På väg mot ett hållbart växtskydd

– Växtskadegörare och ogräs sänker skörden och det innebär stor ekonomisk förlust. Därför är det viktigt att det finns effektiva åtgärder att ta till inom växtskyddet, samtidigt som påverkan på människor, djur och miljö ska vara så liten som möjligt. Väl genomtänkta växtskyddsstrategier är en förutsättning för en hållbar växtproduktion och bidrar till hållbar utveckling av samhället i stort, säger Hanna Friberg, docent vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU och en av rapportens författare. 

Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel anger att ”Hållbara odlingssystem ska utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel”. Fram tills nu har det rått oklarhet om vad som menas med det. SLU har utrett frågan på uppdrag av Växtskyddsrådet och föreslagit åtgärder.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

Hållbart växtskydd omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av alla de växtskyddsåtgärder som görs i odlingen. Tidigare studier och rapporter har oftast bara fokuserat på begränsade aspekter av hållbarhet, enligt den genomgång av litteraturen som forskarna har gjort. 

– Det som har varit mest intressant för mig med det här arbetet är att vi varit tvungna att ta ett brett perspektiv på växtskydd som inkluderar alla tre dimensionerna av hållbarhet. Jag hoppas att rapporten kan inspirera till ytterligare insatser i samma riktning, säger Ola Lundin, docent vid institutionen för ekologi, SLU och rapportens andra författare.

Rapportens viktigaste slutsatser

• Diversifiering genom ökad odlad mångfald stärker växtskyddet vilket är samhällsekonomiskt lönsamt på längre sikt och bör stödjas
• Växtskyddet stärks med kunskapsförmedling och samverkan.
• Ingen enskild åtgärd gör växtskyddet hållbart. Forskningssamarbete över ämnesgränser behövs liksom innovationer i hela livsmedelskedjan är av stort värde och bör stimuleras.

Indikatorer för uppföljning

I arbetet ingick också att lämna förslag på indikatorer som kan leda till bättre uppföljning av arbetet med hållbart växtskydd. De indikatorer som används i dag är framför allt kopplade till användningen av och risker med växtskyddsmedel. Författarna föreslår indikatorer för olika skadegörare och de skördebortfall de orsakar, åkermarkens biologiska mångfald samt växtskyddets sociala hållbarhet, såsom kunskapsnivå och förtroende.

– Forskarna har tagit fram flera intressanta förslag till nya sätt att mäta hållbarheten i odlingen. Växtskyddsrådet vill gärna titta närmare på sambandet mellan skördebortfall och förekomst av skadegörare och därför kommer SLU att jobba vidare med det tillsammans med Jordbruksverket under året, säger Olof Johansson, Växtskyddsrådets ordförande.

Webbinarium

Rapporten presenteras på ett webbinarium 11 februari kl 12-12.50.

Anmäl dig senast 7 februari 

Rapport

Ola Lundin och Hanna Friberg. 2022. Odlingssystem med hållbart växtskydd. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet arbetar förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Växtskyddsrådet utgörs sammantaget av 11 organisationer, däribland SLU, och leds av Jordbruksverket.

Kontakt 

Ola Lundin, docent, institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
ola.lundin@slu.se, 073059 45 57

Hanna Friberg, docent, institutionen för skoglig mykogi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
hanna.friberg@slu.se, 070 393 11 06

Sunita Hallgren, utredare, Växtskyddsrådets sekretariat, Jordbruksverket, Uppsala.
sunita.hallgren@jordbruksverket.se, 036-15 89 33