningen av bekämpningsmedel.

Baljväxter som ärter, bönor och linser är viktiga i en hållbar kost och bidrar med positiva ekosystemtjänster i jordbruket. Trots detta kommer endast 1 procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter. Att öka konsumtionen av baljväxter är fördelaktigt av både hälso- och miljöskäl. Men vad kännetecknar de mest hållbara alternativen? Den frågan är viktig att belysa eftersom det finns en stor variation i var och hur baljväxter produceras, förädlas och transporteras. Och trots att ”lokalt” och ”svenskproducerat” är viktiga mervärden för konsumenter så fylls butikshyllorna framför allt med importerade baljväxter som transporteras långt, bland annat från Kanada, USA, Kina och Turkiet. Dessutom finns ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs istället i Italien.

I en nyligen publicerad studie i tidskriften Sustainable Production and Consumption har en forskargrupp från SLU med hjälp av livscykelanalys utvärderat miljöprestanda hos fem olika svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) odlade ekologiskt och konventionellt. Ärter, lins och trädgårdsböna har sedan jämförts med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och beredning.

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser, vilket framför allt hängde samman med transporterna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för ärtor och bönor förpackade i Tetra Recart. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora klimatutsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien. Många av de importerade konventionella baljväxterna utmärker sig med hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare. Flera av de länder som Sverige importerar mycket baljväxter från har dock ingen eller mycket bristfällig uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningen i specifika grödor, vilket gör det svårt att kvantifiera användningen och dess följder. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.

– Vi hör ofta att svenskproducerade produkter har bättre miljöprestanda än importerade produkter, och här ville vi undersöka om så är fallet för baljväxterna, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare. Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige. Och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald.

Höga hektarskördar brukar ofta innebära lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Den här studien visar dock att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Slutsatsen är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.

– Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta, säger Pernilla Tidåker. Speciellt gula och grå ärtor och åkerbönor är något vi borde äta mycket mer av – idag går nästan allt till foder, vilket är en stor förlust energi- och proteinmässigt. Svenskproducerade linser är en annan produkt som faller bättre ut än de importerade i vår jämförelse.

Det är välkänt att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och att deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster i odlingen. Ändå odlas försvinnande lite baljväxter i Sverige idag, endast på ca 2 procent av åkerarealen.

– Genom att denna studie har tydliggjort miljöfördelar med svenskodlade baljväxter kan vi förhoppningsvis se fram emot en ökad konsumtion av svenska baljväxter, som driver på en ökad inhemsk odling av dessa grödor, säger Georg Carlsson, en av medförfattarna.

Artikeln avslutas med rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter, bland annat att minimera användningen av kvävegödsel i odlingen, använda förnybara bränslen, undvika inköp av baljväxter som odlats i områden med stor negativ påverkan på biologisk mångfald samt att köpa torra baljväxter eller baljväxter som kokats och förpackats så nära slutkonsument som möjligt.

Studien finansierades av forskningsrådet Formas.

Mer information

Pernilla Tidåker, universitetslektor
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
pernilla.tidaker@slu.se, 076-810 53 83
https://www.slu.se/cv/pernilla-tidaker/

Elin Röös, universitetslektor och projektledare för Formasprojektet New Legume Foods
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
elin.roos@slu.se

Mer information om forskningsprojektet New Legume foods finns att läsa på: https://blogg.slu.se/new-legume-foods/publikationer-publications/

Den vetenskapliga artikeln
Tidåker, P., Karlsson Potter, H, Carlsson, G., Röös, E. 2021. Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses. Sustainable Production and Consumption 27, 496-508. https://doi.org/10.1016/j.spc.2021.01.017

Blogginlägg kopplat till artikeln: http://blogg.slu.se/food-system-group/2021/01/26/miljomassiga-mervarden-med-baljvaxter-som-odlas-och-foradlas-i-sverige/


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se